Bästa blåsorkestern

Bästa blåsorkestern av Julia Groth genomsyras av humor både i text och illustrationer. Det är en kärleksfull beskrivning av livet i en orkester som fått gestaltas genom olika djur och det är klockrent. Vilka andra än sengångarna skulle kunna spelat ”svängigt på sax”? Och självklart måste flöjtens toner spelas av olika flygande fåglar, med kolibrin som den självklara med piccola vid näbben.

Det bästa enligt mig är nog ändå taxarna, som spelar trombon så att magen tränas, elefanterna, som behöver ballonger i ryggen för att säkra golvets bjälkar, och flodhästarna, som så klart måste ha vatten, och hur ge dem det på en scen än genom upplåsbara barnpooler.

Texten är på snyggt väluttänkta rim, vilket speciellt uppskattades av femåringen som älskar allt som rimmar och snabbt snappade upp att så var fallet här. Men boken gillades minst lika mycket av treåringen som ville höra den nästa kväll, och nästa, och nästa tills storasyster sa “stopp”.

Härliga bilder blandas med fyndig text och en stor dos humor. En riktigt välskriven bok som dessutom bjuder på en liten lathund på sista uppslaget för de som behöver en liten uppdatering vad gäller olika blåsinstrument.


Bästa blåsorkestern
Författare & illustratör: Julia Groth
Förlag: Idus förlag (2021)
ISBN: 9789176340349
Kan köpas hos Idus, Adlibris eller Bokus.

Mjau i köket

Nu är han här igen, katten som alltid får all cred för alla finurligheter som hela kompisgänget hittar på tillsammans. Ja, katten är tydligen en han även om det inte framgår i någon av de två böcker vi har hemma (den här och Mjau och de små stolarna), men det står på ett ställe i Mjau och den stora lådan, den som jag bläddrat i en gång, men inte tyckte verkade lika bra som den jag redan hade. Nu blev jag hur som helst sugen på Mjau i köket och av någon anledning var det första som hände när jag slog upp boken att jag blev upp över öronen förälskad i bilden av Kvack med en genomskinlig bunke på huvudet. Måhända inte helt rationellt, men jag tycker den är underbar i all sin enkelhet, och jag kunde inte hjälpa att le stort när jag såg den.

Om stiliserade djur med köksredskap skulle vara något som fler går igång på, så kan jag ge det glädjande beskedet att Mjau i köket är proppfylld med sådana. Den här gången tittar nämligen Mjau i köksskåpet och alla vännerna får välja varsin uppsättning prylar. I vanlig ordning hittar de (åh, förlåt, jag menar förstås Mjau…) på någonting skojigt och (lagom) oväntat med alla sakerna. Okej, jag spoilar: de gör en orkester!

Precis som i Mjau och de små stolarna blandas en finurlig berättelse smärtfritt med en pedagogisk genomgång av djur, djurläten, färger och föremål. Ava tycker det är jätteroligt att säga hej till Mjau, som man gör i början, och att säga vad Mjaus vänner heter när jag pekar på dem i tur och ordning.


Ett uppslag ur Mjau i köket.

Ofta brukar jag irritera mig på onödigt stora böcker med onödigt stor text, men av någon anledning gillar jag att Mjauböckerna är så rejält tilltagna. Vi snackar alltså löjligt stor text – versalerna är 14-20 mm höga!

Mjau i köket följer ett klockrent recept för småbarnsböcker. Jag kan inte göra annat än att gilla den.


Mjau i köket
Författare & illustratör: Sebastien Braun
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789163867057
Köp:
jämför priser