Böcker och åter böcker, bokälskare, författare, försäljare, förlagsfolk… idag har jag varit på bokmässan! Jag har trängts, kändisspanat*, smakat och köpt te (ja, till och med på bokmässan fick jag utlopp för mitt te-nörderi), pillat på leksaker och ätit gratis äpple. Men framför allt hade jag givetvis siktet inställt på barnböcker.
Bokmässevimmel. Kanske hittar du någon kändis, om du försöker.
Till de trevligare inslagen hörde att som medlem i Barnens bokklubb få välja en gratis bok (bland de som såldes för 30 kr). Jag valde Gruffalon (se smakprov) och är mycket nöjd med det. Fast kanske borde jag ha köpt fler böcker, när de var så billiga… I ett annat stånd köpte jag i alla fall tre jättefina flikböcker med info om livet i det antika Egypten, i en riddarborg, samt på ett piratskepp. Det blev även en bok om Draken Karies och Riddare Fluor.
Jag såg till att dra nytta av den stora fördelen med att titta på barnböcker med att titta på vuxenlitteratur: jag hann läsa igenom massor av fina böcker! Jag har stillat min nyfikenhet angående böcker som Siv sover vilse, Toaletten hungrig och Petter och hans fyra getter, för att bara nämna några som jag gillade. Jag ansträngde mig dock för att inte köpa på mig för mycket. Det blev tungt nog att gå på stan efteråt ändå…
Trångt, men trevligt, är väl en bra sammanfattning. Men det var lite mer utförsäljning av gamla böcker än jag hade föreställt mig. Min bild av mässor är nog mer att man promotar nytt** och delar ut reklamprylar. Ironiskt nog fick jag inte en enda pryl på mässan, men när jag efteråt uträttade ett ärende i en alldeles vanlig Bokia-butik och stod och fingrade på ett gratisbokmärke i kassan frågade kassören om jag var intresserad av fler barnprylar och överöste mig sedan med bokklistermärken, Alfons-reflexer och Moshi-knappar.
Bokmässan var en omtumlande upplevelse jag gärna utsätter mig för fler gånger.
* Camilla Läckberg och Thomas Bodström var nog de mest kända jag såg, men jag reagerade även på att få se Alexandra Leijonhufvud (ordförande i Djurens Rätt) och Patrik Hadenius (chefredaktör på Språktidningen) i livs levande versioner.
** Det gör man givetvis på bokmässans seminarier, författarintervjuer och dylikt, men inte så tydligt i montrarna, tyckte jag. Och det var alltså bara dem jag såg.