Här är vi och du och jag… och nu är det faktiskt utflyktsdag!
Med de orden välkomnas vi med på en promenad med en hel förskoleavdelning. Den sträcker sig inte bara över en förmiddag, utan genom höst och vinter, till vår och slutligen sommar. För varje årstid finns det mycket igenkänning: galonisar, isfläckar, knoppar och blomsterkransar. Den här boken kan följa med på utflykt året om, för ge inspiration, igenkänning och äventyr.
Författaren använder sig av flera olika rams
tekniker, till exempel upprepningar, som gör att barnen gärna härmar efter och kanske lär sig delar av ramsorna, och rim, som på ett roligt sätt (särskilt om de får hjälpa till) lär barnen ord som är lika. Bland ramsorna finns många tungvrickare som gör det tokigt och roligt att läsa. En del ramsor kan behöva några genomläsningar innan högläsaren får läsflyt, men efter det blir det uppskattat bland barn.
Illustrationerna har mycket att säga. Eftersom vi följer en hel förskoleavdelningen (även om det finns ett jag, som jag tror skiftar), finns det många att titta på. Någon har tappat en vante, ser du vem? Jag-berättaren fyller fickorna med sten, vem kan det vara? De färgrika uppslagen kan även bidra till egen fantasi och kanske även eget ramsande. Vad händer på bilderna? Vad händer när vi själva går ut i skogen på äventyr?

Bra ramsbok för utflykter, eller drömmar om sådana, både på förskolan och hemma.
Utflyktsbok för rim och ramsare
Författare: Åsa Lind
Illustratör: Anna Bengtsson
Förlag: Hippo (2014)
ISBN: 9789187033247
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Sedan flera generationer tillbaka kan Fannys släktingar resa i tiden. De har i uppgift att se till att ingenting störs i historien, för det kan få katastrofala följder. En dag säger Fannys farfar att något håller på att gå fel kring Gustav Vasa år 1520. De måste genast ta reda på vad som händer och rätta till det. Fanny antar genast uppdraget, för om inte Gustav blir kung kommer inte 6 juni vara nationaldag, och just den dagen har Fanny en dejt med killen hon är kär i. Ingenting får gå fel!
Måhända en smula sen på bollen har jag blivit förälskad i Jonna Björnstjernas underbara familjen Kanin. Mina medbarnbokspratare har ju lovordat denna bokserie i flera tidigare inlägg: Sanna Juhlin skrev om 
Det fanns tre brorsor. Den första hette Sören. Den andra hette Sören. Och den tredje hette Sören. 
