Recensioner & boktips – Sida 132

Ingen bil, ingen krokodil

Ingen bil, ingen krokodil är en fantasirik bok där vi får följa Viggo och hans pappa på deras väg till förskolan. De har en bit att gå och flera gator att gå över och när de ska korsa vägar så har de kommit på en lek där de tittar åt båda håll så som man ska göra innan man går över vägen och så säger de ett rim. De lyckas med att inte se en krokodil, och ingen schimpans, det finns ingen kanin i en grävmaskin och inget får, ingen räddningskår.

– Ingen bil, ingen krokodil säger Viggo och så går de över gatan.
De säger så varje morgon.

När de kommer till fler vägar så säger de nya rim och det är riktigt roliga rim som de kommit på.

Ingen schimpans, ingen ambulans säger pappa vid den andra vägen.

Boken har fantastiska illustrationer av Jenny Lindqvist och de förstärker verkligen texten och det blir roligt att upptäcka dem och alla detaljer i bilderna. På uppslagen med rim så är boken roligt illustrerad med bilder på det som finns med i rimmen. Och det blir en spännande tur till skolan trots att det är något så vardagligt som de gör varje morgon.

Jag kan varmt rekommendera den här boken för mindre barn eller till något större som just börjat läsa själva då den som sagt är klurigt roliga med sina rim.

Titel: Ingen bil, ingen krokodil
Författare: Karin Palmquist
Illustratör: Jenny Lindqvist
Förlag: Speja Förlag
ISBN: 978-91-88167-41-5
Kan köpas på Adlibris och Bokus med flera.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Spökdiktare och slottspoeter

Maria ska åka på skrivläger till ett gammalt slott. Så fort hon kommer dit möts hon av oväder och ganska snart möter hon och de andra barnen en katt med lappar i pälsen, mystiska skor och en försvunnen bokstav. Till slut träffar de på de gamla spökdiktarna.

Spökdiktare och slottspoeter är både en spännande kapitelbok för barn från 9 år och en berättelse fylld av inspiration till den som gillar att skriva. Vi möter Maria och några andra barn som samlats för att de vill utveckla sitt skrivande. De får en ganska tråkig lärare i Rut men upptäcker snart att det finns bättre lärare och roligare händelser att få inspiration ifrån. Berättelsen är mer spännande än skrämmande och de gamla spökdiktarna är ganska trevliga. Snart får läsaren del av inspirerande och kreativa skrivövningar som lockar till eget skapande och ny fantasi. Boken ligger någonstans mellan roman och handbok men jag tycker författaren lyckas väva ihop det bra. För den som inte alls gillar att skriva kan det nog bli lite långtråkigt men för den som är lite eller mycket intresserad tror jag Maria och barnen kan inspirera till att komma igång. Jag tänker att det kan vara roligt att följa barnen och deras skrivövningar och göra dem precis efter att kapitlet är avslutat. Var hämtade barnen inspiration ifrån? Hur gjorde de? Vad kom de fram till? Vi får del av både tankar och (halv)färdiga alster. Boken är lätt att läsa och innehåller en del svartvita bilder som hjälper till att ta in texten. Den avslutas med alla skrivövningar samlade. En riktigt mysig, spännande och inspirerande bok som passar både hemma och i skolan. Den här boken är ett riktigt roligt initiativ!

Spökdiktare och slottspoeter
Författare: Tove Berggren
Illustratör: Hanna Granlund
Förlag: Natur & kultur, 2020
ISBN: 9789127163140
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vem är jag? en saga om att gå sin egen väg

Maria Trolle den duktiga berättaren och illustratören har gjort det igen. Skapat en ljuvlig bilderbok som tar upp ett viktigt ämne. Vi har tidigare skrivit om hennes bok Uppåt uppåt som handlar om en larv och dess väg till att bli en vacker fjäril. En berättelsen om att hitta sin plats i livet.

I bilderboken Vem är jag? en saga om att gå sin egen väg får vi följa en fluga som inte alls vill äta kobajs utan hellre lapa nektar. Han vill inte vara som de andra flugorna och ger sig ut på en resa för att finna sig själv. Boken handlar om att hitta sig själv och att acceptera och att bli accepterad för den man är.

Boken är skriven på rim med meningar som är enkla att läsa och det finns en gnutta humor inbakat. Illustrationerna är fantastiska med massor av detaljer och man vill bara bläddra i boken om och om och om igen. En bok man vill ha framme i barnrummet och det är en perfekt presentbok som kommer uppskattas.

Flugan Frans är inte riktigt som de andra flugorna i sin familj. När de andra vill äta komockor dricker han hellre nektar från vallmoblommor. När familjen flyger rakt, så flyger Frans upp och ned.

– Så där gör inte riktiga flugor! säger familjen.

Frans rymmer hemifrån. Om jag inte är en fluga, vem är jag då? tänker han. Kanske är jag egentligen ett bi? På sitt äventyr träffar han tre nya vänner, masken Mia, myran Pelle och Syrsan Yrsa, som alla tre har valt att leva annorlunda.

Vem är jag? en saga om att gå sin egen väg
Författare: Maria Trolle
Illustratör: Maria Trolle
Förlag: Triumfförlag
ISBN: 9789188549938
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Hur många fiskar finns det i havet?

Hur många fiskar finns det i havet? Är en bok som är skriven med väldigt många frågor. Från början till slut är det en hel rad frågor som kan vara väldigt svåra att svara på men det är inte meningen att läsaren ska ha svaren men det kan definitivt ge uppslag till samtal om frågor som barnet har.

För vem har inte undrat hur många fiskar som det finns i havet? Eller om pingviner är ledsna för att de inte kan flyga? Och vad händer när hästar blir arga och varför är svarta får udda även om de är ulliga?

Barn är av naturen vetgiriga och vill veta allt om det mesta. Små barn ställer frågor och det blir väldigt många frågor på en dag. Den här boken illustrerar det väldigt tydligt samtidigt som den visar på ett utanförskap och känslan av att vara annorlunda. Hur det kan kännas som att man inte är som alla andra eller att en är ensam och alla andra har någon. Hur det kan kännas som om sorg inte har något slut men det blir bättre. Till slut blir det bättre.

Boken kan visa tydligt för barn som läser den men också i högläsning att det är vanligt att ha såna tankar men också att det kan finnas andra barn och personer som känner sig ensamma. Som inte vill vara ensamma.

När jag läste boken högt så kände jag att det var lite svårt att få till rytmen i min läsning vilket nog beror på att det är så många frågor men också att det ibland rimmar men andra gånger inte. Jag kan till viss del tycka att boken hade med fördel varit skriven på rim. Nu är den inte det och den är fin ändå och i den senare delen av boken blir det mer djup i innebörden av texten och det tycker jag om. Det skadar inte att ha djupare tankar i samtal med barn de förstår mycket mer än man tror.

Jag tycker att boken illustrerats på ett bra sätt som ger djup åt den text som finns.

Titel: Hur många fiskar finns det i havet?
Författare: Sigrid Nikka
Illustratör: Ingrid Skåre
Förlag: NA Förlag
ISBN: 978-91-88229-23-6
Kan köpas på Adlibris och Bokus med flera.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Alberts läshörna

Ibland blir det bara för mycket ljud för Albert. Då tar han gärna med sig en bok ut och sätter sig på gården, eller är det kanske vid havet? Där är i alla fall lugnt och tyst. Tills det kommer fler barn. Som vill hitta på en massa saker hela tiden. Som väsnas. Går det inte att få lite lugn och ro?

Isabelle Arsenault är en kanadensisk illustratör som fått sina arbeten spridda internationellt. Hon har illustrerat flera bilderböcker men Alberts läshörna är en av de första där hon även står för texten. I den här boken är det dock bilderna som får ta mest plats. Med undantag för ljudhärmande ord är majoriteten av uppslagen ordlösa vilket öppnar upp för samtal kring vad som sker på bilderna.

Berättelsen byggs skickligt upp steg för steg med fler och fler barn som vill gå ut för att leka och hitta på grejer. Den som iakttar Albert kan se frustrationen växa och när crescendot kommer känner i alla fall jag mycket av det han dolt inom sig.

Illustrationerna har en snygg blandning av svart, vitt och grått i kombination med färglagda detaljer i orange och turkos. Jag gillar att färgvalen är begränsade och tycker att det framhäver detaljerna på ett sätt som gör det enklare att ta till sig vad författaren vill visa. Samtidigt finns det en del att titta på i bakgrunden.

Jag uppskattar att en ljudkänslig, introvert och bokälskande person får ta stor plats. Dessa karaktärer verkar visserligen ha blivit vanligare i barnlitteraturen de senaste åren, men de har mycket att ta igen (kanske framför allt i samhället) för att hjälpa oss att normalisera den introverta personligheten i jämförelse med den extroverta som de flesta gånger verkar vara den eftersträvansvärda personligheten.

Jag läste boken tillsammans med en 1,5-åring och han verkade följa med i historien när jag pekade, frågade och berättade. Särskilt när det fanns en katt på uppslaget. Att Arsenault valt ut två starka färger – turkos och organge – kanske kan hjälpa en yngre läsare att ta till sig det mer väsentliga (som i en pekbok där bara ett äpple eller en bil får plats på uppslaget) medan de något äldre barnen kan ta till sig detaljerna och bakgrunden. Detta ger boken ett mervärde som jag tror kan hålla för många omläsningar.

Alberts läshörna är andra boken i serien om barnen i kvarteret Mile end. Den första heter Colettes fågel och jag läser och tittar gärna på mer av Arsenault.

Alberts läshörna
Författare och illustratör: Isabelle Arsenault
Förlag: Opal, 2019
Originaltitel: Albert’s Beach Break, 2019
Översättare: Elin Svahn
ISBN: 9789172261839
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris