Karin och hennes pappa skapar med lera när Karin plötsligt känner att det blir bråttom – hon måste på toaletten! Men på vägen dit möter hon syster Hedvig, ser en sparkcykel, ett rytande lejon och en rymdfarkost. Plötsligt händer det en olycka…
Visst är det fantastiskt med barns förmåga att helt och fullt gå in i en lek! Fantasin har inga gränser och varje liten sak kan bli del av ett äventyr. Inte ens efter den lilla olycka tar leklusten slut. Jag tror många barn och vuxna kan känna igen sig i det och likaså att det är lätt att glömma bort verkligheten. Rymdpottan tar oss med på ett härligt och fantasifullt äventyr som utspelar sig mitt i vardagen. Med tanke på titeln trodde jag det skulle vara mer av en potträningsbok men så är det inte riktigt. Boken kanske kan fungera som en liten dold påminnelse om att tänka på att gå på toaletten även mitt i leken, men det är tveksamt om det går fram. Kanske kan en vuxen dock referera till Karin istället för att än en gång behöva tjata ”behöver du gå på toaletten?”.

Illustrationerna är sådär härligt färgglada och yviga som jag gillar. När fantasin är som längst bort från verkligheten (eller när de är ute i rymden) tar illustrationen upp hela sidan. Det talar till min fantasi och det blir lättare att drömma sig bort tillsammans med Karin. Texten är skriven på rim. Vissa gånger kan den tänkta målgruppen vara med och rimma medan det andra gånger är lite svårare ord. Karin är en härlig karaktär och boken gav mig en bra känsla.

Recensionsexemplar från förlaget.
Rymdpottan
Författare: Per Bertilsson
Illustratör: Emma Svalander
Förlag: Emmagjort, 2020
ISBN: 9789198477719
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris






Maraton är en textlös eller textfri bilderbok men den är definitivt inte innehållsfri. Det är en skildring av ett, kanske lite ovanligt, maratonlopp med tio jämnstarka deltagare som (nästan) alla hänger ihop loppet igenom. Några trillar av utefter vägen då loppet innehåller faror som tigrar och tunnlar med hål i. Publikstödet är massivt i relation till deltagarinnehållet och en viss mängd fusk (bilkörning) tolereras. Eliud Kipchoge har precis sprängt två timmar-gränsen, om än inofficiellt, på maraton men i det här loppet så verkar de hålla ett betydligt lägre tempo då de springer både natt som dag. Härligt tycker jag som själv njuter länge av mina långlopp!

Februari brukar vara en månad då det mesta utomhus fortfarande sover. Vi kunde visserligen se blommor och knoppar redan i januari i år, men vi får hoppas det förblir ett undantag. I den här boken möter vi ett barn som har en stor, ståtlig kastanj utanför sitt fönster. Just nu sover trädet men snart ska det väckas till liv, få knoppar och blad och bli sådär härligt som det brukar vara. Men när våren kommer och alla andra växtligheter spirar verkar kastanjen inte riktigt hänga med. Någon säger att trädet dött och ska huggas ned. Barnet bestämmer sig för att sova i trädet, för ingen får hugga ned hens älskade kastanj!
Det sägs att Aron Landahl kom in på förlaget för att presentera sin bokidé och med sig under armen hade han en bild (av badrummet, se nedan) som var målad på en stor träskiva, som en tavla. Det resulterade i en bok i serien Mys och Rys – Lagom läskiga bilderböcker för ganska små barn. Förutom författare till denna bok är Aron Lundahl verksam som illustratör, musiker och sjuksköterska.


