Detta inlägg är med i Bonnier Carlsens bloggstafett om Förr eller senare exploderar jag (The fault in our stars) av John Green. Boken är redan omskriven här på Barnboksprat, först av mig och sedan av Veroniqa Sjöquist.
Det var ett år sedan jag läste The Fault In Our Stars (den som senare kom på svenska som Förr eller senare exploderar jag), men den lever ändå kvar i mina tankar. Inte minst när jag påminns om några av de många tänkvärdheter boken innehåller. Nu senast läste jag Boktjuvens recension, där hon bland annat bjöd på följande smakprov:
Augustus vill veta mer om Hazel och hon svarar.
”- Jag har redan berättat om mig själv. Jag fick diagnosen när…
– Nej inte om cancern. Om dig. Intressen, hobbier, skumma fetisher och sådant där.
– Hm, sa jag.
– Säg inte att du är en sådan som blir din sjukdom… Det är nedslående… För all del, cancern är i tillväxtbranschen. I ta-över-folk-branschen. Men du har väl ändå inte låtit den lyckas i förtid?”
Det är inte svårt att förstå hur en sådan sak som att vara döende i cancer blir dominerande i ens liv. Men om vi nu för ett ögonblick glömmer bort vad citatet handlar om (det blir så allvarligt annars) och låter det mynna ut i en fråga: Vad låter du definiera dig?
En gång på en studentpub i Linköping satt jag med ett gäng där jag kände alla utom en. Hon frågade mig: ”Och vem är du då?” Jag svarade någonting i stil med: ”Jag är Helena, jag pluggar IT-programmet och jag är tillsammans med Jonas.” (Hon kände Jonas och han var där.) Hon svarade att hon gillade att jag sa sakerna i den ordningen. För att så många säger vilka de är utifrån någon annans perspektiv. Men hur mycket säger det egentligen om mig att jag är Jonas flickvän (numera fru)?
I många sammanhang presenterar jag mig så. På släktträffar med min mans släkt är jag såklart min mans fru. För förskolepersonalen och de andra barnens föräldrar är jag Avas mamma. I många av de sammanhangen kanske folk inte heller vill eller behöver veta så mycket mer. Men vid tillfällen där det passar, varför inte slänga in lite mer info? ”Jag är en te-älskande boknörd som jobbar som systemutvecklare och jag är här i egenskap av fru till Jonas.” Eller vad som helst. Klart mer minnesvärt och konversationsöppnande, eller vad tror ni?
I vissa perioder känner jag att jag får kämpa mer med det där än vanligt. Jag har en känsla av att om du träffade mig just nu, skulle jag mest prata om mina barn. Förmodligen på en alldeles för detaljerad nivå, som inte intresserar dig. Som föräldraledig med lillplutt och med en stortjej som ska lämnas och hämtas på förskolan finns det liksom inte plats för så mycket mer i livet. Så ibland får jag nästan påminna mig själv om det där andra också. Låta det bli ett mantra. Jag är en te-älskande boknörd. Egentligen.
En av alla de saker som är så bra med Förr eller senare exploderar jag är alltså alla klockrena citat. Ibland bara för att de är så himla snygga, ibland för att man kan få sig en tankeställare. Och det är uppenbarligen fler än jag som gillar att plocka citat ur den (och John Greens andra böcker). Se här, till exempel:
» En hel blogg med citat från ’The fault in our stars’
Igår bloggade Jonna Lindberg och nu går stafettpinnen vidare till Bokugglan. Håll utkik där!
Somliga böcker förtjänar lite special treatment.