Kwela Jamela fyller år

Kwela Jamela fyller årKwela Jamela fyller snart år. Hon önskar sig ett par vita fina skor som hon sett i affären. Hennes mamma tycker dock hon ska ha ett par mer praktiska skor, och köper därför ett par svarta. Kwela Jamela blir besviken, men får snart en idé!

Kwela Jamela verkar vara en glad, mysig och stark tjej som är fantasifull och inte låter sig slås ner när saker inte går som hon vill. En bra förebild. Något mer jag gillar med denna bok är att den inkluderar flera generationer. Kwela Jamela bor med sin mamma och mormor. De har olika åsikter, kanske särskildaDSC_0756 för sina generationer, men tillsammans bildar de något starkt, något jag tror vi kan missa om vi bara umgås med jämnåriga. Vi har alla något att lära varandra. Berättelsen visar även på tre starka kvinnor, några män syns inte till.

Själva storyn är ganska klassisk, dramaturgin känner vi igen. Men en av twisterna, den som drygar ut boken, gör den mer intressant. Med härliga, färgsprakande bilder och en doft från Afrika, blir det här en bok jag kan rekommendera.


Kwela Jamela fyller år
Författare: Niki Daly
Förlag: Hjulet (2006)
ISBN: 9186212966
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Flipp och flopp enligt treåringen

När jag var hemma med en förkyld Ava (3 år) kom passande nog ett bokpaket på posten så vi fick glädjas åt några nya böcker. Anna-Clara Tidholms böcker om den söta nallen tänkte jag att de kanske skulle vara i enklaste laget, medan jag gissade att Åsa Karsins böcker om Lilla Lena skulle vara perfekta just nu, eftersom Ava nyligen besökt doktorn och eftersom vi pratat om att mamma och pappa går till frisören (Ava själv blir än så länge klippt av mig).

Jag började läsa Lilla Lena är doktor och läste sedan böckerna om nallen. Sen ville Ava läsa böckerna om nallen om och om igen. Lilla Lena är frisör har jag fortfarande inte fått läsa för henne, hon vägrar. Jag fick läsa Lilla Lena är doktor en gång till mot att jag lovade att de inte skulle kräkas. Med andra ord fick jag läsa ungefär halva boken… och där är det stopp. Hon vill inte höra om Lilla Lena.

Nallen är däremot högintressant. I Grattis! fyller nallen tre år, precis som Ava gjorde nyligen. Ava tycker det är jätteroligt att nallen har kalas och får paket. I Okej! följer vi med nallen ut på ett picnicäventyr.

Anna-Clara Tidholm kan konsten att skriva barnsligt och kreativt på ett alldeles naturligt och berättelserna är precis som barn, vad som helst kan hända och fokus kan hamna någon helt annanstans än man väntar sig. Grattis! och Okej! är underbara böcker!

Nu kommer dom, med hela födelsedagen. Grattis! säger dom. Med grattistårta och present.

Ett extra plus för att Tidholm fått in en manlig dagisfröken (som dessutom är röd, medan den kvinnliga är blå). Jag önskar bara det fanns fler i verkligheten!

Ur Grattis!: Nallen kommer till dagis.
Ur Okej!: Nallen går ut på picnic.

I böckerna om Lilla Lena leks det doktor respektive frisör. Jag gillar uppslagen som visar alla saker man behöver till leken och jag kan tänka mig att vetgiriga små också tycker om att lära sig vad alla specialprylar är, heter och hur de används. Jag tycker också att Lena är riktigt söt. Men böckerna i sig är faktiskt inte särskilt söta. Jag förväntar mig faktiskt en viss gemytlighet från böcker riktade mot de allra yngsta. Allt kanske inte måste vara sockersött och gullegull men jag vill att kontentan av det hela ändå ska bli något positivt. I böckerna om Lilla Lena är det inte så. Lilla Lena leker doktor börjar charmigt med att Lena och Lillebror (som får vara Syster, vilket förstås är en trevlig genuspoäng även om det också blir förvirrande…) plåstrar om stackars gosedjurskatten som gjort illa tassen. Komikpoäng till att bilden på resultatet visar en katt som har plåster och bandage precis överallt utom just på tassen – barn tillåter sig ju ofta utsvävningar från ursprungsidén när de leker. :) Sen blir lillebror sjuk och kräks. Då är det inte roligt att leka doktor längre, så mamma får rycka in. Sen slutar boken så här:

Då känner doktor Lena att hon också har ont i magen.

Vad nu då, en doktor kan väl inte bli sjuk?

Jo, det är tydligt det.

Det absolut sista som händer i "Lilla Lena är doktor" är att vi förstår att hon ska kräkas.

Svenne är visst lite håröm. Men lilla Lena kammar så fint och försiktigt.
När det gäller Lilla Lena leker frisör, som jag alltså inte ens fått läsa för Ava, gillar jag först att Lenas kompis Svenne har långt hår. Men det görs tydligt att han har det för att han inte vågar gå till frisören och när han får kort hår på slutet är allt som det ska. Vägen dit är faktiskt inte så trevlig. Kolla bara på bilden. Ser det ut som att ”Lena kammar så fint och försiktigt”? Och Svenne ber faktiskt Lena att bara klippa på låtsas, men så blir det inte. Den här boken slutar åtminstone med att båda är glada, men också med att vi fått veta att långt hår inte är riktigt rätt för Svenne, vilket man lätt tolkar beror på att han är kille. Inte för att det uttalat står så, men för att det följer normen så väl.

Nalle-böckerna är helt underbart charmiga och tillhör nu hela familjens favoriter. Lilla Lena, nä. De är inte ett dugg charmiga. Och varför ska förresten Lena prompt kallas lilla hela tiden?

Så ja, jag håller faktiskt med min treåring.

FLIPP: Nallen
FLOPP: Lena


GRATTIS!
Författare & illustratör: Anna-Clara Tidholm
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150113372
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

OKEJ!
Författare & illustratör: Anna-Clara Tidholm
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150113365
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Lilla Lena är doktor
Författare & illustratör: Åsa Karsin
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150112870
Antal sidor: 24
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Lilla Lena är frisör
Författare & illustratör: Åsa Karsin
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150113150
Antal sidor: 24
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Lisas och Lenas födelsedag

Lisas och Lenas födelsedagDet här var en av mina favoritböcker när jag var liten och det var väldigt roligt att få med sig den från föräldrahemmet när jag var där senast.

Lisa och Lena är tvillingar och ska snart fylla sju år. De planerar födelsedagskalas och bjuder in några barn från klassen. Det jag mindes innan omläsningen var framför allt att de pysslar ihop inbjudningskort genom att klippa ut bilder ur gamla veckotidningar och göra collage – och att deras tårta är en jättestor kringla. Uppslaget med inbjudningskorten gillade jag nog allra bäst, och där har jag också satt mina spår med en röd krita…

Den pirriga känslan av nyfikenhet och förväntan som föregår barndomens födelsedagar riktigt kastar sig ut från boksidorna och omfamnar läsaren. Man blir verkligen sugen på att fylla år, ha kalas och få presenter. Och vem skulle inte vilja ha ett så fint kalas som Lisa och Lena? De har en väldigt pysslig mamma som gör allt så fint och givetvis är det hennes idé att de ska göra egna inbjudningskort också. När jag bläddrar fram sidan med det fina födelsedagsbordet mamma dukat minns jag den väldigt väl. Vilket underbart fint dekorerat bord!

Lisas och Lenas födelsedag
Snart fyller flickorna år!

Lisas och Lenas födelsedag
Lisa och Lena gör fina inbjudningkort – de röda kritmärkena tillhör inte originalillustrationerna…

Lisas och Lenas födelsedag
Ett sånt här födelsedagsbord skulle jag också vilja ha!

Ett kärt återseende! Någon mer än jag som läste den som liten?


Lisas och Lenas födelsedag
Författare & illustratör: Grete Janus Hertz och Veronica Leo-Hongell
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 24
ISBN: 9129498813
Köp: på antikvariat eller låna på bibliotek