Barnboksprat

E-böcker för barn – var, när, hur och varför?

Sedan jag fyllde år i somras har jag blivit en sån där som prompt ska peta på sin nya häftiga mojäng stup i kvarten. Utan att bli alltför långrandig måste jag ju i alla fall nämna att det är Android-mobilen Nexus One som kommit i min ägo och gjort mig sådär irriterande frälst.

Den tragiska sanningen är att jag faktiskt inte öppnat en pappersbok, annat än dem jag läst för Ava, sedan 22 juli. Däremot har jag faktiskt läst lite i en e-bok, The Picture of Dorian Gray av Oscar Wilde, en av många fritt tillgängliga e-böcker man kan ladda ner. Så helt förstörd är jag kanske inte, men nästan.

Som ett led i min utveckling mot prylnörd har jag givetvis funderat över det här med e-böcker för barn. Kan det vara något? Jag tror att det vanliga bokformatet är svårslaget när det gäller böcker för mindre barn, ja, alla böcker med bilder egentligen. Tittandet och kännandet och bläddrandet och tuggandet och rivandet och allt det där är ju en mycket stor del av upplevelsen. Men högläsningsböcker i elektroniskt format vore väl inte helt fel? Ponera att man får slut på böcker (eh, ja, det kanske inte är så troligt i det här hushållet, förstås…) eller kanske är ute någonstans och har glömt att ta med sig läsning. Så länge man inte är utom all mobiltäckning är det ju i så fall bara att köpa/låna och ladda ner till telefonen (eller vad man nu har för pryl tillgänglig)!

Men var får man tag på e-böcker egentligen? Jag började leta på biblioteket. Via Elib kan man låna e-böcker gratis och det verkar ju toppen! Lite för bra för att vara sant, faktiskt. För det första har man begränsningen att man måste ha ett lånekort på ett av de anslutna biblioteken. Jag testade att söka böcker tillgängliga för oss med lånekort på Göteborgs stadsbibliotek (här) och började mata in författarnamn i sökrutan. Men träffarna uteblev… Jag provade hela den här listan:

Martin Widmark
Maria Gripe
Mårten Melin
Ulf Stark
Tove Jansson
Anna-Clara Tidholm
Stina Wirsén
Eva Susso
Neil Gaiman
Lennart Hellsing

Sen blev jag tvungen att skriva in Liza Marklund bara för att se om sökningen över huvud taget fungerade och jodå, då fick jag upp böcker. Men det var ju inte henne jag ville låna böcker av.

Tittar man i Elibs katalog ser man att det ska finnas 112 böcker (just nu) i kategorin Barn & Ungdom. Men det verkar inte gå att filtrera listan utifrån vad som är tillgängligt från aktuellt bibliotek eller vad som finns i ett format man kan läsa på just sin e-boksläsare. Det var inte så lätt som jag hade önskat att låna e-böcker för barn.

Man kan köpa också, förstås. Spontant känner jag att det borde vara billigare att köpa en e-bok än en pappersbok, även om det kanske är naivt att tro att värdet sitter i artefakten. Men för mig är det faktiskt mer värt att ha en bok än att ha en fil. Därför blir jag inte direkt köpsugen när jag ser att e-böcker oftast kostar lika mycket eller till och med mer än pappersböckerna. På Bokus kostar Stina Wirséns Oj! i pappersformat just nu 61 kr, medan e-boken kostar 64 kr (se nedan). Och det är dessutom en småbarnsbok, där en stor del av värdet är tuggbarheten.

Oj! Vad dyrt!

Mina efterforskningar slutade i alla fall med att jag faktiskt köpte Sagan om Rand I: Landet nära tidens rand av Cecilia Wennerström från Adlibris för 44 kr. För det finns en del lite udda böcker som inte kostar skjortan. Vissa av dem verkar inte ens gå att få tag på i pappersformat. Och det måste ju vara en toppengrej, att gamla böcker som inte längre finns i tryckt version kan distribueras digitalt hur många gånger som helst utan kostnad och besvär! Mer sånt i framtiden, kanske?

Branden vid Söderbysjön

Petrus Dahlin och Sofia Falkenhem har återigen skapat en liten berättelse om Kalle Skavank och hans deckarjobb. Den här gången ska han och kusinen Dilsa lösa mysteriet kring branden som härjat i Björkhagens golfklubb, vid Söderbysjön.

Den här händelsen läser Kalle om i tidningen och där stod också att en spådam förutspått detta och hon under en seans sett det hända. När Kalle läst i tidningen ringer telefonen och en dam vid namn Mirja behöver hans hjälp att ta reda på vem som anlagt branden som nyligen härjat i en stuga i koloniområdet vid Flaten….

Två bränder på kort tid. Kalle anar ett samband.

Dilsa och Kalle börjar utredningen och ett spännande mysterium tar vid. Hur har spådamen kunnat förutspå detta? Vem är det som anlägger bränderna?

Jag tyckte det var intressant att läsa denna bok, eftersom det faktiskt brann i just detta hus, på riktigt, nu i våras. Det var dock ingen liten brand utan huset brann ner till grunden. Undrar om de som anlade branden hade läst den här boken och inspirerats? Nä, skämt åsido i sådana här allvarliga situationer…men man kan ju inte låta bli att spekulera.

Som vanligt med böckerna om Kalle Skavank och hans kusin Dilsas deckargåtor, tycker jag att det är spännande att de utspelas i min närmiljö. Den här gången är det till och med en person som bor på samma gata som jag.

Det är, som alltid, fina bilder i de här böckerna.

Som en bonus till den här boken, finns ett extra kapitel att läsa på www.kalleskavank.se!

Branden vid Söderbysjön
Författare: Petrus Dahlin
Illustratör: Sofia Falkenhem
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 109
ISBN: 978-91-29-67207-7
Köp: Jämför priser

Kärlek och hat i snapphanetid

Allting började med ett gammalt kruthorn som bokens författare, Birger I Ohlsson hittade i sin trädgård, nedgrävt i jorden. Vem skulle vilja gräva ner sitt krut, det som man använder till jakt eller för att skydda sig med? Utifrån de här frågeställningarna växte en berättelse upp om kärlek och hat i snapphanarnas Göinge under 1600-talet.

Den här boken är inte skriven av en dansk författare, men den får vara med i vårt danmarkstema. Just eftersom den handlar om gränsen mellan danskt och svenskt, såväl geografiskt som tidsmässigt.

Som liten bodde jag i Knäred, där fred slöts mellan Danmark och Sverige 1613, men då till Danmarks fördel. Det var med freden i Roskilde 1658 som Sveriges gränser ritades om för att omfatta hela Halland, Skåne, Blekinge och Bohuslän. Efter freden var det förstås många som fortfarande kände sig som danskar och några av dessa var även beredda att kämpa för att få vara det. De här människorna kallades snapphanar och Hatet: en berättelse om kärlek i snapphanetid utspelas mitt i detta.

Myrtel och Håkan är båda 15 år och är kära i varandra. Problemet är bara att deras familjer står på helt motsatta sidor i en generationsöverskridande konflikt. Myrtels farmor berättar släktens historia som innehåller våld, förtryck och död och ett hat mellan de som stöder svenska soldater och de som försöker sätta sig upp emot dem. På ena sidan står Myrtels släkt där Myrtels farfar var en representant för de som gjorde motstånd mot svenskarna, även kallad snapphane, och på den andra sidan står Håkans släkt, som alltid hållit sig väl med de svenska soldaterna.

Kärleken mellan Myrtel och Håkan gör att Myrtel drivs ut i skogen och det är där vi möter henne i berättelsens början. Hon har precis gömt undan ett kruthorn för sin pappa för att han inte ska kunna döda Håkan. Myrtel vill inte ta avstånd från sin familj, men inte heller leva utan Håkan och ett tungt ansvar läggs på hennes axlar. Berättelsen handlar mycket om släkternas historia, men det faller på Myrtel och Håkan att skapa framtiden.

Berättelsen beskriver en påhittad släktfejd, men ger ett intressant historiskt perspektiv. Liknande motsättningar som Myrtel och Håkan drabbas av borde ha funnits även på riktigt och finns även idag, i en helt annan tid och på helt andra platser.

Varför detta hat mellan byarna, gårdarna, människorna? Varför hatar hennes far just den som hon så mycket älskar?
Detta förbannade hat!
Varifrån kommer det?
Ska hon någonsin bli fri från det?

s. 11

Hatet: en berättelse om kärlek i snapphanetid
Författare: Birger I Ohlsson
Illustratör: Linda Nyman
Förlag: Bokpro
Antal sidor: 145
ISBN: 9789189336421
Köp: jämför priser

Tecken och tal – lite tankar om TAKK

Jag vill börja med att förtydliga att delar av texten nedan kommer från mitt eget huvud och ska alltså inte förväxlas med vetenskaplig fakta. Denna text är menad som inspiration och ett sätt att snabbt få grepp om vad TAKK är och hur det används. Blir du nyfiken ansvarar du själv för att ta reda på den infon du behöver för att använda detta i er vardag. Tips på bra litteratur inom ämnet finns längst ner i texten (recension på Lilla boken om tecken kommer senare).

Våra kommunikativa behov fungerar på samma sätt som Maslows behovstrappa. Längst ner finns de grundläggande behoven, vi vill kunna be om något. Nästa steg är de informativa behoven, vi vill berätta något. När vi kan detta kan vi fortsätta att använda kommunikation till social närhet och till slut även social etikett, dvs småprata och på ett accepterat sätt. När små barn ska börja prata handlar det om att ta första steget på trappan: att kunna be om något. Min mor har varit dagmamma i många år och jag vet hur svårt det är att förstå de minsta barnen när de kommer med deras joller. Ofta kan man be barnet att visa vad de vill ha och barnet kan då gå ut i köket och peka på tex kranen för att han/hon vill ha vatten. Detta fick mig att börja fundera på teckenspråk som komplement till språket. Jag visste då inte vad TAKK vad för något utan detta begrepp kom upp när bibliotikarien visade mig till Äppelhyllan på biblioteket. TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Tecken som AKK är inte teckenspråk. Det svenska teckenspråket (STS) används utan talande språk och TAKK används tillsammans med talat språk. STS används som ett primärt språk och syftet är ett livslångt användande medan TAKK fungerar som ett komplement och oftast under en begränsad tid.

Vanligtvis kommer språkförståelse innan man lär sig att använda språket och dess symboler. TAKK fungerar som ett verktyg för barnet att kunna kommunicera tidigare med sin omgivning då tecken inte kräver lika mycket finmotorik som talet. Talet påverkas inte negativt av att teckna utan tvärtom kan det fungera tvärtom och underlätta barnets språk- och talutveckling. Jag tänker mig som så att barnets ordförråd blir stort tidigt så när barnet väl lär sig att tala finns det många fler ord att sätta ljud på, som barnet redan använder i sitt dagliga ”tal”.

Den vanligaste målgruppen för TAKK är barn men någon form av funktionshinder tex Downs syndrom, autism eller hörselnedsättning. Det finns även andra målgrupper där TAKK kan vara användbart och dessa är små barn som är i början av sin språkutveckling, barn som kommit en bit och barn där talet inte kommit igång i ”vanlig” tid.

Som den novis inom ämnet jag är jag är är det främst två tips jag har tagit till mig direkt. Det är aldrig för sent eller för tidigt och man behöver inte teckna rent. Här hemma har vi börjat med följande ord:

TITTA TACK HJÄLP(A) KOM VÄNTA VÄLLING BYTA BLÖJA LEKA BUSA KISSA BAJSA NAPP ÄTA/MAT VATTEN TRÖTT MAMMA PAPPA MORMOR (somför oss även betyder farmor för det tecknet är för svårt) FARBROR (som får betyda morfar och farfar också för de tecknen är också svåra) STRUMPOR HEJ/HEJDÅ DANSA

Sen är det bara att sätta igång! Personligen tycker jag det är enklare än jag hade förväntat mig då de flesta tecken kommer naturligt och om man i vanliga fall pratar med kroppen gör man redan många av dessa tecken redan. Man kan testa att visa barnet hur man gör de olika tecknen och tänka på att teckna i barnets synfält (bakom ryggen gör liksom ingen nytta). Låt barnet teckna som han/hon vill. På samma sätt som det förekommer språkjoller, jollrar barn med händerna i början.

Man tecknar inte hela meningar utan väljer ut nyckelorden i meningen. Precis som barnet lär sig prata: ”vatten” betyder ”jag vill ha vatten” och ”kissa” kan betyda både ”jag behöver kissa” och ”har har kissat”. När barnet väl har börjat att teckna beräftar man som vuxen med hel mening. Återigen, på samma sätt som med talet.

Tips och inspiration
UR har en fantastisk hemsida som iofs riktar sig till användare av STS men då TAKK lånar många ord från STS är det utmärkt att börja här! Deras hemsida är även så finurlig att om man tittar på deras karta hittar man en kategori som heter just baby. De flesta ord man behöver för att sätta igång! Gå in på deras sida, klicka på ”börja din resa här”, klicka på kartan och välj sen till exempel just ”babytecken”.

I en av böckerna jag läst om TAKK nämner en förälder att de använde sig av teman. Först lärde de sig tecken som har med mat att göra, sen kläder, sen resa och så vidare. Ett enkelt knep att få struktur på det.

Ta hjälp av de bilderböcker och pekböcker som finns hemma! Titta på bilden och hjälp barnet att teckna ordet med händerna. Dessa böcker följer ju dessutom ofta olika teman vilket gör det hela enklare och roligare.

Läs! De böcker jag har fastnast för i är Boel Heisters Tryggs ”TAKK Tecken som AKK” och ”Lilla boken om tecken” skriven av Anneli Tisell.

Surfa! Det finns massor av intressanta sajter om TAKK. Förutom URs sida har jag fastnat för Teckenhatten och på Teckna finns det material i form av 50 nybörjarord att ladda ner gratis.

Lilla boken om tecken
Författare: Anneli Tisell
Fotograf: Anneli Tisell
Förlag: Hatten Förlag AB
Antal sidor: 73
ISBN: 9789197622196
Köp: Jämför pris

TAKK Tecken som AKK
Författare: Boel Heister Trygg
Producent: Socialpedagogiska institutet
Antal sidor: 94
ISBN: 9178386675
Köp: Kika på www.sit.se eller på biblioteket

Grattis familjen Sjöberg!

Ni vann boken Räven och Musen letar ny lya i vår tävling.

Vi hoppas att ni ska tycka om den!