Kategori: Recensioner & boktips

Böcker med 3D-animation

När boken är läst går man fram till datorn och håller upp boken framför webbkameran. Då dansar karaktärerna runt på boken (som man ser på skärmen). Kan detta vara nåt?

När Ture börjar dansa runt med sin dammsugare och Lola & Snoddas dansar tango på skärmen så kan man inte låta bli att förundras lite över tekniken. Jag tror att detta är en garanterad succé hos barnen! Men vad handlar böckerna om då?

Lola och Snoddas handlar om en leopard som vill att livet ska vara perrrrrfekt. Hennes assistent Snoddas gör dock nästan ingenting ”rätt”, han är dock en gud på att dansa tango. Boken är väldigt upprepande och det känns lite fel att Lola kör så hårt med Snoddas. Men boken engagerar min 3-åring som skrattar och säger ”nämen, det gååår ju inte!” när Snoddas gör fel.

Ture-Städ-o-saurus handlar om en perfektionistisk dinosaurie som älskar att städa. Om man bortser från tillrop som ”fläck väck – väck fläck” och andra ord som är utspridda över sidorna så flyter språket väldigt bra och den är rolig att läsa. Den har även en liten knorr på slutet som åtminstone får mig att dra på smilbanden.

Illustrationerna är fina och ser ut att vara rivna ur papper. Dock kan jag tycka att kontrasterna inte blir så bra när färgerna nästan flyter ihop. Böckernas stilspråk påminner lite om Charlie & Lola (både böckerna och tv-serien).

I övrigt får jag känslan av att böckerna är en aning själlösa och att de är skrivna främst för att få en chans att visa upp 3D-boken som medium, vilket är synd. Men om man gillar tekniken så finns det helt klart en poäng med böckerna ändå.

För att kunna titta på 3D-animeringen behöver man ha en webbkamera samt installera ett program som finns på förlagets webbplats.

Det känns dock en aning fel att gå ur sängen på kvällen och fram till datorn när vi försöker natta, men man får väl se till att läsa boken dagtid istället, det går ju det med!

Lola och Snoddas
Författare: David Salariya
Illustratör: Caroline Scrace
Förlag: Tukan Förlag
Antal sidor: 28
ISBN: 9789174011784
Köp: Jämför priser

Ture – en städ-o-saurus
Författare: David Salariya
Illustratör: Caroline Scrace
Förlag: Tukan Förlag
Antal sidor: 28
ISBN: 9789174011777
Köp: Jämför priser

Joy till världen

Hon är elva år och hennes namn betyder glädje. Fast Joy är inte särskilt glad. Hennes mamma har just dött och Gregor hanterar sorgen genom att dricka alldeles för mycket alkohol. Joy skriver ner sina tankar i en bok och ibland ritar hon serier också. Hon fantiserar ofta om sin riktiga pappa i Thailand, som en vacker dag kanske kommer och hämtar henne på sin ädla springare…

Åh, vilken fin bok det här är! Den är hjärtknipande sorglig så att man vill krypa in i berättelsen och krama Joy, samtidigt som det finns ljuspunkter i form av människor som tar hand om Joy när Gregor misslyckas. Inte ens Gregor är helt utom hopp om bättring, så när jag läst klart känner jag att Joy nog kommer att klara sig bra trots allt. Boken är fin även till det fysiska, då den har ett snyggt omslag och ett bokmärkesband som gör att boken känns extra lyxig.

Med Joy till världen vann Viveka Sjögren manustävlingen ”Du är inte ensam!” som utlystes av Libris, Hela människan, Blå Bandet, LP-verksamheten och IOGT-NTO:s Juniorförbund, i syfte att hitta en berättelse som barn med missbruk i sin närhet kan känna igen sig i och som samtidigt förmedlar hopp. Juryns motivering löd:

”I Joy till världen (arbetstitel) blir en mellanstadieflickas mycket specifika livssituation en förtrollande och engagerande bild. Vem som helst som någon gång har känt sig ensam eller övergiven kan leva med i den. Viveka Sjögren gestaltar tillvaron en bra bit bort från storstadsmiljön och ger alla Joys vänner liv och personlighet. Hon visar på fantasins kraft och vågar låta Joy se vuxnas misslyckanden och ansträngningar utan att flytta över ansvaret till barnets axlar. Joy till världen glittrar av hopp och glädje och står på alldeles egna ben.”

Läs mer i pressreleasen.


Ett uppslag ur Joy till världen, klicka för större.

Joy till världen
Författare: Viveka Sjögren
Förlag: Libris
Antal sidor: 120
Smakprov: hos Adlibris
ISBN: 9789173870535
Köp: jämför priser

Punkpapporna

Jag har precis läst kapitelboken Punkpapporna för mina barn. Det är en väldigt rolig bok med mycket humor där ett kompisgängs vardag står i centrum. Det är också en bok som lyckas med den spännande kombinationen att såväl driva med stereotyper som att sätta våra fördomar på pränt.

Vera, Martin och Siv går i samma klass och ska precis börja sitt sommarlov. Men precis innan skolavslutningen kommer en ny tjej till klassen: Cornelia. Hon har precis flyttat till stan och bor i lägenheten mittemot Martins familj. Så kompisarna får en del att tänka på förutom att äta glass och njuta i solens värme. Till råga på allt har Cornelia två jättehäftiga, men också läskiga, pappor. De är nämligen punkare. Har punkare vanliga möbler i sin lägenhet och är det verkligen sant att de bara äter kåldolmar? Kompisarna är jättenyfikna, fast vågar främst betrakta Cornelia och hennes pappor på avstånd. Men så blir de inbjudna till Cornelias födelsedagskalas, ska de våga sig dit?

Punkpapporna handlar om vänskap och det härliga livet då man är barn och har sommarlov. Den handlar också om att våga bryta isen och våga släppa in en ny person i vänskapskretsen och så lite om hur det kan vara att leva i olika sorters familjer.

Att Cornelias pappor är punkare står mer i fokus än att de är två av samma kön. Men familjekonstellationen är inte heller något som ignoreras helt. Barnen har en del roliga funderingar kring det. De är lite rädda för Cornelias pappor, men är ändå sådär härligt nyfikna, vilket gör att de vänder och vrider på våra fördomar. Dessutom bjuder boken på en del överraskningar, som lyfter handlingen lite extra.

Kompisarna spanar på Cornelia

Egentligen är det här en bok som är bättre lämpad för lite äldre barn än mina. Händelser, miljö och humor är anpassad för barn i de tidiga skolåren. Om jag skulle varit lärare inom de åldrarna hade jag direkt valt Punkpapporna som högläsningsbok, för det är verkligen en bok som blir väldigt trevlig att läsa tillsammans. Att den har flera huvudkaraktärer gör dessutom att det blir lättare att hitta någon att känna igen sig i för alla.

Punkpapporna
Författare: Liz Wennberg
Illustratör: Andrea Femerstrand
Förlag: Vombat
Antal sidor: 82
ISBN: 9789186589035
Köp: Direkt från förlaget eller jämför pris

En bildväv med många inslag

Att placera Jeanette Wintersons Solstriden i kategorierna fantasy och/eller ungdomsbok, är onödigt och begränsande – den har mycket att erbjuda en vidare läsekrets men vinner på en del litterär erfarenhet.

Det hela börjar den dagen Jack fyller tolv, året är 1601, platsen är London. Plötsligt förs han bort för att användas i onda makters tjänst i en mörk verklighet fylld av magi och (al)kemi. Jack är Magikerns utvalde, den Strålande Pojken med vars hjälp allt ska förvandlas till guld, men han vägrar utföra onda handlingar och tar istället som sin livsuppgift att rädda mänskligheten. En mängd människor och varelser står på hans sida, och en gigantisk väv av ’all världens och tidens’ legender, sagor och myter, med inslag av religion, historia och vetenskaper, rullas upp.

Parallellt med sinnebilden av en väv av berättelser, finns en tids- och rumsaspekt som framkallar bilden av en så kallad palimpsest, ett medium där tidigare texter skrapas bort för att ge plats åt nya men ändå lämnar tydbara spår.  I berättelsen om Jack framträder spåren av kung Midas, Pythian i Delfi, Odyssén, den heliga jungfrun och modern, Fågel Fenix, olika typer av uppståndelser, Aladdin, St. Göran och draken, medeltidens härskare och vetenskapsmän, naturfenomen, Jack och bönstjälken, Frankenstein, Alice i underlandet och många fler.

Bland varelser som byter skepnad och magiska krafter möter man en och annan riktigt udda figur eller företeelse. Fladderögonen som irrar runt sedan de rymt ur sin glasförvaring och de två halva laboratorieskapade människorna är spännande bekantskaper. Flickan Silver som stoppas i en tunna med kvicksilver och blir till oändligt många Silvrar innan vetenskapsmännen lyckas lösa hennes splittrade problem, målas fram i en fascinerande bild.

Traditionellt ingår tidigare berättelser i olika omfattning i senare tiders, i Solstriden imponerar mångfalden – det kan uppfattas som en missionerande intension från författarens sida att förmedla så många som möjligt. Oavsett om man uppskattar mångfalden är det en bragd att skapa ett mönster och att knyta trådarna så att de håller hela vägen.

Avsedd målgrupp är 9-12 år. Språket karaktäriseras av långa krångliga meningar, begrepp och företeelser som åldersgruppen normalt inte är förtrogen med. Att översättaren, erkänd och erfaren, inte har ungdomsböcker som specialitet kanske är en bisak. I en intervju med henne framgår att hon vid ett annat översättningstillfälle tagit kontakt med författaren, som svarat: ”översätt bara exakt vad det står”, kanske finns det en tanke bakom, kanske är det engelsk tradition. Med lite erfarenhet vänjer man sig vid språket, som är rikt, berättande och målande, och läser helheten. Som 11-årig skulle jag naturligtvis läsa boken på ett annat sätt, om jag inte redan efter ett par sidor skulle ställa den i bokhyllan. Som litteraturvetare tycker jag att det är inspirerande att upptäcka alla spår.

Baksidestexten, troligen exakt översatt från det engelska originalet, innehåller, vad jag kan se, uppgifter som inte stämmer med bokens innehåll. Handlingen utspelar sig 1601 och inte 1660, magikern kallas i boken Magikern och inte Magus. Men i en handling där varelser byter skepnad och Tidväktaren har makt över tiden har det ingen större betydelse…

—————————————————————————————————————————————

Solstriden
Författare: Jeanette Winterson
Omslag: Mats Minnhagen
Översättning: Ulla Roseen
Förlag: Rabén & Sjögren 2010
Antal sidor: 333
Smakprov: smakprov.se
ISBN: 978-91-29-67526-9
Köp: Jämför priser

Djävlig eller änglalik – valet är varken enkelt eller självklart

Bjuder man in en skadad ängel får man vara beredd på vissa konsekvenser, finns det änglar så finns det också djävlar. Åke hamnar mitt i kampen dem emellan, och deras kamp om honom, han skyddar ängeln men väljer båda sidor på olika villkor. När man är ensam och rädd är det inte så lätt att vara stark på rätt sätt, tur att det finns magi. Mycket hinner hända innan han klarar av att hantera och möta sina motståndare, och inte minst sig själv.

När man som Åke har en ängel i sovrummet och en djävul utanför dörren som vill in, gäller det att hantera situationer och gestalter på rätt sätt, och att rätt utnyttja den hjälp man kan få. Eftersom varken ängeln eller djävulen kommunicerar med ord måste Åke använda alla sina sinnen för att förstå och lära känna karaktärerna. Av sin ensamstående mamma kräver Åke bara att hon ska lyssna och tro på sitt eget barn – men det kommer att krävas mer än så, även om Åke reder ut det mesta ’själv’.

En bit in i handlingen blir det tydligt att Åke har betydligt större problem än att försöka förstå sin änglavän och att skydda henne från den onda djävulsflickan. Han lierar sig med den onda i kampen mot sin egen mobbare. Helena von Zweigbergks bok handlar nämligen om mobbing, kommunikation och känslor. Hur man som mobbad kan längta efter att se sin mobbare plågad – utan att själv bli anklagad. Åke är god och omtänksam till sin natur men när han möter ondskan har han en förmåga att anpassa sig till dess villkor – han är ingen ängel – bara en människa.

Det är lätt att passera gränser när man kan skylla ifrån sig och inte behöver ta något ansvar. Å andra sidan blir Åke anklagad för saker han inte har gjort, utan att kunna försvara sig. Som mobboffer är han inte ensam och djävulen står gärna till tjänst om man hanterar henne rätt, följdriktigt är hon också opålitlig och tjänar inte bara en herre – och inte heller hon är ensam av sin sort. Som tur är finns ängeln tillhands när Åke kallar, annars hade allt gått överstyr och ondskan segrat. Trots att hans mamma så småningom blir mer närvarande och säger ifrån, är det i slutändan Åke som, på ängelns råd, säger ifrån och avgår med seger.

Djävulsdåd och änglavrål blir till och från riktigt otäck och författaren kan verkligen konsten att måla tankar och känslor, och att gestalta ont och gott. Handlingen är stark och nära med underbara inslag av fantasi på rätt ställen för att lyfta berättelsen från alltför mörk realism.

Det är lätt att se spåren av: Astrid Lindgrens Bröderna lejonhjärta, Mio min Mio och Nils Karlsson Pyssling, klassisk folksage- och söndagsskolemoral, Mästaren och Margarita och Faust. I den i kärnan realistiska berättelsen segrar det goda styrt av människohand men buret till seger av en ängel och en tillslut mycket liten djävul.

Om jag var författare i det mångkulturella Sverige skulle jag ha undvikit att i slutordet bekänna mig till sagotron när de verkliga religionerna inte räknar bort änglar och djävlar.

Om jag var 3-6 lärare skulle jag först läsa boken själv, sedan skulle jag läsa den för klassen och lämna gott om utrymme för samtal och diskussioner. Om jag var förälder till ett barn i aktuell ålder lika så. Det bitvis vuxna språket gör inte boken mindre angelägen.

Djävulsdåd och änglavrål
Författare: Helena von Zweigbergk
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 203
Smakprov: smakprov.se
ISBN: 978-91-29-67425-5
Köp: jämför priser