Kaninen som sÃ¥ gärna ville somna – en annorlunda godnattsaga gör sig väl förtjänt av epitetet ”annorlunda”. Inte minst för idén bakom:
Detta är en annorlunda godnattsaga som använder sofistikerade psykologiska tekniker. Dessa är anpassade för att hjälpa barnet att somna fortare och sova bättre varje natt.
Sagan uppmanar till avslappning och ger kommandon till barnets undermedvetna att vilja somna. Kaninen som så gärna ville somna passar bra både vid sovstunder på dagis eller hemma med ditt barn.
Nu har jag och Ava (2½) år läst försökt läsa den här boken några gånger. Ett par gånger har jag faktiskt lyckats läsa några meningar, ungefär lika många gånger har hon insisterat på att vi ska läsa något annat. Nu senast försökte jag tappert läsa vidare efter att hon hållit för munnen på mig och sagt: Det räcker nu!, men det gick inget vidare. Strax därefter instruerades jag att läsa [nåt med Avas namn], vilket hon tyckte var väldigt konstigt och därför sa: Här är jag ju!
Och jag tycker ocksÃ¥ att boken är vansinnigt konstig. Jag tycker mig kunna lura ut att de ”sofistikerade psykologiska teknikerna” Ã¥tminstone delvis gÃ¥r ut pÃ¥ att inkludera barnet i en text där livfulla aktiviteter övergÃ¥r i den trötthetskänsla som följer efter en stunds utövande, men hade man inte kunnat göra det och ändÃ¥ bibehÃ¥lla korrekt och begriplig meningsbyggnad? För som det ser ut nu stÃ¥r jag helt enkelt inte ut med att läsa texten. Jag klarar inte av att läsa den ens när jag sitter själv i lugn och ro, jag blir alldeles för irriterad. Exempel:
Kanin kände sig tröttare när han tänkte på alla lekar och hur trött han kunde bli efter och före han och du ska somna, nu.
Alla ljud han hörde fick honom och dig [namn], att bli tröttare och tröttare. Han skulle snart somna, men visste inte. Nu. Hur snart och hur nära sömnen verkligen är. Hur bilden av honom själv sovandes, nu blir tydlig och kommer allt närmare.
Bilderna är föralldel inte fula, men de tillför just ingenting. Men det kanske inte är meningen att de ska vara alltför uppseendeväckande…
Jag kanske ger den här boken en chans till någon gång. Jag lovar att berätta om jag ändrar mig, men just nu känner jag bara att jag vill slippa försöka traggla igenom den igen.
Kaninen som sÃ¥ gärna ville somna – en annorlunda godnattsaga
Författare: Carl-Johan Forssén Ehrlin
Illustratör: Irina Maununen
Förlag: Ehrlin Förlag (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789186749002
Köp: t.ex. på Adlibris
Envisa och egensinniga katten Snurran är tillbaka. Den här gången får vi följa med Snurran till förskolan. Snurran är ovän med Saltis och de två före detta kompisarna bråkar med varandra hela dagen. De tar varandras spadar, slåss och surar. Till slut vill förskolekompisarna Tussi, Pussi och Sussi inte vara kvar på förskolan längre och Snurran får sig en tankeställare.
Adam blir tvungen att följa med sin pappa som ska på jobb i Kiruna, något han verkligen inte vill egentligen. Men när pappan erbjuder honom en alldeles ny laptop känns det i alla fall lite lättare att följa med tycker han, då har han i alla fall något att göra däruppe under sommaren. Adam och hans pappa tar sen flyget från Arlanda till Kiruna, och efter en stund börjar Adams pappa berätta vad det är han ska göra i Kiruna; han ska göra något så hemligt som att arbeta med koder och datorer på rymdbasen Esrange. Adam får inte berätta detta för någon!
