Sofie Utahs

Muckletåget

När tåget kommer till Mucklebo station hoppar Minus och Plusk på. Lokföraren gör klart för start, men då kommer en till muckla och vill hoppa på. Hur många är de nu? Hur många vill hoppa på och av vid nästa station? Vad gör de när vagnen blir full?

Många av oss som läst om gubben Pettson och katten Findus har nog varit nyfikna på de där mucklorna som tittar upp här och var, ställer till med oreda eller rättar till det som blivit knasigt. När jag såg den här boken blev jag genast nyfiken – tänk att få lära känna de där små filurerna lite mer! ”Muckletåget” är en härlig räkneresa i Sven Nordqvists fantasifulla och detaljerade värld. Mucklor hoppar på och av, på varje uppslag finns ett räknetal uppställt så att de lite äldre läsarna kan räkna ut antalet mucklor på tåget vilket min 5,5-åring lockades av och gladde sig åt. Hon ville gärna räkna, frågade om siffror och tecken och berättade stolt svaret på uppgifterna.

Min 3-åring fastnade istället mer för omgivningarna: tomten som odlar stearinljus, Pettson och Findus gård i periferin och de knasigt lutande höghusen. Det finns mycket att titta på och prata om, något nytt för varje omläsning för både barn och vuxna.

Nordqvists uppfinningsrikedom är fascinerande och jag överraskades positivt även av textidén till den här boken. Det är ljuvligt att få befinna sig i den här världen och jag läser gärna mer om vad som händer kring stationshusen i Hatthult, Syrénköping, Skivlinge och Grantofta.

Muckletåget
Författare och illustratör: Sven Nordqivst
Förlag: Opal (2025)
ISBN: 9789172268999
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Hur kommer tomten in i huset?

För barn i Sverige är svaret på boktitelns fråga kanske inte så svårt: genom dörren. I andra traditioner tar han vägen genom skorstenen och då blir svaret klurigare. Drar han åt magen med ett brett skärp? Händer det att renarna måste hoppa på honom för att han ska komma ned om han fastnar? Brukar han behöva använda din tvättmaskin för att tvätta sina kläder när de blivit sotiga? Och vad händer om du inte har någon skorsten?

Boken börjar med ett svar på boktitelns fråga och har stor självsäkerhet i att den amerikanske traditionen är den rätta: ”Genom skorstenen. Det vet alla.” Vi ser en bild på tomten, en ren och en skorsten. Jag tror långt ifrån alla i målgruppen känner till denna tradition, men kanske behövs det inte. Kanske är det roligt att få veta mer om tomten, att få se lite back stage-scener, för tomten lockar många barns nyfikenhet. På följande uppslag finns flera roliga, knasiga, fantasifulla alternativ till hur tomten kan komma genom skorstenen, men även andra idéer om ett hus skulle sakna skorsten.

Jag gillar Jon Klassens illustrationer som är självsäkra och ibland uppställda med en slags ironi. Bilderna är enkla men det som vill ha huvudfokus är ändå detaljerat och uttrycksfullt. Min 5-åring gillar det dråpliga och funderar gärna vidare på hur tomten ska ta sig in genom huset. För henne verkar det inte vara självklart att tomten kommer genom dörren även om det alltid är så tomten kommit in under våra julfiranden.

”Hur kommer tomten in i huset?” finns inte på topplistan över de mysiga och stämningsfulla böckerna om julen. Istället bjuds vi på lite råare vinklar, lite mer tomtevardag och problemlösning. Det stämningsfulla finns dock i bakgrunden och gör boken läsvärd såhär i magiska december när tomtar verkar kunna dyka upp lite var som helst.

Hur kommer tomten in i huset?
Författare: Mac Barnett
Illustratör: Jon Klassen
Förlag: Lilla Piratförlaget (2024)
ISBN: 978-91-7813-558-5
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Min magiska mage

På listan över viktiga saker jag vill lära mina barn finns ”älska din kropp”. Tänk vad skönt om de får växa upp i ett samhälle utan sneda skönhetsideal… I väntan på en sådan samtid vill jag lära dem om hur fantastisk kroppen är och ”Min magiska mage” är en bok som kan hjälpa till på det temat.

Den här boken är ett riktigt bra mellanting mellan enkla pekböcker om våra kroppsdelar och böcker fyllda med fakta. I ”Min magiska mage” serveras vi en hel del fakta, men de tydliga illustrationerna och sammanfattande texten gör det enkelt och roligt att lära sig mer. Den inleds med fokus på att göra måltiderna till något fint – att äta tillsammans med familj och vänner för att kunna samtala med varandra. Sedan följer vi matens väg genom magsäck och tarmar tills den kommer ut. Här har vi en bok där man får snacka bajs. Kanske lite extra roligt när mamma gör det? Jag och barnen gillar bilderna på olika sorters bajs och hur vi kan äta för att få den perfekta bajskorven.

Jag gillar särskilt när författaren tar upp de olika smakerna vi kan känna på tungan, bilderna på olika sorters bajs Vi får lära oss om lite mer komplicerade saker som magsaft och goda/onda bakterier, om de olika smakerna vi känner på tungan och vad som tas upp ur maten på olika platser i matsmältningssystemet. Allt snyggt illustrerat och lättillgängligt. Det finns mycket att samtala om och ta upp vid måltider då barnens kräsna sida är som starkast. Förhoppningsvis kan de här boken skapa större respekt för vad våra fantastiska kroppar kan göra, och vad vi kan göra för att hjälpa den må bra.

Min magiska mage
Författare: Roopa Farooki
Illustratör: Viola Wang
Förlag: Opal (2025)
ISBN: 9789172268937
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Drömvind

”Nu börjar drömmen, med din lilla pust,
Ögonen blinkar, de öppnades just.
De ska få drömma en stund i sin säng.
Du kan väl hjälpa dem ut på en sväng…
… runt i en värld som finns inuti,
djupt in i sömnen – en sovfantasi!”

Trille och Trind förs ut genom natten på ett drömäventyr. Med hjälp av läsarens blås flyger de ut genom fönstret, hamnar på en balanslina, fastnar i varsin såpbubbla och faller genom luften när de spricker. Hela tiden finns månen med dem och tittar på vad de gör. De möter nya vänner och utmaningar i form av både vind och ett läskigt svart hål.

Den här boken passar mycket bra vid läggdags. Färgerna går mest i olika nyanser av blått, mot lila, rosa och ibland rött. I mitten finns två serieliknande uppslag som skiljer sig med sitt grå- och gulfärgade fokus. De uppslagen berättar som en egen liten berättelse i sagan. Jag gillar illustrationernas mjukhet och uttrycksfulla detaljer. Det finns lite mer läskiga inslag men de mjukas upp av de rundade formerna och en snabb lösning – att blåsa. För läsaren får vara med genom att blåsa på nästintill varje uppslag. Min 5-åring blev nog lite trött på att blåsa på varje sida och ifrågasatte det (jag blev helt yr av att hjälpa till att blåsa…) medan min 3-åring glatt hjälpte Trille och Trind med den blåshjälp de behövde.

Visst är det något särskilt med böcker om drömmar? I vuxenböcker tycker jag oftast det är tråkigt att läsa om karaktärers drömmar men när barn får drömma blir fantasierna klarare och roligare. Jag skulle gärna följa med ut i natten där inget verkar omöjligt, träffa magiska varelser och blåsas iväg i en såpbubbla. En bok att läsa om och om igen.

Drömvind
Författare och illustratör: Lotta Geffenblad
Förlag: Bonnier Carlsen (2025)
ISBN: 9789179811952
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Gala och Rory: Den försvunna regnbågen och Galas nya färg

Gala och Rory, en kint och en daskus i landet Glimeria, är vänner och hittar gärna på roligt något tillsammans. I den första boken, ”Den försvunna regnbågen”, ser de äntligen solen titta fram efter en regnig dag. Snart borde regnbågen titta fram! Men det gör den inte, varför? Istället ser de en figur komma springande med en säck i handen, och när de ropar efter den springer den snabbare. Kan figuren ha snott regnbågen?

I ”Galas nya färg” experimenterar författaren mer med en av de saker som särskiljer kintar från andra varelser, nämligen att deras humör speglas i deras pälskragar. Gala och Rory är på stranden och Rory har precis hittat en vacker pärla på botten av havet. Gala vill gärna ha den och upptäcker snart att pälskragen blivit grön. Vad betyder det?

Bilder från ”Den försvunna regnbågen”.

Jag älskar att bilderna är så färgstarka! De täcker hela uppslagen och texten får anpassa sig till det. Det är intressant att följa färgerna på Galas pälskrage och ett bra sätt att börja prata om känslor med barn, hur visar vi känslor? Hur ser vi vad någon annan har för känslor?

Bilder från ”Galas nya färg”.

Den första boken bjuder på ett spännande äventyr, en jakt som kompisarna tror handlar om rättvisa men egentligen om att inte ha förutfattade meningar och att våga prata med främmande människor istället för att döma direkt. En berättelse om vad samarbete kan göra och vad bristen på det kan ställa till med. Galas pälskrage byter ofta färg vilket är intressant att följa, klart att Rory blir ledsen över att inte få förändras i regnbågens alla vackra färger.

Den andra boken håller sig lite närmre ett barns verklighet då den behandlar avundsjuka. Det är ingen lätt känsla men lätt att känna igen sig i när någon annan har det en själv skulle vilja ha. Även här ser vi känslor i Galas pälskrage, men fokus ligger på den nya färgen och känslan: grön avundsjuka.

Min 5-årig gillar de här böckerna. Många barn lockas av det fascinerande i den lite mystiska regnbågen och att få veta mer, även om det är påhittat, är härligt för fantasin. Jag tror även min 5-åring gillar färgerna, att karaktärerna är tydliga och blir som vänner för läsaren. Vi hoppas på flera böcker om kinten och daskusen.

Serien om Gala och Rory är en spinn off från författarens serie om Karma och Jonar och vänder sig till yngre läsare. Vi har tidigare skrivit om den första boken i serien om Karma och Jonar: ”Klipptrollen”.

Gala och Rory: Den försvunna regnbågen
Författare: Zelda Falköga
Illustrationer: Henric Aryee
Serie: Gala och Rory #1
Förlag: Bookmark förlag
ISBN: 978-91-89820-01-2
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Gala och Rory: Galas nya färg
Författare: Zelda Falköga
Illustrationer: Henric Aryee
Serie: Gala och Rory #2
Förlag: Bookmark förlag
ISBN: 978-91-89889-21-7
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris