Valpen av Ingrid Flygare är en mysig berättelse i vardagsmiljö som nog uppskattas av alla barn som gillar djur, och då speciellt valpar.
Berättelsen följer en valp som nyligen har fått flytta hem till “sin” familj där hen verkar trivas väldigt bra. Valpen älskar att springa efter en boll om och om igen och att stanna och lukta på alla spännande dofter på väg till bussen. Valpen tycker inte om att gå på bussen och blir väldigt ledsen när hen blir lämnad ensam kvar hos hundfrisören. Men som tur är tar hundfrisören väl hand om valpen som blir ren och trimmad. Boken avslutas med att valpen blir hämtad av sin familj och får komma hem och mysa tillsammans allihopa i soffan.
En enkel historia om en väldigt söt valp, där texten förhöjs av alla ljudangivelser som blir effektfulla vid högläsning. Illustrationerna är underbara och mina barn lider med valpens sorgsna blick när hen bli lämnad kvar hos hundfrisören. Valpen är genomgående väldigt uttrycksfull och det är verkligen hen som har platsen som huvudkaraktär.
Boken älskas här hemma även om barnen egentligen är lite stora. Fast, kan en någonsin bli för stor för söta valpar? Och även om jag vill slita rosetterna ur valpens hår, älskar barnen dem och vi gillar alla skarpt sista bilden när hela familjen sitter i soffan med rosetter lite överallt.

Valpen
Författare & illustration: Ingrid Flygare
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129729412
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.
Min dotter har precis upptäckt tittut-leken. Hon gömmer sig gärna bakom föremål för att sedan kika fram och bekräfta att mamma och pappa fortfarande är kvar. När vi upptäckte den här boken tillsammans blev den snabbt en favorit. Vart tar ekorrarna vägen? Vem är det som surrar bakom blommorna? Vem gömmer sig i boet? Texten fångar upp orden vi använder när vi leker – ”tittut ugglor”, ”tittut biet” och så vidare. Illustrationerna är enkla, grafiska, färgglada och lätta att känna igen.
Den känsliga igelkotten handlar om att ryckas med i strömmen av andras åsikter utan att riktigt hinna tänka eller känna efter vad en själv vill. En igelkott har spanat in ett stort björnbär – världens största! – och en solig torsdag är det äntligen dags att smaka. Då kommer en kråka – inte kan väl igelkotten äta upp björnbäret utan att fota sig själv med det! Igelkotten beger sig hemåt med björnbäret för att hämta sin fotoapparat men på vägen möter hon andra djur som har synpunkter på hur och vad hon gör.
Visst är det lätt att ryckas med ibland, att tänka att andras åsikter säkert är väl genomtänkta och det bästa för situationen. Men tänk om de andra bara bara tänker det första som dyker upp i tankarna eller om de bara tänker på sig själva? I ett samhälle där vi ständigt matas med ny information kan det vara svårt att sortera intryck och hinna tänka själv. Det finns liksom inte tid för reflektion, något igelkotten säkert brukar ägna sig åt i efterhand, när allt är lugnt och tyst runtomkring. Jag uppskattar att få läsa om en känslig karaktär och hur hon tar sig an problemen. I och med ämnet tror jag den kan uppskattas av blandade åldrar, både de som är högkänsliga och de som kanske inte har svårt att sortera intryck, men som ändå känner att det blir för mycket ibland.

Billie, hennes mamma och hunden Korven är vid havet. Korven spring omkring men Billie vill helst vara i fred. Mamma tycker att Billie ska bada men när hon äntligen vågar sig i händer något hemskt!


