Elin under havet är en av de sex nominerade till årets Augustpris för barn- och ungdomsböcker. Det är en grafisk ungdomsroman som vänder sig till barn och ungdomar från ca 11 år och uppåt.
Elin bor med sina ständigt upptagna föräldrar och tillbringar den mesta av sin tid ensam. Hon klättrar i trädkojor och plockar glatt årets första tussilago. En dag registrerar hon sig på ett kampsportforum för att höra sig för om det finns någon lämplig klubb i den lilla staden där hon bor. Hon får svar från André som berättar att alla kurser tyvärr redan har börjat men att han gärna kan visa henne några övningar så att hon ska kunna hoppa in i kurserna. Hon åker dit och han gör det han lovat men sen säger han att hon är speciell och att han kan hjälpa henne med träningen, privat, om hon vill. Men hon måste be honom om det och det måste vara en hemlighet. Elin svarar att hon vill och att hon ber honom. Nästa gång hon åker dit får hon en massage men det slutar inte där.
Det här är en otroligt svart bok, både till bild och innehållsmässigt. Jag är ingen van läsare av grafiska romaner och är egentligen alldeles för textfixerad för att uppehålla mig länge nog vid bilderna. Trots detta sugs jag med Elin ner i den avgrund hon hamnar i och jag upplever hennes ångest ända in i hjärtat. Sofia Malmbergs bildmetaforer är oerhört målande och beskriver de känslostormar som rusar i hennes kropp. Sättet som André använder för att bygga upp ett förtroende hos Elin, få henne att känna sig utvald och övertyga henne om att de har en hemlighet tillsammans får mig att rysa. Han vet precis vilka spakar han ska dra i och vilka känslor hos Elin han kan spela på för att få henne dit han vill.
Den här boken borde finnas i varje skolbibliotek och läsas klassvis för att tas upp till diskussion. Den är en utomordentlig ingång till att prata om olika övergrepp och att få barn och ungdomar att förstå hur viktigt det är hur man bör agera och bete sig på nätet. En högst aktuell fråga i detta informationssamhälle som de faktiskt växer upp i och är en del av.
