Krom bor i en grotta tillsammans med sin familj. En dag träffar han på en flicka vid dammen. Hon är inte en av hans folk utan en lågpanna med rött hår. Krom har hört att man ska akta sig för lågpannorna och när han blir rädd och frågar om hon tänker äta upp honom blir flickan arg och springer iväg. Men nästa dag träffas de igen och stöter då på en mammutunge som fastnat i kvicksanden, nu måste de samarbeta för att rädda den.
Mammut i fara är en väldigt kort kapitelbok i stil med Melins serie Spöksystrar och även detta planeras bli en serie. Det är relativt lättläst och rikt illustrerat och väl passande för den som vill börja läsa egna kapitelböcker. Men det är också spännande och engagerande och passar minst lika bra för den som vill läsa en kort och bra bok!
Ett tema i boken är ju uppenbart främlingsfientlighet och den visar att de vuxna inte alltid har rätt i vad de säger om ”de andra”. Krom och Nea utvecklar en vänskap vilken jag gissar kommer att sättas på prov av andra medlemmar i deras respektive familjer. Jag gissar också att de kommer att ha många fler spännande äventyr tillsammans. Även om boken kanske inte är helt historiskt realistisk (vilket vi ju förmodligen aldrig säkert får veta!) så är det alltid fascinerande att läsa om historiska epoker och att leva sig in i hur det var att leva då. Jag ser fram emot att följa med på Krom och Neas resa!
Sir Quentin Blakes illustrationer bär så mycket av berättelsens humor och händelser. Omslaget är färgstarkt och tilltalande. De svartvita teckningarna är uttrycksfulla och ger en känsla av rörelse. I karaktärernas drag syns tydligt om de är elaka, snälla eller lekfulla. Många har sagt det tidigare men jag måste säga att jag beundrar Blakes teknik och tolkning av Roald Dahls värld som fångar essensen i berättelsen.
