Jag heter Helena Ferry och gillar att läsa, skriva och dricka te. Medan barnen var små läste jag mycket med dem och skrev ofta om böckerna här på Barnboksprat. Jag läser fortfarande gärna barn- och ungdomsböcker för min egen skull, något jag tycker att fler borde göra. Det händer att jag lobbar för det lite diskret genom att ge bort ungdomsböcker i present.
Till vardags jobbar jag med att bygga webbplatser. Det praktiska arbetet med bloggen bakom kulisserna faller därför på min lott, faktiskt är jag mer administratör än skribent numera.
Mer om mig finns att läsa på min vardagslivsblogg Helenas dagar.
Kenneth säger: Skriv! Det kan hjälpa dig att komma vidare. Tänk dig att du skriver till någon och skriv!
Inledningsvis är det inte mycket vi vet om Kalle, eller Santos som han egentligen heter. Vi förstår att han befinner sig på något sorts slutet ställe, där det finns en Kenneth som är ett visst stöd för honom. På Kenneths uppmaning skriver Kalle sin historia och vi får veta hur allt blivit som det blev.
Kalle kommer till Hassela när hans mamma flyttar ihop med Anders som bor där. Förhållandet spricker dock snart och Kalle har inte riktigt någon plats i familjen med den förslappade mamman och de två småsystrarna, där den enda gemenskapen baseras på pyntade hårsnoddar. Den biologiska pappan, som kommer från Bolivia, är inte närvarande över huvud taget.
Kalle är otroligt ensam och missanpassad. Man blir inte särskilt populär när man ställer till med elände och slåss. Så fort något händer utgår alla från att Kalle varit inblandad och han kallas till täta besök hos kuratortanter han mest sitter av tiden hos. För att få en vän, eller åtminstone någonstans att vara, riktar Kalle in sig på den udda Josef. Någon sorts vän blir han, men det är en knepig relation och Josef är bitvis udda på ett riktigt obehagligt sätt. Ett tag testar Kalle också att åka snowboard med några riktigt schyssta killar. Det verkar så lovande, men livet kommer emellan och ingenting känns viktigt längre. Till slut träffar han Heidi i väntrummet hos en kurator. Det blir kanske första gången han kommer någon nära. Men som läsare vet vi ju redan att något kommer att gå snett. Ramberättelsens löfte om Kalle på någon sorts institution ligger som ett mörkt omen över hela berättelsen.
Viveka Sjögren har ett otroligt vackert och kreativt språk, men den här gången bidrar det faktiskt att det dröjer innan jag riktigt kommer in i boken. Jag har svårt att få ihop bilden av Kalle med detta språk, eftersom det ju ska föreställa hans egen text. Men kanske beror det mest på mina förutfattade meningar om struliga tonårskillar med bokstavsdiagnos, killar som tar till knytnävarna i stället för att lösa konflikter verbalt. Men när jag lärt känna Kalle bättre har jag lättare att få ihop bilden. Han läser mycket, söker mycket fakta och kan uppenbarligen uttrycka sig i skrift. Att prata är svårare, eftersom relationer är svårare.
Om början av boken gick lite trögt för mig tog jag igen det i slutet, som jag fullkomligt susade igenom. Jag slog igen boken nöjd över att ha läst ännu en riktigt fin bok av Viveka Sjögren. Hennes I den tysta minuten mellan är helt fantastisk, så läs den också! Båda böckerna berättar om problemtyngda tonårskillar på ett väldigt bra sätt, som jag själv inte upplevt i många andra böcker.
Himmel över Hassela
Författare: Viveka Sjögren
Förlag: Kabusa Böcker (september 2012)
ISBN: 978 91 7355 294 3
Antal sidor: 142
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Juryns motivering: Med humorn som vapen och överlevnadsstrategi beger sig Filippa till London för att förverkliga sina drömmar. I denna samtida äventyrsroman lär hon sig bemästra storstadsdjungeln och företar en yttre och inre resa som överraskar – bÃ¥de henne själv och läsaren.
Jag blundar och önskar mig något av Moa-Lina Croall, Alfabeta.
Juryns motivering: Måste man snatta för att bli accepterad? När Lisa möter ungdomarna i klubben Näbbet är tonen rå, men inte särskilt hjärtlig. Med skarp blick och språklig elegans skildrar Moa-Lina Croall det svåra gränslandet mellan barn och tonår. I genuin lojalitet med sina karaktärer växer en berättelse fram om vänskap, trofasthet och förmågan att själv ta ställning.
Jag älskar Manne av Pija Lindenbaum, Bonnier Carlsen.
Juryns motivering: Världen i en sandlåda, som en sandlåda. På några få minuter utspelas ett tidlöst och klassiskt triangeldrama i både bild och text. Pija Lindenbaum är perspektivens och de små uttryckens mästare när stora känslor hos små barn gestaltas i leken.
Juryns motivering: En ensam flicka utsätts för stor grymhet. För att hantera verkligheten öppnar sig under havets botten en fantasivärld i vilken hennes djupaste känslor förs upp till ytan. Utan att väja för ett svårt ämne skapas en utvecklingsroman där Sofia Malmberg visar stor begåvning i serien som konstart. Av de få uttalade orden är varje stavelse mitt i prick.
Jag är världen av Mårten Melin, Hegas.
Juryns motivering: Som en erfaren men tillbakadragen körledare visar Mårten Melin upp ett brett register av absolut klara röster. Varje dikt har sin egen känslighet och precision ner till minsta ton. Poesins förmåga att ta stickprov på världens ungdom och ungdomens värld lyfts fram i en oväntat färgglad form.
A B C Ã¥ allt om D – recension kommer pÃ¥ Barnboksprat inom kort
A B C å allt om D av Nina Ulmaja, Bonnier Carlsen.
Juryn för Årets svenska barn- och ungdomsbok har bestått av ordförande Cecilia Östlund, Anders Bernerson, Sofia Gydemo, Alice Kassius Eggers och Magnus Öhrn.
Den här gÃ¥ngen har Barnboksprat endast skrivit om en av böckerna, Pija Lindenbaums Jag älskar Manne. Men Only väg is upp stÃ¥r i min att-läsa-hylla sedan ungdomsboksfrukosten och hamnar nu genast först i kön (ska nog läsa ut vuxenboken jag hÃ¥ller pÃ¥ med först bara, om jag kan hÃ¥lla mig…) – och jag kan avslöja att Helena Erikssons recension av A B C Ã¥ alt om D kommer inom kort.
Själv har jag alltså inte läst en enda av böckerna ännu, men jag är väldigt glad att Mårten Melin nominerats.
Maja och hennes kompisar älskar dans. Nu ska de äntligen fÃ¥ sätta upp en helt egen vÃ¥rshow pÃ¥ teatern. Just dÃ¥ meddelar deras danslärare Sussi att hon fÃ¥tt jobb som koreograf för en musikal och inte kommer att ha tid med ungdomarna som vanligt. Det är förstÃ¥s en besvikelse – ända tills Maja fÃ¥r se hur snygg vikarien Micke är. Hon faller pladask – men är han inte lite för gammal? Dessutom sker det mystiska saker pÃ¥ teatern när de är där och tränar. Spökar det?
Det här är en lättsam och humoristisk bok om en skara tjejer med något komiska personligheter, som har gemensamt att de verkligen brinner för dans. Och det är det jag gillar mest med den här boken, det är härligt att läsa om ungdomar som är så engagerade i något.
Vägen till bok är inte alltid rak och för Anna Hansson gick den via en e-bok och tre tänkta separata delar, som till slut sammanbakades i Dansfeber. Läs mer om detta i Annas gästinlägg på Debutantbloggen. Jag läste e-boken när den kom och såg en stor potential i den, men tycker att berättelsen kommit till sin rätt mycket bättre nu i denna bok.
Dansfeber
Författare: Anna Hansson
Antal sidor: 155
Förlag: Idus förlag (augusti 2012)
ISBN: 9789187001178
Provläs: hos issuu
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Vi fick ett mail med frågan om vilka böcker som kunde vara lämpliga att läsa för en treåring vars förälder är inlagd på psyikiatrisk klinik.
Själv kan jag inte komma på någon, utom möjligen Världens mamma och en katt som handlar om någonting som åtminstone tangerar ämnet, en mamma som har cancer och inte orkar som hon brukar. Ni eminenta läsare kanske kan bidra med fler tips?