De underjordiska på Bornholm

Det var titeln som fick mig att dras till den här boken, när jag gick runt pÃ¥ biblioteket.  När jag var liten drömde jag om att bygga ett underjordiskt rum och jag lyssnade flitigt pÃ¥ LP-sagan ”Prins Hatt under jorden”.

De underjordiska handlar mest om Emmy, som är snart tolv år och som lever ovanför jord. Tillsammans med sin mamma åker Emmy till Bornholm för att hälsa på den lite märkliga tant Mis. Men tillsammans med grannens barnbarn, den jämngamla Frederik, dras Emmy närmare Underjorden under berättelsens gång.

Den Bornholmska naturen och kampen för att bevara den är ett centralt tema genom boken. På samma gång som den danska ön är väldigt vacker och inbjudande, känner Emmy redan tidigt att det finns ett motstånd någonstans ifrån naturen. Eller varifrån kommer den där känslan av att inte vara välkommen?

Allting såg annorlunda ut här uppe. Det var klippor överallt. På de branta sluttningarna ner mot havet, i trädgårdarna och på fälten, och hela vägen längs den lilla landsvägen som blev allt smalare. Hennes mamma beundrade utsikten och berättade om allt det vackra som de körde förbi, och ändå kände Emmy sig lite sorgsen till mods. Visst var det fint att se på, men samtidigt var det som om landskapet stretade emot. Som om det inte ville att man skulle vara där.

När det börjar hända hemska saker mot folket pÃ¥ ön hör Emmy och Frederik tant Mis och Frederiks farfar tala i hemlighet om ”de underjordiska”. Snart fÃ¥r ocksÃ¥ Emmy och Frederik veta att ”de underjordiska” inte bara är en myt, utan ett verkligt, kortvuxet folk som lever nÃ¥gonstans där under den vanliga världen. Det här folket är indelat i tvÃ¥ grupper som bÃ¥da kämpar för att fÃ¥ ha kvar en orörd natur. Men de kämpar pÃ¥ helt olika sätt. Dels de som ser sig som öns beskyddare, dels de som helst vill fÃ¥ allt mänskligt att försvinna!

Det här är en spännande bok om kamp och samarbete och uppror mot de som bestämmer i samhället. Men också om kamp för att övervinna sina egna rädslor. I början av boken är könsrollsindelningen mellan Emmy och Frederik väldigt klassisk. Frederik är den som driver och Emmy är ängslig och lydig. Men i takt med att Emmy tvingas ta ansvar för sina handlingar tuffar hon till sig lite. Det här är dessutom en bok om vänskap som övergår till kärlek och spänningen byggs upp på flera sätt.

Det finns en fortsättning på äventyret, i boken Vägen till Kungadjupet. På danska finns det även en tredje del i serien, men den finns inte översatt till svenska.


De underjordiska
Författare: Kirsten Sonne Harild
Förlag: Berghs
Antal sidor: 224
ISBN: 9789150215434
Köp: jämför priser

Danmark i Barnboksprat

Ett tag framöver kommer Barnboksprat att prata lite extra om dansk barnlitteratur. Danmark ligger ju inte så långt ifrån oss, ändå är det inte jättelätt att hitta danska barnböcker här i Sverige. Men här kommer du i alla fall att få några tips samtidigt som vi kommer att prata lite om ifall det egentligen finns någon skillnad mellan danska och svenska barnböcker.

Håll utkik efter den lilla filuren med danmarksflaggan, så hjälper hen dig att hitta inläggen med danmarksanknytning.

Lättläst om hundar och humstrar

Efter att ha spanat ett tag efter lättlästa böcker med inte allt för stor mängd text, stötte jag på Libers serie med lättlästa böcker. Böckerna är indelade i olika nivåer: Lilla biblioteket, med 16 sidor och Stora biblioteket med 32 sidor. Lilla och Stora biblioteket är sedan indelade i två underkategorier.

Hemma hos mig har min son precis läst Molly och Siri på dagis från Lilla biblioteket, nivå B. Den handlar om två små hundar som ska gå till ett hunddagis för första gången. När de väl är där märker de att Stora Hemska Hunden också går på dagiset. Hur ska det gå för våra små vänner?



Texten är skriven av Gitten Skiöld. Den är lättläst och det är ett enkelt språk i boken samtidigt som den inte känns innehållslös. Det går bra att läsa några ord med igenkänningsprincipen medan andra ord behöver ljudas fram. Vi satt och läste i boken vid två tillfällen så det går ju ganska snabbt att läsa ut den även om man nybörjarläsare. Det är en väldigt charmig bok, som får en att tänka till, trots att den är så enkel i sitt upplägg. Sist i boken får man också förslag på några frågor som man kan ta upp med barnet efter boken är färdigläst. Illustrationerna, av Emma Adbåge, är verkligen jättesöta och har mycket attityd.

Nästa nivå i Libers serie är Stora biblioteket, nivå A. Från den nivån har vi Humstrarna hemma, men den har inte min son satt tänderna i än.

Den handlar om några djur som kallas för humstrar och är en blandning av hummer och hamster. I boken berättar en mammahumster för sin dotter hur det kom sig att humstrarna blev till och hamnade på ön som de bor på.

Det är en bok som är full med fantasi och humor, men den passar nog för något äldre barn än en femåring. Sättet att använda språket med resonemang och skämt är bättre lämpat för barn i skolåldern. Till exempel får läsa om hur mamma humster beskriver människor som något helt okänt. En sådan synvinkelsändring är ju lite klurig för yngre barn att greppa. Men annars texten ganska lättläst även på den här nivån.


Molly och Siri på dagis
Författare: Gitten Skiöld
Illustratör: Emma Adbåge
Förlag: Liber
Smakprov: smakprov.se
Antal sidor: 16
ISBN: 978-91-47-08380-0
Köp: Boken verkar endast säljas i 3-pack, men finns att köpa på flera välkända bokbutiker på nätet samt på Libers sida.


Humstrarna
Författare: Claes Nero
Illustratör: Pia Johansson
Förlag: Liber
Antal sidor: 32
ISBN: 978-91-47-08249-0
Köp: jämför priser eller beställ på Libers sida (säljes också i 3-pack)

Seriedjungel eller seriekalhygge?

Jag minns när jag skulle välja serietidning som liten. Det var en härlig uppgift att få stå och botanisera bland barntidningarna. När jag fick lov att köpa en tidning vet jag att jag kunde stå ganska länge och fundera över vilken jag skulle ta. Kanske Bobo, Min Häst eller Bamse? Är det bara jag som känner ett nostalgihugg när jag tänker på tidningen Zoo? Enligt Wikipedia gavs det bara ut 16 nummer av den, men jag tror nog att jag läste de flesta av dessa nummer.

Egentligen ska man väl inte klaga över att serietidningsutbudet för barn är litet nu idag. På ett sätt finns det ju ett ganska stort utbud av tidningar. Men skillnaden är väl att serietidningarna nu har ett bredare kommersiellt nätverk bakom sig. När mina barn skulle välja tidningar senast blev det Cars och Ben 10, båda utrustade med blanka plastleksaker. När jag var liten blev man ju överlycklig när man fick med ett par vykort med sin Bamsetidning. Den ökade mängden plastleksaker är väl inte så bra för miljön, men för övrigt har jag inte direkt någonting emot att man får med en liten present när man köper en tidning. Däremot kan man ju fråga sig varför tidningen måste utrustas med en leksak. En bra tidning borde väl sälja sig själv?

Och så har vi det här med våldet i serietidningarna för barn. Kanske lite oväntat, tänker jag inte skriva om hur förkastligt det är med våldet i dagens serietidningar. För jag är nämligen mycket medveten om att det fanns en hel del våld i min barndoms serietidningar också. Fantomen och Spindelmannen har ju funnits hur länge som helst.  Fast jag tror nog att det är så att målgruppen för de nya våldsserierna är en aning lägre. Och är det verkligen så att små barn tycker om att se allt det våld som finns i till exempel Ben 10 och Spiderman Kidz? Eller är det bara leksaken som lockar till ett köp av dessa tidningar?

Trevliga karaktärer, eller?

Men nu nyligen upptäckte jag en ganska ny serietidning som inte har en väletablerad kommersiell struktur bakom sig, nämligen tidningen Tivoli med vänner. Tidningen består främst av serier, men även bland annat berättelser, pysseltips, lite knep och knåp. Vad som är lite speciellt är att förlaget bjuder in olika serieskapare för att gästmedverka i tidningen.

 

Ett par exempel ur nr 6 2010 av Tivoli med vänner:

Men jag har en absolut favorit ändÃ¥, bland alla barnserietidningar jag läst. Det ska nämligen mycket till för att bräcka Bamse – världens starkaste björn. Hur mÃ¥nga barn har väl inte följt alla hans och hans vänners fantastiska äventyr och bestyr? Visst följer det väl med fler prylar till tidningen än vad det gjorde förr, men det är helt klart en tidning som är värd att köpa utan minsta lilla bonusleksak. Vad som är lite spännande är att karaktärerna ändrats lite efterhand. Numera fÃ¥r tjejerna till exempel lite mer plats och i senaste numret ( nr 10/2010) adopterar tvÃ¥ kaninkillar ett barn tillsammans.  PÃ¥ tidningens hemsida finns  en hel del skoj, sÃ¥ som pyssel, spel, bilder och karaktärsberättelser.

Hugo Pepper

I berättelsens början dör Hugo Peppers föräldrar. Hugo Pepper, som då är en liten bebis, blir räddad av en snöman, som för honom till ett renskötarpar mitt i en snöig skog. Hugo Pepper växer upp hos renskötarna och det dröjer tio år innan han får reda på vad som hände med hans biologiska föräldrar. Efter att ha hittat föräldrarnas släde och magiska kompass bestämmer sig Hugo Pepper för att ge sig av och ta reda på mer om föräldrarnas ursprung. När Hugo Pepper reser till föräldrarnas hemstad får han inte bara reda på mer sina biologiska föräldrar utan även om sina förfäder och staden som de varit med och byggt upp samt de hemligheter som gömts i den.

Paul Stewart och Chris Riddel bjuder på ett härligt äventyr full med humoristiska och oväntade händelser, mystiska varelser, färgrika figurer och dessutom lite ångdriven mekanisk mekanik. Allt utspelas i en kronotop i fantasins värld. Här är det till exempel självklart med cyklande sjöjungfrusystrar som driver en antikvitetsaffär, flygande mattor och hemliga skatter.

Boken berättas på ett spännande sätt där berättaren beskriver olika karaktärers livsöden som egna berättelser. I takt med att personerna vävs samman ökar spänningen och intrigerna.  Genom hela boken kan vi dessutom hitta små hemliga meddelanden i form av nedskrivna meddelanden och tidningsurklipp etcetera som för oss närmare en röd tråd. I staden finns det nämligen en elak tidningsredaktör, som samlar in hemliga lappar som skickats mellan folk i staden, för att sedan använda informationen som skvaller i tidningen och på så sätt få makt över folkets tankar och handlingar.

Det finns rikligt med illustrationer, som är gjorda av en av bokens författare, Chris Riddel. Illustrationerna följer berättelsens stil som helhet och är väldigt humoristiska med personlig karaktär. I det stora hela är Hugo Pepper en lättläst bok, men eftersom vi lär känna sÃ¥ mÃ¥nga personer kan handlingen bli lite rörig för yngre barn. Den rekommenderade Ã¥ldern enligt förlaget är Ã¥tta Ã¥r, vilket nog är en ganska bra riktlinje. Hugo Pepper är förmodligen underbar som högläsningsbok för barn i den Ã¥ldern, eller som ”slukarbok” till barnet självt.

Argasso har tidigare gett ut två helt fristående delar i samma serie, Fjärran äventyr. De finns att läsa om på Argassos hemsida.


Hugo Pepper
Författare: Paul Stewart och Chris Riddel
Illustratör: Chris Ridell
Svensk text: Maria Fröberg
Förlag: Argasso
Antal sidor: 270
ISBN: 9789185071883
Köp: jämför priser