Morfar glömde säga hej då, av Jessica Eklund och Hanna Ingvarsson, skildrar ett barns upplevelse av att förlora en nära anhörig. Boken är skriven i jag-form utifrån det lilla barnets perspektiv. Tillsammans med berättaren försöker vi förstå vad det faktiskt betyder att någon har dött. Vad är det och varför kan ingen svara på var morfar är?
SprÃ¥ket är rakt och enkelt, men flyter pÃ¥ bra. Barnets funderingar och frÃ¥gor är enkla: ”En kompis har sagt att man kan hamna i himlen när man är död. Undrar om det är där morfar är? Men hur kom han dit? Ã…kte han rymdraket? Flög han? Ã…kte han helikopter?”
Att morfar glömde säga hej då är smärtsamt och boken är full av saknad. Dessutom är mamma ledsen. Men boken är också full av de där små vardagsdetaljerna som gör saknaden lättare att bära, som tårtan på begravningen. Boken är också full av tröst och insikten i att det är okej att sörja på sitt sätt. Det är en fin bok att läsa tillsammans, om ett viktigt ämne.
