Idag får vi veta vilka som får årets Augustpris och om den här boken blir en av vinnarna.
Kajs storebror Krister kan massor av saker om robotar och universum och i vissa andras ögon ses han som lite eljest. Sacke och hans polare väljer en dag ut Krister som någon att mobba och Kaj står maktlös bredvid. Krister vill inte att någon ska få veta men till slut står han inte ut och när hans bästa kompis Naima har en plan för hur de ska rädda Krister säger han ja. Men det går inte riktigt som de tänkt sig.
Det här är definitivt en bok om ett viktigt ämne, mobbing, men den hittar inte riktigt hem till mig. Jag gillar de vardagliga skildringarna av livet och tycker att Kajs oro för och kärlek till sin storebror är fint skriven. Men jag fattar inte riktigt varför de allra flesta vuxna ska vara antingen karikatyrer eller handfallna. Det finns också många referenser till bl.a. Mumin, Star Wars och Harry Potter som jag inte är säker på att målgruppen känner till.
Jag högläser väldigt mycket för just denna målgrupp då det är den åldersgrupp jag undervisar och jag känner mig tveksam till att högläsa just denna. Det finns ett par ordval och ett språkbruk som jag inte alltid tycker känns helt lämpliga.
Så började hon googla på hur man hämnas sina mobbare.
Hon läste högt:
”Ta cykeln hem till honom och slÃ¥ ihjäl han när han är ensam hemma. Gör det snabbt bara sÃ¥ han inte skriker och drar till uppmärksamhet.”
Överlag känns det inte som en bok du sätter själv i händerna på en 7-åring utan den bör högläsas och den är kanske mer för uppåt mellanåldern. Det är absolut inte en dålig bok, jag är bara tveksam till om den verkligen passar målgruppen. Illustrationerna är väldigt enkla och passar perfekt till berättarstilen som är rätt avskalad och fåordig på ett fint sätt. Det är distanserat men ändå kommer vi Kaj ganska nära och vi känner med honom.
Vissa saker är olagliga och dumma att göra. Sedan finns det annat som är förbjudet, och en del av det kan en undra varför det är förbjudet. Som att pilla i näsan eller pÃ¥ sÃ¥dant som ligger pÃ¥ marken. Som att leka med dockor när en är elva eller smita ifrÃ¥n städningen. Ibland kanske det känns som att en är den enda som gör en viss ”förbjuden” sak, men du är nog inte ensam.
”Det som känns förbjudet” kan bjuda in till mÃ¥nga samtal och jag tror att den kan hjälpa till att normalisera känslor och tankar som kan kännas förbjudna fastän de inte är det. Det i sin tur tror jag kan hjälpa barn att inte ta Ã¥t sig när andra kanske tycker att de är, tänker eller gör fel. En bok som kan passa att arbeta kring med de äldre pÃ¥ förskolan eller nÃ¥gon gÃ¥ng under de första skolÃ¥ren.
Finessen med att det inte handlar om ett fåtal karaktärer, utan om många, får sin fulländning i den sista sidans text som jag tycker ger boken ett fint och tänkvärt avslut: