Рen blogg om barnb̦cker
Likali är ett nytt förlag som gett ut boken Kasper i Cappe Kartongs värld. Den handlar om, just det, kartonger! Jag blir nyfiken och är därför med i tävlingen hos Kidzine.
Tävlingen pågår till och med 2009-12-02, så raska på om ni blev sugna!
Jag har läst väldigt mycket barnböcker pÃ¥ sistone, men nu har jag börjat läsa en vuxenbok. Det är Black Girl/White Girl av Joyce Carol Oates – otroligt nog den första av Oates böcker jag läser, trots att jag varit nyfiken pÃ¥ henne jättelänge. Det känns annorlunda att läsa vuxet igen! Man kommer ju ingen vart. :) Mina lässtunder är numera väldigt korta och dÃ¥ passar det ju bra med barnböcker, som det faktiskt hinner hända nÃ¥got i under fem minuters läsning. I den här boken hinner jag bara med en miljöbeskrivning eller lösryckt tankeutsvävning pÃ¥ den tiden. Den är bra, men det är jobbigt att det gÃ¥r sÃ¥ sakta. Jag som är sÃ¥ läsvan… kan man bli förslappad av att läsa för mycket för enkel litteratur?
Tord Nygren är en av mina favoritillustratörer, så när jag såg den här boken på biblioteket drogs mina ögon direkt hit. Tintomara i storskogen är en bok som handlar om flickan Tintomara, som nästan bara har mött världen genom operans värld, eftersom hon bor där. Hon ser de vackra kulisserna och skulle vilja kliva in i dem. Så en dag får hon möjlighet att kliva in i en verklig skog när hon åker ut på landet tillsammans med sin familj. Här möter hon en omvärld som inte bara är en kuliss och får uppleva friheten i naturens eget oberäkneliga skådespel. I all frihet som möter Tintomara provar hon sig fram på olika sätt. Hon känner sig maktfull när hon skjuter med en bössa och skrämmer djuren, men när hon börjar spela vacker musik bjuder hon istället in djuren att lyssna. Hon känner att hon vill bli en del av allt detta härliga och bestämmer sig för att stanna i skogen.
Cecilia Sidenbladh och Tord Nygren tar oss in i en värld som är naturlik, men ändå så självklart tillhör sagorna. Den här speciella blandningen av verklighet och fantasi hjälper oss att kliva rakt in i sagornas värld.
Cecilia Sidenbladh har tidigare skrivit fler böcker tillsammans med Tord Nygren som illustratör. I några av sina texter har Cecilia Sidenbladh inspirerats av äldre texter för vuxna. Berättelsen om Tintomara har Cecilia Sidenbladh fått inspiration till från Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist. Att använda sig att tidigare kända verk för vuxna är ett djärvt drag, som i det här fallet blir väldigt lyckat. Det estetiska uttrycket finns med genom hela berättelsen samtidigt som innehållet är väldigt lättillgängligt. Texten är vacker samtidigt som den bygger upp handlingen på ett väldigt spännande sätt.
Detta är en bok med både fängslade illustrationer och text och de gör sig mycket väl tillsammans och skapar ett mystiskt uttryck. Den här boken är en estetisk upplevelse, men också en vacker berättelse om människans förhållande till naturen. Vad jag däremot saknar lite är äventyren. När Tintomara väljer att stanna i skogen möts vi av orden:
Hela sommaren fick Tintomara ströva omkring på egen hand. Många äventyr var hon med om. Men det är en annan historia.
Det skulle däremot vara så otroligt spännande att få följa med Tintomara på alla de äventyr som väntar henne i skogen där vi tvingas att lämna henne. Men här får helt enkelt vår egen fantasi ta över.
Tintomara i storskogen
Författare: Cecilia Sidenbladh
Illustratör: Tord Nygren
Förlag: Opal
Antal sidor: 32
ISBN: 9789172993600
Köp: Jämför priser
Kanske har du i dagarna upprörts över hur Sveriges grisar har det, eftersom Djurrättsalliansen lagom till julskinkesäsongen offentliggjort sin avslöjande rapport. Här är en bok på samma tema, om än lite barnvänligare skildrat.
Susanne hittar en bortsprungen griskulting som hon förstår hör hemma på bästa kompisen Elisabets pappas grisfarm. Den måste förstås sakna sin familj, tänker Susanne, och beger sig till gården för att lämna grisen där. Men när hon ser hur mörkt, skitigt och hemskt det är på grisstallets betonggolv blir hon förskräckt och springer därifrån med kultingen i famnen. Plötsligt tycker hon inte längre att Lina är så konstig, klasskompisen som är vegetarian.
Det här är en mycket lättläst bok om ett moraliskt ställningstagande. Det är lätt att blunda för hur djuren i djurindustrin behandlas, eftersom hela samhället gör det, men betyder det att det är rätt? Och varför tycker de flesta att det är okej att äta grisar, men otänkbart att äta hundar? Det handlar också om att vara vegetarian i ett köttätande samhälle och att acceptera allas rätt till ett eget val.
Ett uppslag ur Susanne och den lilla grisen
Jag har tidigare bläddrat i en liknande bok, där någon upptäcker att det är dumt att äta djur och plötsligt har h*n omvänt hela sin omgivning. Det funkar inte så, det vet alla som är veg*aner, och jag blev mest frustrerad av den berättelsen. Därför är jag väldigt glad att Mårten Melin behandlar ämnet på ett engagerande sätt utan att överdriva. Det borde finnas fler såna här böcker.
Susanne och den lilla grisen
Författare: Mårten Melin
Illustratör: Emma Adbåge
Förlag: Eriksson & Lindgren, numera Rabén & Sjögren
Antal sidor: 41
ISBN: 9789185199136
Köp: jämför priser
