Lär dig spela fotboll

Lär dig spela fotbollEn sak som ni kanske kommer att upptäcka om mig är att jag läser en del om fotboll. Jag kan inte påstå att det var ett eget val, utan snarare något mitt äldsta barn lurade in mig på. När det väl hänt ska jag dock villigt erkänna att intresset blomstrat (dessutom är jag rätt tacksam att det inte blev bilmärken eller dinosaurier vilket det också lutat åt). Hjärtat har blivit himmelsblått och numera vet jag en hel del mer om spelets regler.

Men den som börjar lära sig något inser också hur mycket hen inte vet. Därför kom den här boken väl till pass. Den är extremt grundläggande, förklarar såväl vartenda skrymsle på planen som alla termer du någonsin funderat över i tevesoffan framför en match. Dessutom är den väldigt praktisk och senast när vi ordnade barnkalas hade vi nytta av den för lektips. Temat på kalaset var förstås fotboll, och innan ni börjar tjata får ni genast en bild av tårtan som maken bakat:

fotbollstårta

Men tillbaka till boken då, den får ett stort, ja med mina ögon ett GIGANTISKT, plus för att barnen på bilderna och illustrationerna är precis den mix av individer som en fotbollsplan bör samla.

Exempel ut boken Lär dig spela fotbollDessutom har författaren och förlaget hållit boken fri från kändisar, förutom förordet av VM-bronstränaren Tommy Svensson, vilket gör den tidlös och ständigt aktuell för nya fotbollsentusiaster.


Lär dig spela fotboll : lär dig grunderna i fotboll med den här roliga guiden : dribbla, skjuta, tricks, taktik
Författare: Dominic Bliss
Översättning: Ulrika Junker Miranda
Förlag: Ordalaget (2016)
ISBN: 9789174691528
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Morkels alfabet

”Alla har sitt eget alfabet … Det kan ta lång tid att tyda bokstäverna.”

Morkels AlfabetMin första recension på Barnboksprat blir om ett övergivet barn med massor av bokstäver inom sig.

Det är Morkels lappar som leder Anna till honom, och när de hittar varandra delar de orden. Det är en svindlande kärlekshistoria, en lustfylld lek med ord och en mycket sorglig berättelse. För som i alla Stian Holes böcker finns sorgen närvarande. En ängslan som skapar en tät och angelägen stämning. Det låter tungt, men ger snarare ett djup till en berättelse som också präglas av ljus, glädje och samhörighet.

Egentligen vet vi inte så mycket om Morkel, barnet som kan härma fåglar och ristar ord i trädstammen vid trädkojan. Anna skymtar tydligare, hennes nyfikenhet och vilja att komma nära klasskompisen som går sina egna vägar och som ingen varken verkar fråga efter eller ta hand om. Hennes hjärta bultar högljutt på varje sida, barn som vuxen som någonsin förälskat sig känner igen sig. Känner igen otåligheten, önskan att tiden ska stå still, och rastlösheten varje sekund utan den andra. Och så tomheten när någon är borta. Drömmarna, minnena och återföreningens lycka.

Stian Hole lyckas plocka fram det innersta i sina karaktärer. Hans särpräglade stil, som drar åt det fotografiska, rymmer så mycket:

Bild ur Morkels alfabet

Här kan du läsa lite om hur Stian Hole tänker kring sitt arbete och sina illustrationer – ett riktigt intressant inlägg för den barnboksnördiga!

Omslagsbilden, med fokus på Morkels ögon, är typisk. Alla outtalade känslor som även i texten får vara ifred, bara skymta. I den här boken ryms två barn och så många barndomar.


Morkels alfabet
Författare: Stian Hole
Förlag: Alfabeta (2016)
ISBN: 9789150117509
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ny skribent på Barnboksprat: Eva Emmelin

Eva EmmelinHej! Jag heter Eva Emmelin och är ny här på bloggen.

Kanske någon av er tidigare läst mina barnboksrecensioner på bloggen ”Den lilla bokhyllan”, eller som den hette ett tag ”Barnboksbloggen på Skånskan.se”. Dessa bloggar har fått vila då jag inte hunnit rodda dem på egen hand, och därför känns det fantastiskt att få chansen att vara med bland barnbokspratarna.

För er som inte känner mig kan jag berätta att jag bor i Malmö och har två barn, födda 2009 och 2011. Den äldsta läser själv sedan ett bra tag, men det är naturligtvis ingen anledning att sluta läsa högt.

För mig är böcker något livsnödvändigt. Jag har älskat sagor så länge jag kan minnas och lärde mig läsa i fyraårsåldern. Jag läser helst romaner, varierar gärna genre men föredrar realism före fantasy.
Ska jag hitta en röd tråd i mina favoritböcker är det nog diskbänksrealism med starka kvinnor i huvudroll. Jag har egentligen aldrig slutat läsa barnböcker. Pluggade barn- och ungdomslitteratur för skojs skull när jag var föräldraledig och läser ofta om sådant jag läste som barn. Just nu plöjer jag alla böcker om Anne på Grönkulla och förundras över hur mycket jag glömt. Samlar på allt jag kan komma över av Anna Lisa Wärnlöf (Claqué), såväl böcker som tidningsklipp, och läser ofta om hennes underfundiga böcker om både Pella och Fredrike.

Barnen är allätare liksom jag, vi läser ofta en till två bilderböcker samt ett kapitel ur en längre bok innan läggning. Harry Potter älskar vi alla!

Något som kan bli tydligt i mina recensioner är att jag är allergisk mot stereotyper och fördomar. Jag försöker vara normkritisk överlag, men är extra känslig för snäva könsroller.

Jag är journalist, som jobbat på lokaltidning i Skåne i många år. Numera är jag pressekreterare och redaktör på biståndsorganisationen IM.

Det var nog allt för idag, men fråga gärna om ni blir nyfikna på något!