Det är snart en månad sedan den fjärde delen, eller första delen i andra omgången, om Ödesryttarna släpptes. Jag slukade den med ens. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers i den här texten.
Ödesryttarna Lisa, Anne, Linda och Alex har landat i vardagen igen och de tillbringar sommaren på vitt skilda håll. Några av dem drömmer om en värld utanför ön och det här med att vara Ödesryttare kanske tillhör historien? Men så får de alla fyra en sorts föraningar eller tecken om att de bör återförenas. Något verkar vara i görningen, men vad? Det känns inte som förra gången utan som något annorlunda.
Den förra trilogin fick ju ett fint avslut och det kanske skulle kännas fånigt om tjejerna på nytt ska bekämpa Garnok men i den här berättelsen så får vi mer bakgrundshistoria och en rad hemligheter ur det förflutna avslöjas. Självklart så påverkar det här Ödesryttarna i deras nutid och det sätter en annan dimension till hela världen och det är ett drag som jag uppskattar väldigt mycket.
Som vanligt är det välskrivet, hästtroget och tonårsförankrat samtidigt som det är spännande och magiskt. Även fast det kommer ut olika noveller emellan de här böckerna så blir det aldrig för mycket av Jorvik utan jag ser fram emot ännu fler böcker och jag påminns ännu en gång om att jag har en novellsamling kvar att läsa! Är du nyfiken på att läsa vad jag tyckt om de andra delarna så kan du kolla här.
