Surtanten Birgitta är inte sur särskilt långt in i handlingen i boken. Hon kommer, tack vare en fotboll hon får i huvudet, till sans och blir en anständig, vänlig och rolig granntant. Birgittas nyfunna självinsikt resulterar i att hon bemöter barnen på gården med nya ögon och deltar i olika aktiviteter på deras sommarlov. Hon får också ett nytt kall – att påverka kommunen till att investera i barnens fritidsintressen och erbjuda andra platser att leka på än på en innergård som är dåligt anpassad till bland annat bollspel. Detta nya kall tar både henne och barnen på äventyr och de hamnar mer än en gång i trubbel.
I deras gemensamma kamp mot det oärliga kommunalrådet Lennart von Spetsnäsa uppstår en oväntad vänskap mellan den före detta surtanten och alla barn på gården. Tillsammans övervinner de både motståndare och rädslor för saker som spindlar, höga höjder och mörka rum.
Vi har alla en liten del av personligheten som påminner om Surtant Birgitta. En bok som denna inspirerar till att trycka undan spontana irritationer mot sin omgivning och i stället omfamna varandras olikheter och intressen. Själv tänker jag aldrig tillåta mig själv att bli en surtant på heltid även om hon ibland ger sig tillkänna!
Surtanten Birgitta och Lennart von Spetsnäsa
Författare: Erika Svernström
Bild: Sara N Bergman
Boken är inbunden med hårda pärmar och har 220 sidor
Förlag: Idus (2015)
ISBN: 9789175771786
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris