Jag har läst väldigt mycket barnböcker pÃ¥ sistone, men nu har jag börjat läsa en vuxenbok. Det är Black Girl/White Girl av Joyce Carol Oates – otroligt nog den första av Oates böcker jag läser, trots att jag varit nyfiken pÃ¥ henne jättelänge. Det känns annorlunda att läsa vuxet igen! Man kommer ju ingen vart. :) Mina lässtunder är numera väldigt korta och dÃ¥ passar det ju bra med barnböcker, som det faktiskt hinner hända nÃ¥got i under fem minuters läsning. I den här boken hinner jag bara med en miljöbeskrivning eller lösryckt tankeutsvävning pÃ¥ den tiden. Den är bra, men det är jobbigt att det gÃ¥r sÃ¥ sakta. Jag som är sÃ¥ läsvan… kan man bli förslappad av att läsa för mycket för enkel litteratur?