Bli inte förvånad om det plötsligt dyker upp ett badkar på ett oväntat ställe. Eller en sisådär två, tre stycken badkar. Det är förmodligen bara doktor Proktor och hans vänner som reser i tiden. Doktor Proktors tidsbadkar är den andra boken Jo Nesbø skrivit om den skranglige och småtokige professorn och hans unga vänner Lise och Bulle. Med tanke på hur fantastisk Doktor Proktors pruttpulver är hade jag skyhöga förväntningar och tycker faktiskt att uppföljaren håller måttet.
Redan i första boken fick vi höra talas om doktorns ungdomskärlek Juliette Margarin. Nu har han åkt till Paris för att leta rätt på henne, men det krävs många resor i både tid och rum för att övervinna de hinder som satte stopp för de unga turturduvorna för så länge sedan. Lyckligtvis har doktor Proktor uppfunnit ett tidsbadkar som lämpar sig utmärkt för ändamålet. Det enda kruxet är att han inte har fått med sig tillräckligt med tidstvål, som är ett måste för tidsresor. Han fastnar någonstans i historien, men lyckas skicka ett meddelande till Lise och Bulle, som kommer till undsättning efter diverse kringelikrokar.
I den första boken imponerades jag framför allt av det fantastiskt tokroliga språket. Det finns i den andra boken också, men överskuggas en aning av att berättelsen är spektakulärt spännande och äventyrlig. Det blir en hejdlös jakt som passerar många milstolpar i den franska historien. Vi får veta hur Gustave Eiffel fick inspiration till sitt torn, vi tipsas om hur man bäst vinner Tour de France, vi levereras sanningen om slaget vid Waterloo och vi får ta del av vad som egentligen hände med Jeanne d’Arc. Nesbø väver ihop alla trådar riktigt snyggt, precis som i första boken, och bollar tidsloopar och paradoxer på omöjlighetens kant, men får det hela att hålla ihop och kännas genomtänkt.
Här kommer smakprov i text och bild (från olika ställen i boken):
Medeltiden visade sig vara väldigt mörk. Både beck- och kolsvart. Mörk som i en kolsäck. Fullständigt nattsvart, faktiskt. Allt detta hade Bulle slagit fast där han stod upprätt i badkaret och ropade ut i mörkret:
”Är det någon här?” Rösten ekade.
”Jag är här”, sa en röst bredvid honom.
”Det vet jag väl”, sa Bulle. ”Vi kom i samma badkar. Jag undrade om det fanns någon annan här. Ser du något?”
”Nej”, sa doktor Proktor. ”Juliette? Juliette?”
Inget svar.
”Juliette!” upprepade professorn. ”Juli… Aj!”
”Vad var det?”
”Jag fick något i huvudet igen.”
”Vadå?”
”Jag vet inte, men det kändes som ett badkar.”
”Är det någon här?” Det var Lises röst.
”Jag är här”, hördes en hes, ökentorr stämma.
”Det vet jag väl”, viskade Lise. ”Vi kom i samma badkar. Jag undrade om…”
”Vi är här allihop”, sa Bulle. ”Men var är vi? Det är ju omöjligt att se något.”
”Vi är exakt där vi ville vara”, sa doktor Proktor. ”I Jeanne d’Arcs fängelsehåla.”
Bulles ögon började vänja sig vid mörkret och han kunde skymta ett litet fönster med galler högt uppe på väggen. Och konturerna av tre vita badkar som stod huller om buller.
”Juliette har varit här”, sa Bulle. ”Jag kan se hennes badkar.”
Ett uppslag ur Doktor Proktors tidsbadkar
Nu undrar jag bara när den tredje boken om doktor Proktor kommer. Jag vill ha mer!
Doktor Proktors tidsbadkar
Författare: Jo Nesbø
Illustratör: Per Dybvig
Förlag: Piratförlaget
Antal sidor: 312
ISBN: 9789164203045
Köp: jämför priser
En kommentar till “Doktor Proktors tidsbadkar”