Safirblå är andra delen i Ädelstens-trilogin, första delen Rubinröd har jag recenserat här och tredje delen, Smaragdgrön, utkommer i höst.
Böckerna handlar om Gwendolyn, 16 år, som bär på en ärftlig gen vilken gör att innehavaren kan resa i tiden. Familjen hade trott att det var Gwendolyns kusin Charlotte som burit på den och hon var flitigt tränad i en mängd olika saker för att kunna hantera tidsresorna. Nu visade det sig att det istället var den totalt oförberedda Gwendolyn som bar på genen och hon blir abrupt inslängd i tidsresorna och hemlighetsmakeriet kring dem.
I denna andra bok fortsätter och fördjupas historien. Gwendolyn och Gideon kysser varandra samtidigt som de försöker hämta blod från andra tidsresenärer för att läsa in i kronografen. Gwendolyn träffar sin morfar som ung och hon måste även umgås med den obehaglige greven igen. Vem kan man egentligen lita på och vad är det för hemligheter som göms?
Gwendolyn fortsätter att vara tuff och rolig och det är en riktig sträckläsarbok. Gier har en träffsäker ton i sitt skrivande och även denna gång har översättaren tagit hjälp av högstadieelever för att hitta den rätta nivån på språket. Negativt är att de gjorde om omslagslayouten, där jag och många med mig faktiskt föredrog det gamla! Hur som helst så ser jag fram emot att läsa upplösningen redan nu i höst!