Mitt liv som apa

I min barndoms dagar undvek man alltid A-brunnarna på gatorna när man gick och cyklade. A stod enligt mig och mina skolkompisar nämligen för ”Avbruten kärlek” och det ville man ju inte råka ut för! I den här berättelsen står bokstaven A för något helt annat; när nioåriga Alma är på väg hem från skolan ropar en gammal man och varnar henne för att kliva på en A-brunn. Han säger att man blir förvandlad till en apa om man gör det! Alma som är helt säker på att gubben driver med henne trampar med flit på brunnslocket och mycket riktigt händer ingenting då…

Nästa morgon när Alma ser sig i spegeln står det en apa där! Alma blir rädd och skriker, det gör apan också; ”Det tog ett tag. Men så fattade jag. Apan var min egen spegelbild. Jag hade förvandlats till en apa! Vrålmysko!” När hon går till köket för att äta frukost blir hennes föräldrar såklart väldigt rädda, men mamman känner igen hennes kjol och förstår då att hennes dotter har blivit en apa. Föräldrarna bestämmer sig för att ta henne till doktorn för att försöka få reda på vad det är som hänt.

Doktorn vill inte titta på Alma ens, hon är ju en apa och hör alltså hemma på djursjukhuset. Alma och hennes föräldrar åker dit och där undersöks hon och veterinären konstaterar att hon är en frisk och fin apa men att hon inte har en aning om hur flickan kan ha blivit en apa. Nästa dag går Alma som vanligt iväg till skolan men blir hemskickad eftersom de andra barnen blir rädda för henne. Vad ska familjen ta sig till? Föräldrarna kommer på en bra lösning (tror de i alla fall) och får henne placerad på stadens zoo. Men tror ni att Alma trivs där med apor som beter sig som apor, sniffar varann i rumpan och bajsar på golvet? Nej, verkligen inte, och som tur är hämtar föräldrarna hem henne igen! Men hur ska det gå för stackars Alma? Kommer hon alltid att vara en apa? Hur ska detta sluta? En dag ser apan Alma en brunn med bokstaven M, M som i människa! Eller…?

Jag läste den här boken högt för min son (som fyller fem i början av sommaren) och han tyckte den var lite småkul men ganska konstig också. Om Alma nu är en apa, hur kan hon då fortfarande prata? För det kan ju inte apor. Och hennes föräldrar, varför tyckte inte de att det var mer konstigt? Lite sådana funderingar hade sonen. Själv vet jag inte riktigt vad jag känner för den här boken, jag trodde nog den skulle vara roligare än den faktiskt var. Förlaget har angett att boken vänder sig till barn från 8 år, och det är nog en åldersgrupp som boken passar bättre till än 4-åringar och 37-åringar kanske…Men som sagt, lite smårolig och lagom lång läsning för en nattning så den funkar ändå.


Mitt liv som apa
Författare: Mårten Melin
Illustratör: Mimmi Tollerup
Förlag: Hegas
Antal sidor: 28
ISBN: 9789185877331
Köp: jämför priser

 

Mitt liv som apa

Visste du att man kan bli förvandlad till en apa om man trampar på en A-brunn? Det är precis vad som händer Alma. Plötsligt säger hon bara ”O-o-o” och vill äta bananer hela tiden. Föräldrarna vet inte riktigt vad de ska ta sig till och doktorn hänvisar dem till veterinär. Vad ska de göra? Inte kan väl en apa gå i skolan? Kanske trivs hon bättre på zoo?

Mitt liv som apa är en mycket lättläst och kort kapitelbok av Mårten Melin, bara 28 sidor lång och med Lix-värde 15. Trots det blygsamma formatet rymmer den en god portion humor och dessutom är Mimmi Tollerups illustrationer underbara förstärkare av det komiska. Se bara på föräldrarnas generade miner i väntrummet:

Mitt liv som apa
Mysrolig bok med härliga illustrationer!

En härlig bok för den läsovane att läsa själv, eller högläsningsbok för den som inte orkar med mastigare läsprojekt.

Boken slutar med en cliffhanger och en uppföljare är på väg. Det sista som händer är att Alma försöker lösa apbekymret genom att ställa sig på en M-brunn. M som i människa… eller kanske går det inte som hon tänkt sig?


Mitt liv som apa
Författare: Mårten Melin
Illustratör: Mimmi Tollerup
Förlag: Hegas
Antal sidor: 28
ISBN: 9789185877331
Köp: jämför priser

Malins mamma gifter sig med Lisa

Malins mamma gifter sig med LisaMalin är fem år gammal och bor tillsammans med mamma och Lisa. Nu ska mamma och Lisa gifta sig och på bröllopet kommer pappa och hans kille.

Boken innehåller ingen konflikt utan gör ett par nedslag i Malins idylliska barndom med massor av vuxna som bryr sig om henne – en ganska typisk, snäll barnbok alltså. Dessutom bjuds på en beskrivning av hur Malin blivit till: mamma fick en burk med frön av pappa och så hjälpte Lisa till att stoppa in dem i hennes mage, där Malin började växa. En bra beskrivning tycker jag. Vi heterosexuella kan ju använda den också, men säga att pappa stoppade in fröna själv.

Det är ont om barnböcker med regnbågsfamiljer och det är synd, både för de barn som inte kan känna igen sig i böckerna de läser och för barn med standardfamiljer som inte får lära sig att det går lika bra med alla möjliga familjesammansättningar. Till råga på allt är den här boken slut hos förlaget, så den går inte längre att köpa. Jag har lånat den på biblioteket, men skulle gärna vilja ha den och läsa den för Ava när hon är lite större.

Malins mamma gifter sig med Lisa
Ett uppslag ur Malins mamma gifter sig med Lisa

Jag tycker att boken är väldigt mysig, inte minst tack vare Mimmi Tollerup-Grkovics härliga bilder. Titeln kunde ha varit klatschigare, förstås…

Hos SvB hittade jag ett brev från Annette Lundborg där hon berättar varför hon skrev boken. Fria Tidningen nämner boken i ett antal artiklar: ’Som Alfons Åberg, fast gay’, Få homoförebilder i barnböckerns värld och När alternativen saknas finns andra strategier.


Malins mamma gifter sig med Lisa
Författare: Annette Lundborg
Illustratör: Mimmi Tollerup-Grkovic
Förlag: Eriksson & Lindgren
Antal sidor: 32
ISBN: 9187805596
Köp: gör som jag och kontakta förlaget så kanske de trycker fler…