I min barndoms dagar undvek man alltid A-brunnarna pÃ¥ gatorna när man gick och cyklade. A stod enligt mig och mina skolkompisar nämligen för ”Avbruten kärlek” och det ville man ju inte rÃ¥ka ut för! I den här berättelsen stÃ¥r bokstaven A för nÃ¥got helt annat; när nioÃ¥riga Alma är pÃ¥ väg hem frÃ¥n skolan ropar en gammal man och varnar henne för att kliva pÃ¥ en A-brunn. Han säger att man blir förvandlad till en apa om man gör det! Alma som är helt säker pÃ¥ att gubben driver med henne trampar med flit pÃ¥ brunnslocket och mycket riktigt händer ingenting dÃ¥…
Nästa morgon när Alma ser sig i spegeln stÃ¥r det en apa där! Alma blir rädd och skriker, det gör apan ocksÃ¥; ”Det tog ett tag. Men sÃ¥ fattade jag. Apan var min egen spegelbild. Jag hade förvandlats till en apa! VrÃ¥lmysko!” När hon gÃ¥r till köket för att äta frukost blir hennes föräldrar sÃ¥klart väldigt rädda, men mamman känner igen hennes kjol och förstÃ¥r dÃ¥ att hennes dotter har blivit en apa. Föräldrarna bestämmer sig för att ta henne till doktorn för att försöka fÃ¥ reda pÃ¥ vad det är som hänt.
Doktorn vill inte titta pÃ¥ Alma ens, hon är ju en apa och hör alltsÃ¥ hemma pÃ¥ djursjukhuset. Alma och hennes föräldrar Ã¥ker dit och där undersöks hon och veterinären konstaterar att hon är en frisk och fin apa men att hon inte har en aning om hur flickan kan ha blivit en apa. Nästa dag gÃ¥r Alma som vanligt iväg till skolan men blir hemskickad eftersom de andra barnen blir rädda för henne. Vad ska familjen ta sig till? Föräldrarna kommer pÃ¥ en bra lösning (tror de i alla fall) och fÃ¥r henne placerad pÃ¥ stadens zoo. Men tror ni att Alma trivs där med apor som beter sig som apor, sniffar varann i rumpan och bajsar pÃ¥ golvet? Nej, verkligen inte, och som tur är hämtar föräldrarna hem henne igen! Men hur ska det gÃ¥ för stackars Alma? Kommer hon alltid att vara en apa? Hur ska detta sluta? En dag ser apan Alma en brunn med bokstaven M, M som i människa! Eller…?
Jag läste den här boken högt för min son (som fyller fem i början av sommaren) och han tyckte den var lite smÃ¥kul men ganska konstig ocksÃ¥. Om Alma nu är en apa, hur kan hon dÃ¥ fortfarande prata? För det kan ju inte apor. Och hennes föräldrar, varför tyckte inte de att det var mer konstigt? Lite sÃ¥dana funderingar hade sonen. Själv vet jag inte riktigt vad jag känner för den här boken, jag trodde nog den skulle vara roligare än den faktiskt var. Förlaget har angett att boken vänder sig till barn frÃ¥n 8 Ã¥r, och det är nog en Ã¥ldersgrupp som boken passar bättre till än 4-Ã¥ringar och 37-Ã¥ringar kanske…Men som sagt, lite smÃ¥rolig och lagom lÃ¥ng läsning för en nattning sÃ¥ den funkar ändÃ¥.
Mitt liv som apa
Författare: Mårten Melin
Illustratör: Mimmi Tollerup
Förlag: Hegas
Antal sidor: 28
ISBN: 9789185877331
Köp: jämför priser
En kommentar till “Mitt liv som apa”