Jag heter Emma och är ny bloggare här på Barnboksprat!
Om någon frågar vem jag är, brukar jag låna Karlsson på takets ord och svara: “En vacker, genomklok och lagom tjock människa i mina bästa år!” Mitt i livet, med allt vad det innebär – familj, jobb och det eviga vardagspusslet. Jag älskar att ha tusen bollar i luften, och det jag önskar mig varje jul är mer tid – tid att hinna med allt jag vill göra!
Jag är förskollärare i Varberg, en stad jag kallar världens finaste. Hit flyttade jag för 20 år sedan efter att ha vuxit upp i en liten by i Småland och utbildat mig till förskollärare i Kalmar. Från en kust till en annan – och med det sagt, havet är en stor del av mitt liv. Det finns få saker som slår känslan av att sitta på en klippa vid havet, med en bok i handen eller i öronen och ett ritblock vid min sida.
Att skriva och illustrera böcker har varit en dröm sedan jag var barn – och vet ni vad? Drömmar kan bli verklighet! Idag får jag kombinera det bästa av två världar: att vara förskollärare och barnboksförfattare. Genom mitt arbete kan jag förmedla läsglädje till barnen, väcka deras nyfikenhet för litteratur och ge dem en värld fylld av fantasi, språk och berättelser.
Jag brinner för barns språkutveckling, fantasi, rättigheter, normkreativitet, klimatfrågor och för att stötta barn som möter olika utmaningar. Böcker har alltid varit en stor del av mitt liv – från barndomens långa biblioteksbesök med min mormor till ett hem fyllt av litteratur. Jag tror att ju fler böcker vi omger barn med, desto rikare blir deras värld. Genom berättelser kan vi känna igen oss, lära oss om vår omvärld och öppna dörrar till nya världar.
Boken är ett fönster ut mot världen – men också en spegel av oss själva. Och kanske viktigast av allt: en nyckel till fantasin!
Ramadan har nyligen inletts så vad passar bättre än att läsa en bok om just ramadan och id al-fitr? Boken är skriven av en brittisk författare som vill presentera och förklara islam för unga läsare och små barn. Det står att boken är del 1 i serien Högtider och traditioner så gissningsvis kan vi se fram emot fler liknande böcker framöver!
Boken består av tre delar och den första delen är en berättelse om flickan Raya där vi får se vad hon och hennes familj gör under ramadan och hur de firar id al-fitr. Viktigt är att vara snäll, hjälpa andra människor och göra goda gärningar varje dag och om man är vuxen ska man också fasta. Inför id förbereder man festen och vi får veta hur just Raya och hennes familj brukar fira. Den här gången blir det bön i parken, fest med släkten och sen bowling med familjen.
Efter berättelsen blandas faktaavsnitt med pysselsidor. Vi får t.ex. veta mer om ramadan, islams fem pelare och månkalendern. Det finns recept på kakor och boken avslutas med ett quiz. Den är lättläst med härliga illustrationer och passar bra både för högläsning eller att läsa själv. Förlaget har själva satt åldern 6-9 men du kan absolut läsa den för yngre barn också.
Jag kan tänka mig att den ger svar på många funderingar som barn som inte firar id har och att den ger igenkänning hos de barn som gör det men tyvärr allt för sällan får läsa om det i dagens barnböcker. Förhoppningsvis skapar boken också förståelse för människors olikheter och likheter och bidrar till ett mer tolerant samhälle vilket vi kan behöva idag. Rekommenderas!
Barnboksprat var på plats när serielegendaren Mats Jonsson besökte Uppsala stadsbibliotek för att prata om sin mellanålderskategoriserade serieroman Stinas Jojk från 2024.
Mats Jonsson med serieromanen Stinas Jojk.
Det är en kväll i slutet av februari som Mats Jonsson kliver upp på scenen framför en åhörarskara på cirka 50 personer i Uppsala stadsbiblioteks bokhall. Kvällen bjuder på ett samtal mellan Jonsson och Eva Forsgren som är styrelseledamot i Samiska föreningen i Uppsala tillika ordförande i Amnesty Sápmi. Samtalet tar utgångspunkt i Jonssons senaste serieroman, Stinas Jojk, utkommen september 2024, som handlar om den samiska flickan Stina Larsdotter, mer känd som Stor-Stina, som på grund av en sjukdom aldrig slutade växa och 1854, vid 35 års ålder, dog hela 218 centimeter lång. I boken är det Stinas syster Sara som är berättare, och hon berättar både om hur Stina hade det under sin levnad och vad som hände efter hennes bortgång. Efter att Stina begravits grävdes hennes kvarlevor nämligen upp, och hennes skelett förevisades bland annat på Karolinska institutet.
Jonsson berättar att en drivkraft bakom skrivandet har varit att ge Stina en slags återupprättelse och skänka henne en värdighet som hon aldrig fick under sitt verkliga liv. Han skriver därför om henne som Stina och inte som Stor-Stina. Som exempel på denna strävan berättar Jonsson om en scen tidigt i boken då Stina går med sin syster över myren och tillåts vara en helt vanlig flicka. Det var viktigt för Jonsson att också skildra de delar av Stinas liv som föregick alla hennes problem, åren då hon fortfarande var barn och ännu inte drabbats av allt det svåra som komma skulle.
2021 gav Jonsson ut den hyllade serieromanen När vi var samer, som riktar sig till vuxna läsare, och i kombination med Stinas Jojk kan den ses som en del av författarskapet där Jonsson undersöker sina samiska rötter.
”Min farfar var same och renskötare i ungdomen”, berättar Jonsson, ”men sedan gifte han sig med farmor och teg om sin bakgrund”. Det var inte förrän i och med farfaderns död som Jonsson själv, då åtta år gammal, och hans pappa egentligen fick reda på farfaderns bakgrund som same och renskötare. Det samiska ursprunget kändes avlägset. Men i vuxen ålder blev just tystnaden kring de samiska rötterna en motivation att söka sitt ursprung, och att genom sitt skapande även börja tala om det. Inte minst upplevde Jonsson behovet att bryta tystnaden särskilt angeläget i relation till sin egen dotter.
Mats Jonsson i samtal med Eva Forsgren.
Bokens titel, Stinas Jojk, fanns med redan tidigt i skapandeprocessen, berättar Jonsson, och fascinationen för jojken var en viktig del av bokens tillkomst. Jonsson förklarar att jojk kan, men inte nödvändigtvis behöver, innehålla ord. Den kan också vara ordlös och på så vis verka mer direkt och låta bli att ta omvägen genom språket. Vidare säger Jonsson att en grundläggande idé med jojken är att man inte jojkar om någon eller något, utan att man jojkar någon eller något. Det vill säga att jojken i sig är en representation, eller ett återskapande, av den eller det som jojkas. Här drar Jonsson en parallell mellan den ordlösa jojken och det huvudsakligen visuella seriemediet och förklarar att han tänker på Stinas Jojk lite som sitt försök att jojka Stina i text och bild.
Vad gäller seriemediet framhäver Jonsson friheten: ”Det är oerhört, oerhört fritt”. I Stinas Jojk samsas mer traditionell serieform med bilderboksliknande passager och stycken som påminner om ordlösa bildberättelser eller silent books. Enligt Jonsson har serieromansformatet en mängd möjligheter och kan ses som en innehållsrik verktygslåda.
2024 års julkalender Snödrömmar är ett exempel på ökad medial representation av samisk identitet, kultur och historia. Bild: SVT.
Samtalet kommer sedan in på de senaste årens ökade litterära och mediala representation av samer och samisk historia och som barnkulturellt exempel framhäver Jonsson 2024 års julkalender som en viktig allmänbildande insats. I och med böckerna om det samiska ursprunget upplever Jonsson att han fått en delvis ny publik. Från att tidigare främst ha bestått av ”inbitna serieläsare och indiepopmuppar” har nu även många äldre personer, och då särskilt de med ursprung i Jonssons hemtrakter i Ådalen, börjat läsa och kontakta honom. Jonsson berättar att han blivit mycket berörd av de berättelser han tagit del av från äldre personer vars föräldrar och släktingar gått bort och som därför inte längre har någon som minns och kan berätta för dem om deras samiska ursprung.
Den publik Jonsson beskriver kan också ungefärligt iakttas i bokhallen där samtalet hålls. Trots att Stinas Jojk kategoriseras som mellanåldersbok så närvarar inga barn. Mest är det medelålders och äldre personer, och en och annan yngre serieläsare och indiepopmupp. Detta är dock inte så konstigt då såväl samtalets format som större delen av Jonssons tidigare produktion vänder sig till vuxna läsare. Men serieromanen som diskuteras är dock likväl en barnbok och utgör jämte mellanåldersromanen Blod i gruset (2019) och kapitelböckerna Monstren i skogen (2013), Världens räddaste katt (2014) och Emelie Nicklasson och jag (2015) en del av Jonssons växande barnlitterära författarskap. Kanske kommer det fler titlar? Vi får hålla tummarna!
Samtalet avslutas med att Jonsson tipsar om att en SVT-dokumentär baserad på Stinas Jojk står att vänta. Och med det tipset avslutas även denna text.
Idag har jag äran att introducera ännu en ny skribent här på Barnboksprat, nämligen mig själv! Hej! Jag är en bibliotekariestudent vid namn Oskar Jonsson och ser mycket fram emot att få skriva här på bloggen.
Oskar Jonsson är ny skribent på Barnboksprat.se
Ett intresse för berättelser och berättande i olika medier har jag haft så länge jag kan minnas. Vare sig det rört sig om litteratur, film eller tv-spel, så har jag alltid älskat att få leva mig in i andra världar och ta del av spännande levnadsöden och äventyr. Jag har alltid varit en ganska långsam läsare och som barn blev därför högläsningen och senare ljudböckerna väldigt viktiga. Den kanske mest avgörande läsupplevelsen under barndomen var Tomas Norströms banger inläsning av Sagan om Ringen-trilogin, som gick på repeat under de tidiga tonåren. När jag var femton år fick jag en liten sladdbarnssyster som på många sätt gjorde att jag aldrig riktigt tappade kontakten med lekens, fantasins och barnlitteraturens värld. Det blev en hel del högläsning och tack vare det har mitt intresse för barnlitteraturen hållit sig vid liv upp i vuxen ålder. C.S. Lewis kända citat om att en dag bli gammal nog att återigen börja läsa sagor kan jag därför inte riktigt relatera till. Jag menar, vilken tråkmåns skulle få för sig att sluta läsa sagor till att börja med?
Till vardags studerar jag till bibliotekarie i Uppsala med siktet inställt på att jobba på folkbibliotek och trivs bra med det. Nog finns där någonstans också tankar på att skriva eget men i nuläget är det utbildningen som har högsta prioritet. I mitt privatliv lider jag för övrigt av den hemska åkomman läskramp (VE OCH FASA!) och jag intalar mig att mitt deltagande här på bloggen kommer fungera som någon slags rehab. Ni kan förvänta er recensioner av ganska blandade böcker och kanske även en och annan betraktelse av mer reflekterande karaktär. Helst läser jag bilderböcker eller bildberättelser, men är också svag för skruvade och humoristiska kapitelböcker à la Roald Dahl. Men ledordet blir förhoppningsvis blandat.
Vi på Barnboksprat har samlat ihop några av våra bästa 8 mars-boktips för olika åldrar.
Fyra hönor och en tupp av Lena Landström och Olof Landström, illustrerad av Olof Landström, En bok för alla
Allt är frid och fröjd i hönsgården. Tuppen är ju såååå snäll … eller? När hönorna försöker prata om rättvisa med tuppen sätter han sig på tvären och det blir allt svårare. Men till slut gör de gemensam sak och säger ifrån.
Ålder: 3-6 år
Aldrig backa av Cina Friedner, Rabén & Sjögren
Tjejerna i 5A är less på att killarna i deras klass alltid får göra som de vill. Egentligen har det nog alltid varit så, men de har nog inte tänkt på det förrän den nya tjejen Vega uppmärksammar det. Tjejerna bestämmer sig tillsammans för att göra uppror.
Ålder: 9-12 år
Moxie av Jennifer Mathieau, Gilla böcker
Vivian tröttnar på att killarna på hennes skola gör listor på vem av tjejerna som har snyggast röv eller är ”mest liggbar”. I hemlighet börjar hon göra ett feministiskt fanzine som hon sprider på skolans toaletter. Finns även som film på Netflix.
Ålder: 12-15 år
Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson, Gilla böcker
Tilde, Eleni och Jasmine går i samma klass men är inte kompisar. Men när någon på deras skola gör ett konto på sociala medier där tjejer hängs ut som fula, så förs de samman för den gemensamma saken: att ta reda på vem det är.
Boken är den första i en trilogi (uppföljarna heter Jobbiga tjejer och Svaga tjejer).
Ålder: 12-15 år
Svenska hjältinnor : 100 berättelser om smarta, starka & modiga kvinnor av Colette Van Luik, Anna Nordlund, Bokförlaget Max Ström.
Det här är en bok om kvinnor som har stått upp för det de tror på, förverkligat sina drömmar eller levt livet på sina villkor. Varje uppslag ger en illustrerad berättelse. Här kan du hitta allt från vikingar till författare, sjörövare och till och med en astronaut.
Ålder: 9-12 år
Kvinnor i kamp: 150 års kamp för frihet, jämställdhet, systerskap! av Marta Breen & Jenny Jordahl, Natur & Kultur.
En historisk exposé över kvinnorättsrörelsen från 1800-talet till Metoo i serieformat med nedslag vid bland annat röst- och aborträtten. Både informativt och humoristiskt om betydelsefulla personer, grupper, frågor och kamper runt om i världen de senaste 150 åren.
Ålder: 12-15 år
Patriarkatet faller: Sexismens historia och kvinnors motståndskamp av Marta Breen & Jenny Jordahl, Natur & Kultur.
Samma koncept som Kvinnor i Kamp men här är det istället patriarkatets historia som tecknas. Med början redan i antiken får läsaren följa med genom en historia full av orättvisor, motstånd och inte minst män vars citat i dag framstår som bisarrt komiska. Även här blandas information med såväl humor som mer allvarliga och gripande passager.
Ålder: 12-15 år
Vi som tipsat om böckerna i detta inlägg är Ida Ömalm Ronvall, Linda Ivarsson och Oskar Jonsson.
Fyra hönor och en tupp av Lena Landström och Olof Landström, illustrerad av Olof Landström, En bok för alla
Moxie av Jennifer Mathieau, Gilla böcker
Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson, Gilla böcker
Svenska hjältinnor : 100 berättelser om smarta, starka & modiga kvinnor av Colette Van Luik, Anna Nordlund, Bokförlaget Max Ström.
