“Iris Stjärnöga reser till framtiden” är en fantasifull berättelse som tar sin början i en annan tid – långt före vår. Huvudpersonen Iris, som fått sitt namn från sitt gnistrande öga som liknar en stjärna, bär på en hemlighet: hon har varit i framtiden.

När Iris och hennes bästa vän, vargen Atlas, ska hämta vatten vid floden, upptäcker de ett magiskt träd med ett stort hål i stammen.

Trädet kan tala, och när Iris och Atlas stiger in hamnar hon rakt in i en framtid som både förundrar och skrämmer. Och Atlas har försvunnit, istället finns det bara något mjukt litet som liknar Atlas, en liten tygtrasa med knappögon. För säkerhetsskull tar hon med den och börjar leta. Flodens vatten är plötsligt salt, människor ligger tysta på stranden, konstiga vagnar åker omkring, medan osynliga röster spelar musik. Naturen har trängts undan av svarta hårda stigar, och ju längre Iris stannar, desto mer längtar hon efter sin egen tid.

Framtiden bjuder också på ett fint möte. Iris möter Klara – en ny vän som hjälper henne förstå den värld hon hamnat i.
Berättelsen väver samman det magiska med det existentiella och öppnar upp för samtal om tid, förändring, miljö och vänskap. Det här är en bok som väcker både nyfikenhet och eftertanke – och som påminner oss om hur värdefull vår värld är, oavsett vilken tid vi lever i.

Titel: Iris Stjärnöga reser till framtiden
Författare: Catrin Wendt
Illustratör: Marika Knubbe
Förlag: Visto förlag
Utgivningsår: 2025
ISBN: 9789181171457
Antal sidor: 32
Läsålder: 3-6 år






Berättelsen följer tolvåriga Hedda som just flyttat till sitt sjätte familjehem på sex år. I den nya skolan finns Sire, en mystisk och självständig klasskompis som verkar ha ett särskilt band till naturen – och kanske till Hedda själv. I byn finns flera märkliga inslag: ett träd som ingen får röra, ett hemligt rum och en magisk källa — Björnkällan. Allt verkar på något sätt kopplat till Märil, en kvinna som levde där för länge sedan och blev utpekad som häxa.




Emma bor i ett hus tillsammans med många andra människor. Ibland är det så många att Emma helst bara vill gå undan. Tänk om hon hade en egen nyckel till ett eget rum som bara var hennes! En dag får hon i uppgift att fånga ålen som bor i familjens brunn. Det visar sig vara en mycket speciell ål med en mycket speciell gåva.

