Ullfåren som försvann

Tulpaner

Jag tänker tillbaka på min barndoms landskap som jag tror mig nu låg i ett vilset hörn av vår värld.

Det kom en saga till mig i inläst form. Sara Solblomma har skapat en egenhändigt skriven och tecknad berättelse om en flicka som upplever ett mysterium tillsammans med en god vän och de båda möter i slutskedet en helt ny vänskap. Illustrationerna är naivistiskt spretiga och oerhört färgrika. Texten är poetisk fri, men i den tydliga sagans form och stundom är orden nydanande, som guldbollen (solen).

Mina två små barn (4 år och 6 år) satt blickstilla i de 20 minuter det tog att se och lyssna in sagan och de tog in budskapet på barns vis. Ulliga får i skilda kulörer, lingonkaka, en försvunnen älskad älg och naturens nyckfulla uttryck. Huvudpersonen Solblom och hennes vän Torkel häpnar den dagen då älgen Gullmor försvinner och guldbollen far i backen. Vad ullfåren anbelangar, så står det inte rätt till med dem heller. 

Trollet har kommit till byn, sa Torkel.
Hon har stulit guldbollens ljus,
lockat ullfåren i vidunders gap och lurat Gullmor i en fälla.

En syndabock var utsedd. Nu gällde det att ställa allt till rätta och Solblom är inte rädd.

Jordgubbssaft

När jag vant mina känsliga ögon vid det gränslösa och färgstarkt bejakande i bilduttrycket, så möter jag en historia med en ömsint önskan om att inte döma så hastigt, som så ofta sker, och i stället invänta en mer korrekt förklaring på varelsers och sakers tillstånd. Vi lär om förlåtelse och att vi ska se oss omkring för att berika vår tillvaro med varandra och inte på enklaste vis snegla misstänksamt på vår nästa. Naturen har talat och den är både magisk och fullständigt logisk.

Slutet på sagan andas ljus, om än ingen kan undkomma tidens gång. Vår visshet om den oundvikliga klockan som går och går gör oss sårbara. Och nog är det så att åldern sliter på våra kroppar, men inte på vår längtan efter gemenskap! Jag tänker plötsligt på författaren och konstnären Slas (Stig Claesson), som med sina berättelser och berättarkonst berikade många stunder i min barndom. Det är likt hans berättelser underfundigt med en existentiell sorglig grundton, men Sara Solblomma låter oss vandra i en hoppfull värme. Boken existerar för tillfället i stillbilder på Youtube, inläst med inlevelse av författaren och illustratören själv. Livet kan vara härligt om vi väljer och vill:

– Nu ska vi smaka lingonkaka och dricka jordgubbssaft av godaste slag ur ett strå.


Ullfåren som försvann
Författare & illustratör: Sara Solblomma

Författare: Malin Alvasdotter

Mitt namn är Malin och jag har 6 barn födda mellan 1998-2015 och jag tycker att deras bokintresse ger mig en bra inblick i olika sorters böcker för olika åldrar. Jag är utbildad inom Biblioteks- och informationsvetenskap och skriver själv på olika bokprojekt, så där som säkert många skrivande drömmande själar gör. I mitt skrivande för barn är det poetiska i livet och i naturen min drivkraft. Mitt intresse för miljö är mycket stort och tidigare drev jag bloggen MalvaLin, som också är mitt miljövänliga företags namn. Jag tilltalas oerhört av vackra eller spännande illustrationer. Det kan avgöra om jag tar en bok i min hand och sådan var jag även som barn, på gott och ont. Men det är ju så att bilder kan vara fantastiska ihop med en text och jag uppskattar även när böcker för äldre barn har illustrationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *