Innehåll med många frågetecken

Vad har du bakom ryggen? Lena Sjöberg! Eller snarare: Vad vill du med din bok? Lena Sjöberg!
Jag älskar bokformatet. Teckningarna och karaktärerna är kul. Upplägg och layout är finfina. Konceptet med bakom och framför är en god idé.
Överraskningseffekterna har sina poäng. Men logiken då? Och igenkänningsfaktorn i figurerna och deras övriga attribut, om man bortser från det gömda?
Det kanske är just detta som är grejen: det man uppskattar och förstår, och det man ställer sig frågande inför!

Flera av karaktärerna känner de flesta barn igen, exempelvis: en vanlig tant, en polis, en stor tjej, andra har de säkerligen stött på någon variant av; som roboten, superhjälten och trollet. Medan andra kan vara nya bekantskaper. Det dolda är generellt av mera känt slag, men sällan det man förväntar sig. ”Vad har du bakom ryggen SKALBAGGE?” Och så vänder man på bladet, ser tolv korvar med bröd och läser svaret: ”KORV”.

Visst kan barn i 3-6-årsåldern tycka att detta är skoj, man kan gissa i grupp, skratta åt varandras tokiga gissningar om vad som kan finnas bakom ryggen, man kan fortsätta gissningsleken ’in natura’, och om man har börjat läsa själv är boken inte heller så tokig. Bilderna kan generera en hel del fler frågetecken än de som finns i texten: varför har polisen högklackade skor, skillnaden mellan troll och trollkarl, vad gör/vad är en matros i Kungl. fl (om man kan läsa blir det kanske en mat-ros, han har en ros bakom ryggen) och varför står det ”mamma” på hans rygg? Vem har satt på björnen järnring och kedja? Har skalbaggen 12 ben? Det känns kreativt, samtidigt upptäcker man kanske värdet i att vara kritisk.

Men liksom figurerna har konceptet en baksida som kan ge oväntade överraskningar, kanske också oönskade. I berättelsen finns en slutsats inbakad: du ska inte ta något för givet – allting kan vara ungefär hur som helst. Om barn i en grupp läser och gissar har den som läst boken tidigare alltid övertaget – chansen att gissa rätt utan att veta är liten, skillnaden mellan upplevelserna ’surprise’ och ’lättlurad’ kan vara hårfin. Att som barn inte kunna använda sin erfarenhet till att gissa rätt ger lätt besvikelse eller känslan av underlägsenhet, det är klart att man lär sig vid upprepad läsning – men den kunskapen leder liksom ingen vart.

Boken skulle kunna placeras i samma kategori som nonsensvers – vilken jag uppskattar mycket – och på så vis främja fantasin. Lärorik, kreativ och kul eller enbart frustrerande? Ärligt talat så vet jag inte riktigt!

Titel: Vad har du bakom ryggen?
Text bild och form: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 33
ISBN: 9789129680225
Jämför priser
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Författare: Marit Jonsson

Jag heter Marit Jonsson, är mamma och farmor, och har jobbat med barn i många år. Det är något alldeles speciellt med att läsa barn- och ungdomslitteratur, så jag fortsätter med det och berättar gärna om mina upplevelser när jag har läst klart. För mig är helheten viktig, en bok är både pärm och innehåll, har både text och bild, är skriven av någon och för någon, har tillkommit i en viss tid och i en kultur. Kanske tycker jag att detta är viktigt för att jag är både litteratur- och konstvetare, har fördjupat mig extra i barn- och ungdomslitteratur och i förhållandet mellan text och bild – och för att jag har läst många sagor och berättelser för många barn. När jag inte skriver om böcker skriver jag om något annat; som museer och utställningar, eller reportage om människor som är spännande, eller på min hemsida, eller korrekturläser, eller något annat som har med bilder, bokstäver och människor att göra… Visa alla inlägg av Marit Jonsson