Virvla och Viola ska bygga en skulptur av olika former. Genom boken får vi lära oss om de grundläggande formerna såsom cirkel, rektangel, kvadrat och triangel. De letar i köket, vad finns det för former där? Och vad ska det bli för skulptur?
”Tänk att det blev två trianglar av en kvadrat!” Säger Virvla.
Det är en söt historia om två vänner som letar former av olika slag för att bygga sin skulptur. En bok som bygger grundläggande kunskaper kring geometri och inspirerar oss i min förskolegrupp att utforska vidare. När vi läst boken börjar vi genast tillsammans leta olika former i rummet där vi sitter och läser.
Faye: en drakiers äventyr är en färgstark bilderbok om att känna sig liten i en stor värld och om modet att våga visa vem man egentligen är. Faye är en drakier, en liten varelse som lever högt uppe bland trädens kronor tillsammans med andra drakier i en magisk skog. Men hur mycket Faye än försöker synas, får hon ständigt höra att hon är för liten. En dag får hon nog. Hon bestämmer sig för att bevisa motsatsen och ger sig ut i den okända skogen.
På sin äventyrliga färd möter Faye en rad fantasifulla och originella varelser, alla med sin egen personlighet. Illustrationerna av Helena Svedenberg är fulla av liv och charm, och för tankarna till Sven Nordqvists mucklor i Pettson och Findus.
Carola Berg Hagelins berättelse har en fin balans mellan spänning och trygghet, med ett berättartempo som passar väl för åldersgruppen 3–6 år. Samspelet mellan text och bild skapar en lekfull och nyfiken värld som väcker fantasin och här finns mycket att prata om tillsammans.
Karaktärerna är varma och lätt att tycka om, och handlingen är tydlig utan att bli förutsägbar. Språket är genomgående tillgängligt, även om berättelsen ibland berättar mer än den visar, något som gör att man som läsare ibland önskar att få känna mer själv. Men det är en mindre invändning i en annars lyckad debut. Här finns också utrymme för fler äventyr och jag hoppas att vi får besöka Fayes värld igen i en framtida bok.
Viola ska vara hos sin granne Virvla hela lördagen – något av det bästa hon vet. Den här gången ska Virvla sy en klänning till skolavslutningen, och Viola vill förstås vara med och hjälpa till.
”Det rutiga är fint, säger Virvla. Ja det är fint, säger Viola. -Men det randiga är finast!”
Först gäller det att välja tyg: grönt, randigt, rutigt – eller kanske alla på en gång? Sedan ska de bestämma om klänningen ska ha långa eller korta ärmar. Genom hela boken har de olika idéer, men lyckas ändå komma överens genom att kompromissa – till exempel genom att klänningen får en lång och en kort ärm! Det är charmigt, lekfullt och kreativt.
Boken är full av inspirerande mönster: rutigt, randigt, hjärtan, stjärnor och prickigt. Det väcker stor nyfikenhet i barngruppen jag läser för. Vi börjar prata om våra egna kläder: “Vem har sytt den här tröjan?” och “Hur syr man fast knappar?” Frågorna är många, och boken öppnar upp för roliga och lärorika samtal om material, sömnad och mönster. Den inspirerar till att känna på olika tyger, jämföra, sortera och skapa – en bok som väcker kreativitet!
”Nu är det precis lagom med mönster. Men klänningen behöver knappar också. Jag tycker att den största knappen ska vara överst. Det tycker inte jag, säger Viola. Jag tycker att den -minsta ska vara överst!”
Dessutom smyger sig både matematiska begrepp och språkutveckling in på ett naturligt sätt. Ord som färre, fler, minst, störst, stor och liten förekommer i dialogerna, liksom prepositioner som överst, under, bredvid och fram. På så sätt blir boken ett pedagogiskt verktyg utan att kännas undervisande.
”Då är det bara att börja sy! Säger Virvla.”
Författaren har även skrivit Virvla och formerna, en annan bok som utforskar geometriska former på ett lekfullt och pedagogiskt sätt – och tillsammans bildar de en härlig grund för skapande och lärande i förskolan.
Jag rekommenderar varmt Virvla syr en klänning – en kreativ, inspirerande och lärorik bok som väcker både fantasi och samtal hos barnen.
