Lillebror och storebror har världens bästa lek ihop. De är farliga lajon på savannen. En dag blir storebror sjuk och orkar bara ryta lite svagt när lillebror vill leka. Men lajon vill inte sitta fast i några slangar och på sjukhuset finns det gott om byten. Gubbflodhästar i pyjamas och tantzebror med rullator lever farligt när bröderna går på jakt igen.
Detta är en fin historia som träffar en rakt i hjärtat. Det är svårt att inte fälla tårar medan man läser och det är tur att boken har en öppen tolkning och ett öppet slut. Man får inte veta vad pojken har för sjukdom eller om han finns med oss i slutet eller inte och jag väljer att pojken kämpar vidare även fast jag ser på de välgjorda illustrationerna att läget nog är annorlunda…
Boken handlar om ett svårt ämne men också det fantastiskt fina som hopp, lek, fantasi, vänskap och kärlek. I detta fall mellan två bröder och dess mamma och pappa.
Lajon kan inte gråta. Men de kan känna sig små och ensamma och sakna sin flock.
Jag får klättra över gallret och ligga bredvid. Mamma och pappa håller varsin tass. Jag gör klor med fingrarna mot min brors arm och morrar. Vi är lajon, viskar han. Jag nickar. Snart ska vi gå på jakt igen…
Titel: Vi är lajon
Författare: Jens Mattsson
Illustratör: Jenny Lucander
Förlag: Natur och Kultur
ISBN: 9789127149281
Kan köpas hos Adlibris och Bokus med flera.
Hoppfull är en fin titel på en bok som handlar om förlust, sorg och sjukdom men kanske ännu mer om ett barns kärlek till sina föräldrar vilket titeln så ödmjukt påminner oss om. För när en förälder försvinner så finns ju fortfarande förhoppningsvis en kvar. En vuxen förebild som samtidigt som hen genomgår sin egen sorg måste vara en fungerande förälder för sitt barn. För en vuxen kan en sådan situation vara nog så svår att genomgå men kanske känns frågorna ställda med större frågetecken för ett barn? Kanske kan en bok som Hoppfull finnas som en påminnelse om att fler går igenom samma sak och ge en liten tröst till den lilla?
Illustrationerna i boken är som höljda i dimma och jag som läsare känner att jag ser försiktigt in genom transparenta gardiner i någon annans verklighet. Än så länge så långt bortom min egen men ändå smärtsamt påtaglig. Ett barns verklighet och iakttagelser om sin fars sjukdom, sakta förfall och till slut död. Ett barns längtan efter att allt ska vara som förut.
På ett sätt som är så självklart för barn men inte längre för alla vuxna så ser pojken i boken sin fars närvaro även efter hans död och finner tillsammans med sin mamma ett sätt att leva vidare tillsammans som en familj om två. En liten strimma hopp letar sig fram genom moln av sorg.
Allra mest behållning har jag av de två breven, ett i början och ett i slutet, som pojken skriver om sin far och sin mor och som sammanfattar barnets kärlek till och beundran av sina föräldrar på det mest rörande sätt!
Hoppfull
Författare: Viveca Nordlander, Monica Nyström
Illustration: Alexander Söderholm
Förlag: Idus (2015)
ISBN: 9789175772226
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Det här är den andra boken i en planerad serie av Gryf förlag där böckerna tar upp viktiga ämnen som kan vara lite jobbiga att prata om som barn. Den första boken Natashan gavs ut förra sommaren och enligt förlagets hemsida är det meningen att karaktärerna i böckerna kommer att vävas samman så småningom. Jag har inte läst Natashan men det spelar ingen roll vid läsningen av När mamma reste bort.
Boken handlar om Paulina som gissningsvis går på lågstadiet. Hennes föräldrar har precis skiljt sig och som om det inte vore nog med det säger hennes mamma en dag att hon måste resa bort i arbetet. Eftersom pappa jobbar så mycket måste Paulina bo hos sin bästa kompis Suzana några dagar. Suzana beter sig inte alls som vanligt utan surar och retar Paulina. Sedan berättar hon att Paulinas mamma inte alls rest bort utan att hon är på sjukhus. Paulina vill inte tro att det är sant men nästa dag när pappa hälsar på berättar han sanningen.
Den här boken (och även övriga i serien) är tänkt som högläsningsbok för barn som är 5-10 år. Den fungerar både i förskolan/skolan eller i hemmet och jag uppmuntrar verkligen att du som vuxen läsare pratar med barnet/barnen om boken. Jag provade att läsa den för de 4-åringar jag arbetar med på förskolan och de lyssnade väldigt intresserat och vi pratade en del om rädslor men med lite äldre barn kan du gå mer på djupet med bokens innehåll. Den passade väldigt bra att läsa högt ur med korta kapitel och en text som lätt flöt på.
Jag själv reagerar starkt på det faktum att Paulinas föräldrar ljög för henne men det är också något att ta upp med barnen vid diskussionerna efteråt så boken blir mer komplex på så vis. Mer som pedagog än förälder blir jag nyfiken på resten av böckerna i den här serien och jag kan mycket väl tänka mig dem som ett arbetsmaterial i skolan.
När mamma reste bort
Författare: Beata Agnieszka Konar
Illustratör och grafisk formgivare: Nina Karlsson
Förlag: Gryf Förlag (2012)
ISBN: 978-91-7437-280-9
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Världens mamma och en katt handlar om ett barn som berättar om sitt liv, om önskan att få en katt, om kompisen Sandro och om mamman, som inte har något hår eftersom hon är sjuk. Hon är världens tröttaste mamma, som inte längre orkar gå till simhallen eller baka bullar med russin och kanel.
Den här boken ger en del vemodshugg. Att vilja, men inte orka baka eller åka rutschkana med sitt barn, det är allvarliga saker. Sjukdomen ger en dimension, som inte bara kan beskrivas som lite vardagströtthet, utan här finns det också fula peruker och födelsedagskalas med tanken på att man kanske inte kommer att leva uti hundrade år.
Men jag är inte lika säker på att vemodet hugger tag i ett barn på samma sätt. Jag har levt längre än mina barn med normer om att sjukdom är något hemskt, lite unket och ofta tabubelagt. Men så är däremot inte mammans sjukdom i boken. Det här är främst en bok om kärlek och glädje mitt i livets alla svängar. Det är en bok om ett barn som älskar katter och en mamma som har en kille med en cool bil. Trots att mamman inte alltid orkar tycker barnet att mamman är världens finaste… och tokigaste också för den delen. Det här är en bok som ger intryck, men av så många olika slag och framförallt lämnar den efter sig en varm känsla.
Ja må hon leva uti hundrade år
Kristina Murray Brodin på Bokmässan 2010
Att boken är normöverskridande på flera sätt värmer förstås också. I en barnboksvärld där normen är barn med klassiska svenska namn som lever i kärnfamiljer där mamman definitivt orkar baka bullar, sticker Världens mamma och en katt definitivt ut. Men det fina är att normbrytandet inte påtalas som något avvikande utan bara finns där. Dessutom kan berättarbarnet vara både flicka och pojke. Men eftersom berättelsen är i jag-form blir det inga konstigheter vid vårt språks begränsning kring pronomen.
Bilderna, av Bettina Johansson, är väldigt talande och charmiga. I bilderna är det karaktärerna som är i fokus, vilket gör att det är lätt att lära känna dem. Jag måste också skriva att det verkligen är ett underbart språk i boken. Barnet, som är bokens berättare, är verkligen charmig. Kristina Murray Brodin är en författare som lyfter fram barnet med en oerhörd språklig skicklighet. Att lyckas fånga de där små språkliga detaljerna gör att en barnbok verkligen blir en bok för barn. Jag känner så väl igen min femåring i berättarbarnets sätt att uttrycka sig, det där lekfulla men ändå allvarliga och tron på att man verkligen vet allt.
Det är tur att min kompis Sandro och hans pappa bor i huset bredvid oss. För när de bakar bullar då får vi alltid smaka. Men de har inga russin i, det är synd.
Världens mamma och en katt
Författare:Kristina Murray Brodin
Illustratör: Bettina Johansson
Förlag: Vombat förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789186589066
Köp: jämför priser
