Vi ska ju bara cykla förbi är nominerad till Augustpriset 2022 och jag förstår varför. Det är en välskriven bok du vill läsa i ett svep (jag fick en hackig start då jag läste den på pendeltåget påväg till jobbet, inte att rekommendera då man vill vara ett med boken).
Ellen Strömberg har ett målande språk och det känns som att jag är ett med Manda och Malin när jag läser. Alla miljöer, personer och situationer befinner jag mig i. Jag blir frustrerad på Manda och Malin, jag ler, känner ångest och härliga lyckokänslor i magen. Ellen Strömberg beskriver väldigt väl hur man är i högstadieåldern. Förväntan man har inför framtiden, önskan om att vara älskad av någon, att försöka passa in eller att vara sig själv vem det nu är…
De är unga men tycker de är vuxna och världsvana fast de bara drömmer om att lämna sin plats. De testar klädstilar, dricker te, testar smink och att färga håret, hänger på platser det sägs att det ska vara fest på, upplever ångest, jobbiga föräldrar, härligt och ohärligt hångel.
Det är med ett leende jag lägger ifrån mig boken och en ganska härlig känsla i magen. Jag påminns om svunnen tid och får här uppleva den igen på gott och ont. Rekommenderar dig varmt att läsa boken.
Hade gärna läst en bok om Manda och Malin igen när de är påväg att lämna gymnasiet så hoppas att det kommer.
Titel: Vi ska ju bara cykla förbi
Författare: Ellen Strömberg
Förlag: Raben & Sjögren, Schildts & Söderströms
ISBN: 9789129736892
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.
Vissa saker är olagliga och dumma att göra. Sedan finns det annat som är förbjudet, och en del av det kan en undra varför det är förbjudet. Som att pilla i näsan eller på sådant som ligger på marken. Som att leka med dockor när en är elva eller smita ifrån städningen. Ibland kanske det känns som att en är den enda som gör en viss ”förbjuden” sak, men du är nog inte ensam.
”Det som känns förbjudet” kan bjuda in till många samtal och jag tror att den kan hjälpa till att normalisera känslor och tankar som kan kännas förbjudna fastän de inte är det. Det i sin tur tror jag kan hjälpa barn att inte ta åt sig när andra kanske tycker att de är, tänker eller gör fel. En bok som kan passa att arbeta kring med de äldre på förskolan eller någon gång under de första skolåren.
Finessen med att det inte handlar om ett fåtal karaktärer, utan om många, får sin fulländning i den sista sidans text som jag tycker ger boken ett fint och tänkvärt avslut:
Katten Nils och mysteriet med kapten Kidds skatt är andra delen i serien om Katten Nils men den första jag läser. Det här har tydligen varit en serie i Kamratposten sedan många år och det är verkligen serievibbar över boken vilket då får sin naturliga förklaring. Du som är extra nyfiken kan 
Den 25 april delades Slangbellan ut till en debutant som skrivit årets barn- eller ungdomsbok. Moa Backe Åstot kammade hem priset och de 30 000 kronorna under kulturfestivalen Litteralund i Lund. Det gör hon med sin bok Himlabrand som barnboksprat skrivit om