Lale vill ha en vän

Lale har precis flyttat till Sverige med sin familj. Pappa har mycket att göra och mamma verkar ledsen så Lale strövar omkring i närområdet och funderar kring saker som vem som nu plockar aprikoserna i mormors träd i Turkiet eller om trädet ens finns kvar?

Lale är snart sju år och ser fram emot att börja skolan och få vänner. En dag hittar hon en kvinna i källaren som pratar samma språk som Lale och när hon äntligen får börja skolan är det någon som stirrar på henne. Kanske kan hon få några vänner ändå?

Det här är en fin liten bok om att komma till ett nytt land och förundras över det nya samtidigt som man saknar det gamla. Lale får äntligen en kompis i skolan och lär sig lite mer av språket för var dag samtidigt som det är svårt att hänga med i vad läraren säger. Att vara nyanländ i Sverige innebär på de flesta lågstadieskolor att du får gå direkt ut i klass men ha tillgång till en studiehandledare en timme i veckan som hjälper dig på ditt modersmål. Det är såklart alldeles för lite och jag tycker själv synd om de nyanlända elever jag haft som i början sitter av så mycket tid. Tack och lov är matematik ett ämne som de flesta kan hänga med ganska bra i innan språket lossnar.

Jag kan inte tänka mig hur det är att behöva fly ett krig och komma till ett land där allt är främmande. För Lale är det både sorgset och spännande och hon finner tröst och trygghet hos kvinnan i källaren som också flytt ifrån Turkiet men ännu inte har någonstans att bo som Lale. Illustrationerna är enkla men stämningsfulla och passar bra in till den relativt lättlästa texten som genomsyras av både oro och hopp. Jag hoppas att den här boken kan skapa förståelse hos de barn som aldrig flytt och skänka igenkänning till de som har det.


Lale vill ha en vän
Författare & illustratör: Ann Forslind
Förlag: Alfabeta Bokförlag (2021)
ISBN: 9789150121841
Antal sidor: 90
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Recensionsexemplar från förlaget.

Elaka fröken fårskalle

Eftersom författaren till den här boken är vår egen Barnbokspratare Sanna Juhlin fick vår återkommande gästbloggare Jill Sundstedt den äran att recensera Elaka fröken fårskalle!

I måndags, när vi kommit hem från jobb/skola/dagis, myste jag och barnen ihop oss i soffan med en bok. Den här gången valde barnen Elaka fröken fårskalle av Sanna Juhlin och Millis Sarri. De uppskattade verkligen boken och kommenterade mycket utifrån bilderna, men de funderade över varför det faktiskt inte var något får med.

Elaka fröken fårskalle handlar om en klass som ska få en ny fröken. Deras nuvarande fröken är världens bästa fröken, men hon väntar barn och därför ska klassen få en ny fröken som heter Olga Fjor. Fjor, tycker barnen låter som får, och de bestämmer sig för att deras nya fröken kommer att vara en elak fröken fårskalle.

När Olga Fjor kommer till skolan har barnen redan bestämt sig för vad de tycker om henne, och de ger henne egentligen ingen chans. Istället för att lyssna på fröken så sitter de och viskar med varandra, och när det är lunch sätter de sig vid det minsta bordet så att fröken inte ska få plats. Men trots att barnen inte är särskilt snälla så ger inte fröken Olga Fjor upp, och hur det går för henne får ni veta om ni läser boken.

Efter att vi hade läst färdigt boken hade jag och barnen en härlig diskussion kring hur man egentligen ska vara mot varandra, och hur man känner när man inte får vara med. Vi tittade på bilderna som mycket väl illustrerade hur skolbarnen betedde sig.

Som både förälder och lärare kan jag verkligen rekommendera boken. Den lockar till goda samtal med barnen kring hur man ska vara gentemot varandra, bilderna är underbara att samtala kring och boken har ett mycket bra budskap.


Elaka fröken fårskalle
Författare: Sanna Juhlin
Illustratör: Millis Sarri
Förlag: Författarhuset
Antal sidor: 28
ISBN: 9789189390928
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Om gästbloggaren:

Jag heter Jill Sundstedt, jag är 34 år gammal och arbetar som lärare i svenska och engelska på en högstadieskola i Västerås.

Jag har läst böcker så länge jag kan minnas. Jag lärde mig läsa när jag var fyra år, och när jag var fyra och ett halvt läste jag Ronja Rövardotter. Som barn älskade jag serien om Systrarna P som Wahlstöms Barnböcker gav ut, och jag har nog alla böcker i den serien. Jag kan inte skiljas från mina böcker så jag har en välfylld bokhylla därhemma.

I min roll som mamma blir det också mycket läst. Mina barn vill gärna att vi läser böcker tillsammans. Just nu läser vi faktiskt Ronja Rövardotter på kvällarna. Det är så härligt att uppleva barnens skratt då de föreställer sig bilden av något roligt som beskrivs i boken. Man märker att de faktiskt sitter där och föreställer sig det man läser. Nu har dottern precis lärt sig läsa och min förhoppning är att hon så småningom vill ta över min samling av Systrarna P-böcker.