Medan rävsyskonen är ute och leker och busar på natten, är Alice helst hemma i grytet. Hon vill gärna vara med, men hon är så väldigt mörkrädd! Kanske kan någon av alla ugglan Harrys böcker hjälpa henne att förstå varför dag och natt är lika, fast natten mycket otäckare.
Redan på omslaget ser vi att det är till oss som läsare Alice vill vända sig. Det är som att hon tittar rakt på mig, och detta fortsätter på många av uppslagen. Särskilt när hon är rädd. Vi får ta del av Alices rädsla för mörker och funderingar kring varför det är så. Jag hittar igenkänning i de läskiga skuggorna på natten och längtan efter att vara med ”alla andra” som är ute och leker. Jag gillar att Alice delar sin rädsla med sina vänner Harry och Konrad. Det uppmuntrar läsaren till att själv dela sina problem för att försöka hitta en läsning.
Vi serveras ett smart och roligt förslag till lösning, men som inte är didaktiskt på något sätt. Vi får även stora, färgrika, fantasifulla bilder som gör att jag gärna hade varit en av de där rävungarna. Snygg layout, härliga bilder, tilltalande, roligt och fint.
Den mörkrädda räven
Författare och illustratör: Linda Eklund
Förlag: Stories & Design Sweden (2016)
ISBN: 9789163921629
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Vid en lite sjö, bland näckrosblad, stenar och mjukt gräs, bor grodan Malte. Han är som andra grodor, förutom att han säger mjau istället för kvack. De andra grodorna tycker det är väldigt roligt att reta honom för det, och därför saknar Malte vänner. Kommer det alltid vara så? Går det lära sig att säga kvack istället?