Abella och hennes pappa har flyttat till en ny stad. De har rest långt och från ett annat land. De känner ingen. Gatorna har konstiga namn. Mäniskorna ser annorlunda ut. Abella tycker det känns läskigt. Hon känner sig ensam och saknar sina gamla kompisar. Men pappa saäger att det kommer bli bra. Det måste det bli.
Så börjar denna fina bok om ensamhet, flykt och att ha förlorat en förälder. Abella & Kapten Vilse i stormen handlar också om vänskap och att hitta sig ett eget synsätt på livet. Texten och illustrationerna passar perfekt ihop och jag tycker om den fantasifulla morfarn. Jag gillar färgvalen, jag gillar dialogen. Boken flirtar med mig men är ändå seriös och skapar samtal om både det ena och det andra. Den känns inte tung trots tunga ämnen.
VÃ¥ren 2019 utlyste förlaget Bonnier Carlsen en tävling för att hitta ”nästa stora berättare för Ã¥ldern 7-12 Ã¥r”, och vinnaren blev debutanten Stina Nilsson. FrÃ¥n början var den dystopiska berättelsen egentligen ett filmmanus som hade blivit liggande i flera Ã¥r. Men i och med en skrivarutmaning blev det alltsÃ¥ en bok av det hela; Det svarta regnet som kom ut i handeln för ett par veckor sedan.
Handlingen utspelar sig i en grå och dyster framtid där de två flickorna Liv och Frida bor i ett slitet hus tillsammans med sina föräldrar. Pappan spenderar all sin tid i sovrummet eftersom hans kropp (enligt mamman) blivit övertagen av en demon som gör honom sjuk och alldeles svartfläckig. Flickorna får inte gå in till honom då han kan vara farlig för dem. Ända sedan de var små har de fått höra att världen blivit förstörd av elaka trollkarlar, och när det regnar så är det ett hemskt, giftig svart regn som faller och som framförallt barnen måste akta sig noga för.
I början av berättelsen ger sig den näst sista familjen av från platsen där de bor, och Liv längtar efter den dag när hennes familj också kan följa efter. Det finns en dröm om ett bättre liv någonstans långt borta; de har hört talas om en ö i havet dit de vill försöka ta sig. Liv lever på det hoppet medan hon, mamman och lillasystern kämpar varje dag för att överleva genom att samla växter och grönsaker, jaga och hugga ved. Men, det mesta de odlar ruttnar i den otäcka jorden och särskilt många djur finns det inte kvar i skogen att jaga. Det blir svårare och svårare att överleva.
En dag händer det som inte fÃ¥r hända; pappan har blivit livsfarlig och mamman gör det enda hon kan göra i den svÃ¥ra situationen…
Ungdomsdystopier är en genre som jag generellt brukar tycka väldigt bra om, sÃ¥ jag hade ganska höga förväntningar pÃ¥ boken. Men, jag fÃ¥r inte riktigt ihop det här med trollkarlar, demoner, krig…Jag fÃ¥r känslan av att det har inträffat en klimatkatastrof, nÃ¥got som dock inte framkommer i berättelsen. Och vad är det egentligen för sjukdom som drabbat människorna? Jag hade velat veta mer! Dock läsvärd och med en gnutta hopp ändÃ¥ till slut, utan att avslöja hur det gÃ¥r för familjen…
Det svarta regnet
Författare: Stina Nilsson
Förlag: Bonnier Carlsen (2020)
ISBN: 9789179753832
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Hej världen! Vivlio förlag har en världskarta med ordet ”Hej” pÃ¥ 42 olika sprÃ¥k. Häftigt!
I Ã¥r kommer Bokmässan att ha ett ”mÃ¥ngsprÃ¥kstorg” med fokus pÃ¥ barnlitteratur. SÃ¥ himla bra, säger jag som bland annat jobbar med verksamhet för barn som kommit till Sverige pÃ¥ flykt.
Så här skriver Bokmässan i ett pressmeddelande:
”Ett 20-tal förlag och organisationer ställer ut. Här finns de flesta genrer representerade, men en extra stor satsning görs pÃ¥ barnböcker.
– Det är särskilt viktigt för barn som kommer till Sverige att tidigt fÃ¥ böcker pÃ¥ sitt eget sprÃ¥k, det ökar chanserna att de senare ocksÃ¥ läser pÃ¥ det nya sprÃ¥ket, svenska. Glädjen i att läsa bygger broar frÃ¥n det ena sprÃ¥ket till det andra, säger bibliotekarie Matilda Wallin pÃ¥ Internationella biblioteket, huvudsaklig samarbetspartner kring MÃ¥ngsprÃ¥kstorget.”
Det finns få saker som förenar så mycket som barnböcker. Ni vet ju själva hur det kan bli vid lunchbordet på jobbet när barnkultur från förr kommer upp. Alla minns och delar med sig. Att vara en del av det även om en har föräldrar som inte kan språket, och inte har nycklarna till barnkulturen i sitt nya land, är ovärderligt.
Alla som bott utomlands (jag själv har bott i Spanien, Nederländerna och Danmark) vet ju att just barnkultur dessutom är ett oöverträffat sätt att närma sig ett nytt land. Som vuxen har jag sett barnprogram, tecknad film och kikat i barnböcker, för att komma nära sÃ¥väl ett sprÃ¥k som ett folk. Mina barn, som är ensprÃ¥kiga har tyckt mycket om böcker frÃ¥n Vivlio förlag, där samma historia berättas pÃ¥ tvÃ¥ sprÃ¥k. Att tidigt förstÃ¥ att ord kan lÃ¥ta olika, bokstäver se olika ut, tror jag ocksÃ¥ är grundläggande bÃ¥de för att lära sig nytt och för att bli öppen för att ”mitt sätt inte är det enda sättet”.
