Ulf Nilssons bortgång förflyttade mig till barndomen

I går kom nyheten om Ulf Nilssons bortgång och det är svårt att ta in att även han är borta. Det var så många läsminnen som kom upp när jag läste om Nilssons bortgång och jag känner att jag vill säga tack! Tack för alla fina barndomsminnen som skapats via dina böcker och tack för alla fina lässtunder som skapats tillsammans med mina barn.

Min farmor kunde läsa för mig i timmar. Vi satt ofta under en filt, antingen hemma hos henne eller på landet. Ibland stod en kopp te på bordet och farmor luktade lite parfym och ibland kunde man ana att hon rökt…

På landet där vi sov fanns en bokhylla uppsatt med barnböcker och det var flera klassiker skapade av Astrid Lindgren, HC Andersen, Selma Lagerlöf, Gunilla Bergström och Ulf Nilsson bland annat. Där fick man välja fritt och farmor sa aldrig nej till att läsa. Ofta blev det Älskade lilla gris av Ulf Nilsson. Självklart kunde jag boken utantill men jag ville att farmor skulle läsa den om och om igen och hon tröttnade aldrig.

Den lilla kultingen Pellen som skulle avlivas men räddades med hem av barnen. Pellen blev som barnens småsyskon. Pellen fick en fin mössa och en pyjamas. De lekte och hade det roligt men sen växte Pellen och fortsatte växa och blev lite deppig. Satt mest i badkaret och kunde inget göra.

Tids nog förstod alla att detta inte var långsiktigt och nu som vuxen kan jag förstå varför boken plockades ner från hyllan igen och igen och igen. Älskade lilla gris gick/går igenom ett stort känsloregister hos mig. Illustrationerna är fina och texten likaså.

När jag fick egna barn fanns boken inte kvar. Hyllan, farmor och lantstället var borta men en dag gavs boken ut på nytt och nu har vi ett ex här hemma. Ett sönderläst och mycket älskat ex! Stort tack än en gång Ulf Nilsson!


Älskade lilla gris
Författare: Ulf Nilsson
Illustratör: Eva Eriksson
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789178036370
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Så fick hon inga fler – ”jag ska bara”

En av de böcker vi hade med till Ungern när vi adopterade vår son, då tre och ett halvt år, var ”God natt, Alfons”. Jag hade valt länge. Fram och tillbaka. Han kunde förstå mer avancerade historier, men kunde ingen svenska. Jag öppnade boken och sökte i texten. Den var full med substantiv, substantiv som jag sedan kunde kombinera med prepositioner och efter det ord som ”törstig”, ”kissnödig” och ”rädd”. Bilder till allt. Dessutom var ju handlingen fokuserad på att sova och somna…

Efter en tid tillsammans tog jag fram boken och lade dem tillsammans med de som vi hade fått på ungerska, Bogyo y Babosa.  Han fastnade direkt för Alfons. Han pekade, lärde sig nya ord varje kväll, övade på att kombinera dem. Skrattade varje gång Alfons pappa låg och sov på golvet, som om han en dag inte skulle göra det. Älskade att peka på månen utanför fönstret och i boken. Gick med boken under armen när han fått på sin pyjamas och sa ”Alfons läsa nu”.

Ju oftare sonen sprang fram till just den lådan med Alfons på biblioteket, ju äldre han blev och vi kunde läsa de mer avancerade böckerna, ju mer började jag intressera mig för denna bokskatt och kvinnan bakom dem. Jag insåg att jag visste det mesta om denne pojke med den stickade noppriga tröjan, men inget om Gunilla Bergström. Modern till alla dessa böcker.

Jag insåg snabbt att över tre miljoner människor satt bänkade varje vecka på 80-talet och såg filmatiseringen. Att böckerna har sålt i över sju miljoner exemplar och översatts på trettio språk. Att den vanligaste frågan som föräldrar ställde var om Alfons mamma och det som ifrågasättes var saften i glaset efter tandborstningen. Att hon alltid svarade att mamman kanske diskade, låg på sjukhus, var deprimerad eller bara satt i rummet bredvid. Att saften nu är utbytt, eftersom det enbart blev saft för att bryta av det blåa på uppslaget med gult. Det handlade aldrig om glasets innehåll.

Att hon inte ville ta bort pipan från pappan, eftersom ”du väl kan prata med ditt barn om att man på 70-talet rökte och varför man inte gör det längre. Du pratar väl med dina barn när du läser för dem? Berättar för dem hur historien utvecklas?” Nej, att censurera barnböcker för att hemlighålla människans historia var inte för Gunilla Bergström. Dessutom var hennes uppfattning att pappan var den intressanta karaktären i boken, för att han är klar. Vuxen. Har gjort sina val. Alfons har ännu inte blivit den han ska bli.

Så idag var jag tvungen att tala om för min son att hon som har skrivit om Alfons Åberg är död. Hans svar var direkt: ”Då kan hon inte svara på alla frågor längre.” För efter att jag började att intressera mig för författarinnan bakom Alfons började jag även berätta för honom om författarna bakom böckerna vi läser. Att de är skrivna av någon. Någon med fantasi, med kreativitet, med en längtan att berätta en historia. Men även en person som i sig är värd att berätta om.

Som Gunilla Bergström. Hon sa när hon medverkade i Söndagsintervjun på Sveriges radio att hon inte haft möjlighet att reflektera över sina framgångar. Hon formulerade sig som att det är för trångt mellan allt det som är bra i livet och det som är mindre bra. För hon har haft ett liv kantat med sorger, som vi alla. Där av att hon själv inte såg Alfons som sin största bedrift i sitt författarskap. Det är Bill och Bolla. Varför, det kan du lyssna till i intervjun. Det är ju så mycket bättre att få höra det från henne själv. Jo, gör det nu – inga ”jag ska bara”…

Tack, Gunilla.

Kid spy – Den stora uppgörelsen

Äntligen är Mac B tillbaka med den tredje boken som blivit översatt till svenska! Som vi har väntat!

I den här boken har drottningen av Englands korpar blivit stulna och det betyder att Mac B, vår mästerspion, måste hjälpa till att lösa fallet.

Precis som i de första två böckerna så utspelar det sig på åttiotalet och drottningen av England ringer till Mac B och vill ha hjälp för hennes korpar, som hon har på Towern, har blivit stulna. Då reser Mac B till England för att hjälpa henne. Äventyret för Mac B bland annat till Nordpolen där en isbjörn jagar honom så han springer och gömmer sig i en låda med fisk. I lådan blir han förd till en båt.

Precis som i de tidigare böckerna så är det KGB-agenter som jagar honom och, drottningen av Englands hund, Freddie är så klart med igen och hjälper Mac B att lösa mysteriet och hålla sig trygg på äventyret.

Boken är rolig och har många roliga minnen för föräldrar som är födda på 70/80- talet vilket skapar nostalgi vid högläsning. Boken är dessutom, precis som de tidigare två böckerna, skriven så att den talar direkt till läsaren. Ofta talar protagonisten, Mac B, direkt till läsaren och berättar hur det var på 80-talet. Hur det fanns fast telefon och hur det fanns tecknade serier att se på tv men att det var repriser. Boken är otroligt pratig i sitt sätt att berätta och det är underbart roligt och gör att jag som läsare, och min nioåring som läsare, vill läsa mer. Med otroligt korta kapitel, ibland bara en sida, så känns det som om man kommer genom boken i en rasande fart.

Jag kan varmt rekommendera den här serien till barn i lågstadieåldern eller som högläsning. Eftersom Mac B får hjälpa till att lösa äventyr som tar honom till olika länder och det illustreras med kartor och flaggor i böckerna så känns det som om barnen lär sig saker utan att de tänker på det som något tungt och tråkigt som historielektioner ibland kan vara. Det är dessutom en chans för barnen att få inblick i hur det var när föräldrarna var barn och vem tycker inte om att läsa om ubåtar och wrestling?

Vi har tidigare recenserat böcker om Mac B här och här.


Titel: Kid spy – Den stora uppgörelsen
Författare: Mac Barnett
Illustratör: Mike Lowery
Förlag: Lilla piratförlaget
ISBN: 978-91-7813-170-9
Kan köpas hos Adlibris och Bokus med flera
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Efterlysning: bok med tårtor, kakor och hund som slickar disken

Så här skriver Tilda:

Jag letar efter en bok som min mamma läste för mig när jag var liten, skulle så gärna vilja läsa den för min dotter också. Minns att jag verkligen gillade den men bara fragment av handlingen.

En flicka och vad jag tror hennes kompis äter upp massor med tårtor och kakor på en av tjejernas rum i sängen, på en annan sida har flickan fått som straff att diska och när hon ser hur fint hennes hund har slickat bort alla matrester på tallriken så låter hon hunden slicka på alla innan hon ställer in dom i skåpet igen.

Den är väldigt fint målad och jag tror om jag inte minns helt fel att omslaget var lila.

Vet du vilken bok det kan vara? Kommentera gärna!

Efterlysning: bok med kylskåp man kan gå igenom och ett blått ägg

Vi har fått en läsarfråga från Channa om en barnbok hon gärna skulle återfinna. Vet du vilken bok det handlar om, kommentera gärna!

Så här beskriver Channa boken:

Jag har vaga minnen av en tecknad bok som min mamma brukade läsa för mig när jag var liten. Jag tippar på att det rör sig om någonstans mellan ’93-’97. De minnen jag har av boken är att det är ett barn som besöker antingen ett äldre par eller bara en äldre person och att barnet tar sig dit genom ett kylskåp eller att paret/den äldre personen har ett kylskåp som man kan gå igenom. Har också ett vagt minne av att det finns ett blått ägg involverat men mer än så kommer jag inte ihåg.

Som alltid är vi ytterst tacksamma för hjälp!