Att kunna cykla är något alldeles speciellt: det ger en känsla av att växa, en upplevelse av frihet – man lämnar marken och liksom flyger fram! Många av oss har nog minnen av när vi lärde oss, hur det hela började och hur det plötsligt bara fungerade och den vingliga framfarten blev allt stadigare – tills det blev dags att bromsa, eller blev en nerförsbacke…
I Dick Brunas Miffy cyklar utstrålar kaninen Miffy dröm och längtan där hon sitter med huvudet i tassarna. När hon blir stor, då ska hon cykla! Hon föreställer sig cykelturen, först runt huset där hon bor, sen ut bland blommorna på ängen – det går hur enkelt som helst. Förbi sjön, genom skogen med alla träden går turen, och uppför en backe. Miffy har ett mål: huset på kullen där mostern bor.
Tänk att kunna ta sig dit man vill för egen maskin, när man vill, knacka och hälsa på någon på sina egna villkor – vara så stor och självständig – och hemåt när man själv bestämmer… Nåja, kanske innan det blir mörkt. Svisch ner för backen. Ja, visst ja: man kan ramla – så inte för fort, utan lugnt tillbaka.
Fast först måste Miffy bli stor, men hon vill så gärna cykla… Och så är hon tillbaka i dröm och längtan – från boken sista bild återvänder man oundvikligt till den första.
Ännu en ljuvlig bok om Miffy!
Dessutom har det kommit ytterligare en: Miffy i skolan – väl okomplicerad för sex-sjuåringen, men kanske helt rätt just därför. Kanske kan ett skolbarn läsa den alldeles själv för ett yngre syskon som undrar vad skolan är.
Miffy cyklar
Författare: Dick Bruna
Förlag: (Ordalaget bokförlag)
ISBN: 9789174692006
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris