Mamman som slutade sjunga.

mamman som slutade sjunga omslagJag tilltalas av det här omslaget. Det är liksom gåtfullt. Den bortvända mamman och det lekande barnet. Känslan väcker både harmoni och olust hos mig. Och vad är det för fåglar och vad har de för betydelse?

Amelias mamma jobbar på Operan och lever på sin röst. Hon sjunger alltid, på jobbet och hemmavid men en dag kan hon inte längre sjunga.

”Jag har fått en tupp i halsen”, säger mamman. Eller är det en kråka?

Mamman bild

Amelias mamma har hamnat i en depression. Då mamman försvinner alltmer in i sitt mörka inre så upplever Amelia det som att den färgglada mamman blir gråare och gråare. Hon klarar inte av vardagen och hon orkar inte ens följa med på Amelias skolavslutning. Vad är det som egentligen händer? Amelias oro för mamman ligger som en stor börda över henne. Hon saknar sin mormor och tryggheten som alltid fanns där men mormor är död sedan en tid tillbaka.

Det här är en bok från 6 år och uppåt, som skildrar en vuxens depression ur ett barns perspektiv. Jag tycker om att författaren inte krånglar till det. Det här är Sofia Weiss debut och det är inte ett lätt ämne hon tar sig an men jag tror absolut på att det är en bok som behövs. Språket är enkelt och sakligt och handlingen finstämd.  Sorg, stress och depression drabbar nog oss alla emellanåt i livet och när det drabbar en förälder kan det vara mycket skrämmande för de barn som finns i närheten. Boken öppnar upp för samtal. Inget barn ska behöva skämmas för att deras föräldrar mår dåligt och om vi pratar öppnare om psykisk ohälsa så kan vi stötta och hjälpa varandra. Jag gillar mycket scenen där Amelia får förklarat för sig vad depression är. Just författarens sätt att göra det svåra så enkelt och avskalat tyckte jag om. Så det är ingen tung bok utan den lämnar en fin känsla efter sig.

 


Mamman som slutade sjunga
Författare: Sofia Weiss
Illustratör: Aurora Lindfelt
Bokförlag: Idus
Utgiven: 201606
ISBN: 9789175773872 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Författare: Sanna Juhlin

Mitt namn är Sanna Juhlin och jag är författare. Böcker & film är mina stora intressen i livet förutom min familj. Min make och jag har två barn tillsammans, Isabelle född 2003 och Gustav född 2007. Vi bor vid solkusten, i vackra Söråker som ligger några mil norr om Sundsvall. Under våren 2013 kommer min femte barnbok ut. ”Ett hus med många dörrar” som illustrerats av Millis Sarri och är vår andra barnbok tillsammans. Vombat heter förlaget som ger ut den. Jag blir även publicerad med min andra roman. "De Sömnlösa" kommer ut som ebok under jan/feb 2013 och är en paranormal romance - alltså en kärleksroman med övernaturliga inslag. Främst älskar jag barnböcker och vi läser mycket barnböcker i vår familj. Jag tycker om helheten av en barnbok och hur den får mig att må och känna. Jag tycker även om att se/höra mina barns reaktioner då vi läser och vi diskuterar mycket kring bilder och handling. Just nu studerar jag litteraturvetenskap på Universitet och är nybliven regionombud för Västernorrland med uppdrag från Sveriges Författarförbund. Jag är också medlem i Författarcentrum Norr där man kan boka mig till olika författarbesök.

En kommentar till “Mamman som slutade sjunga.”

  1. Jag tyckte mycket om boken! Särskilt det där du skriver om att depressionen förklaras på ett enkelt sätt. Det kanske äntligen kan bidra till att tabut kring psykisk ohälsa försvinner, så att vi tillsammans kan börja bekämpa den.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *