Boken om Mademoiselle Oiseau

Omslagsbidl till boken "Boken om Mademoiselle Oiseau". En dag råkar Isabella ta hissen till våning 6 istället för våning 5, där hon bor. Det blir början på ett härligt, mystiskt och annorlunda äventyr, och en utveckling för den något ”instängda” Isabella. För på våning 6 bor Mademoiselle Oiseau och hon är inte som någon annan.

I Mademoiselle Oiseaus våning i centrala Paris finns alltid nya rum att upptäcka, eller varför inte ta ett dopp i swimmingpoolen eller en picknick i slottsträdgården? Hos Mademoiselle Oiseau finns också hattar, ”klackaskor” och massor av katter och fåglar. Men det är inte någon ”galen kattkvinna” vi pratar om här, det är en tjusig, excentrisk kvinna med skinn på näsan och något magiskt, mystiskt över sig.

Tillsammans med Mademoiselle Oiseau får Isabella, och vi som läser, följa med på ett äventyr både långt bort och nära, trots att Mademoiselle själv aldrig lämnar sin våning. Vi träffar också vänner och bekanta till Mademoiselle Oiseau, som inte är helt vanliga de heller.

Mystisk läsning för små och stora

Jag föll för den här boken från första sidan, med sitt vackra språk, inskjutna ord och uttryck på franska, och de underbara bilderna. På förlagets webbplats står det att boken inte har någon övre åldersgräns, utan är en bok för alla över 6 år, och det stämmer verkligen. Den fungerar absolut som barnbok, men utan ”puttinutt” och förenklingar. Den är ren, rak och tjusig. Språket är avancerat och samtidigt lättillgängligt. Den är som Mademoiselle Oiseau själv.

Mystiken kring Mademoiselle Oiseau gör boken till ett spännande äventyr, utan att vara läskig. Jag läste boken för min fem(snart sex)åring och den grep även henne. Hon ville läsa mer, trots att hon inte brukar gilla böcker där det är mer text än bild, och fastän hon tycker att många mystiska berättelser är just läskiga.

Bilder som förhöjer

Jag måste bara slutligen åter lyfta bokens bilder. Jag gillar verkligen Lovisa Burfitts illustrationer sedan tidigare, och här kommer de absolut till sin rätt. De förhöjer och backar upp berättelsen och läsningen, precis som bilder ska göra när de fungerar bra. Jag vet inte vems bilder som skulle ha kunnat gjort Mademoiselles Oiseaus hattar, fjädrar, ”klackaskor” och katter mer rättvisa.

Uppslag i boken "Boken om Mademoiselle Oiseau".

Vill ha mer

Jag råder alla till att läsa ”Boken om Mademoiselle Oiseau” och följa med in i hennes underbara värld, oavsett om man har barn att läsa med eller inte.

Det här är en bok att återvända till. För det är lite sorgligt när den tar slut. Jag vill umgås mer med Mademoiselle Oiseau och stanna kvar i hennes mystiska och magiska värld och våning en stund till.

 


Boken om Mademoiselle Oiseau
Författare: Andrea de La Barre de Nanteuil
Illustratör: Lovisa Burfitt
Förlag: Rabén & Sjögren (2014)
Antal sidor: 139
ISBN: 9789129690064
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Författare: Anna Theorell

Jag är östgöte, lägenhetsmänniska, noggrann och fantasifull. Älskar färger, sms, att baka och att leta recept. Övriga stora intressen är språk och språkvetenskap, nya tekniska prylar, 50-, 60- och 70-talsinredning, att pyssla och att skriva. Två områden jag verkligen brinner för är genusvetenskap och naturvetenskap. Dessa två områden genomsyrar allt, tycker jag. Jag föddes 1979 i Linköping och bor sedan början av 2000-talet mitt i Uppsala. Allra närmsta familjen består av man och två barn (födda 2009 och 2012). Jag tycker väldigt mycket om mitt jobb som webbredaktör på bibliotek. Där får jag kombinera flera saker jag gillar, bland annat skrivande, att arbeta med bilder och att ta till mig ny teknik. Tidigare har jag jobbat som produktionsledare m.m. inom tv, och med webb på radio. Det var när jag arbetade med tv-barnprogram som mitt stora intresse för barnkultur väcktes. Jag tycker att det är så viktigt att det finns bra och genomtänkt kultur för barn, vare sig det är tv, böcker, radio, tidningar, spel, webbplatser, utställningar eller något annat inom kulturens breda spektrum. Vad gäller barnlitteratur så klappar mitt hjärta lite extra för småbarnsböcker och böcker för barn i förskoleåldern. Och självklart spelar mina intressen in när det kommer till favoritböcker. Jag gillar böcker med mycket färger, böcker som tar upp genusfrågan – på ett snyggt sätt såklart, bra faktaböcker och gärna böcker med knasiga figurer och böcker som leker med normer. Jag lärde mig att läsa och skriva när jag var fem år. Då skrev jag punkter mellan ALLA ord. (”Annars ser man ju inte var orden slutar och börjar!!”) Min favoritbok som barn var Lilla lammet, av Judy och Phoebe Dunn. Foto: Karin Kronvall

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *