Önskedagen

”Och tänk att simma många mil längs Nilen som en…krokodil! Med vässat smil och världsvan stil – jag vore bra som krokodil.”

Det är inte ovanligt att något av rimmen i boken Önskedagen poppar upp i mitt huvud och jag måste säga det högt – precis som en bra låt som man inte kan sluta sjunga. Och familjen förstår såklart direkt vad jag menar.

Rimmen är bra. Snygga, smarta och ligger fint på tungan på något sätt. Vissa nästan som tungvrickare så att munnen får jobba lite extra. Bilderna lägger sig också på minnet och synkar snyggt ihop med texten.

Boken Önskedagen, med text av Laura Leuck, bilder av Marc Boutavant och svensk översättning av Lotta Olsson handlar om barn som drömmer sig bort och önskar att de förvandlades till olika djur, bara för en dag. Kanske en igelkott med schysst frisyr, en dag när kammen bara fastnar i håret. Eller en bamsig björn som kan skrämma bort andra barn som retas. Eller en hal jätteval som kräver ett helt uppslag för att få plats i boken. För att nämna några.

Boken blir också till en sorts gissningsrimlek, där första delen av rimmet står på ena sidan och sedan avslöjas djuret, och slutet av rimmet, på nästa uppslag.

Jag skulle kunna rekommendera den här boken enbart för texten, eller enbart för bilderna, eller enbart för historien. För var och en av dessa tre gör sig mycket bra, helt på egen hand. Texten flyter på som en sång. Bilderna har djup, härliga färger och en detaljrikedom som gör att jag ofta tänker att jag borde skaffa en bok till, som jag skulle kunna klippa ur bilderna från och sätta upp på väggen. I den vanliga världen har bilderna vit bakgrund och är ganska enkla, för att sedan i fantasivärlden få blomma ut totalt. Historien är fantasieggande, med den genomgående tanken att kunna förvandla sig till något annat, för att i slutänden landa i att det nog ändå är rätt bara att vara sig själv. När dessa tre – texten, bilderna och historien – sätts samman blir de inte tre bra men separata delar, utan en väldigt fin och väl synkad helhet.

Jag vill också passa på att särskilt nämna översättningen och översättaren när jag skriver om Önskedagen. När språket och rimmen flyter så fint som jag tycker att det gör i denna bok, blir jag så nyfiken på hur det är skrivet på originalspråk. Efter en snabb googling hittar jag ett utdrag ur den engelska versionen. Och den har samma känsla. Ett bra jobb gjort av översättaren Lotta Olsson således.

Boken passar barn i åldern 2-5 år skulle jag säga – kanske allra bäst för treåringar.

Önskedagen
Författare: Laura Leuck
Illustratör: Marc Boutavant
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 978-91-29-67275-6
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Författare: Anna Theorell

Jag är östgöte, lägenhetsmänniska, noggrann och fantasifull. Älskar färger, sms, att baka och att leta recept. Övriga stora intressen är språk och språkvetenskap, nya tekniska prylar, 50-, 60- och 70-talsinredning, att pyssla och att skriva. Två områden jag verkligen brinner för är genusvetenskap och naturvetenskap. Dessa två områden genomsyrar allt, tycker jag. Jag föddes 1979 i Linköping och bor sedan början av 2000-talet mitt i Uppsala. Allra närmsta familjen består av man och två barn (födda 2009 och 2012). Jag tycker väldigt mycket om mitt jobb som webbredaktör på bibliotek. Där får jag kombinera flera saker jag gillar, bland annat skrivande, att arbeta med bilder och att ta till mig ny teknik. Tidigare har jag jobbat som produktionsledare m.m. inom tv, och med webb på radio. Det var när jag arbetade med tv-barnprogram som mitt stora intresse för barnkultur väcktes. Jag tycker att det är så viktigt att det finns bra och genomtänkt kultur för barn, vare sig det är tv, böcker, radio, tidningar, spel, webbplatser, utställningar eller något annat inom kulturens breda spektrum. Vad gäller barnlitteratur så klappar mitt hjärta lite extra för småbarnsböcker och böcker för barn i förskoleåldern. Och självklart spelar mina intressen in när det kommer till favoritböcker. Jag gillar böcker med mycket färger, böcker som tar upp genusfrågan – på ett snyggt sätt såklart, bra faktaböcker och gärna böcker med knasiga figurer och böcker som leker med normer. Jag lärde mig att läsa och skriva när jag var fem år. Då skrev jag punkter mellan ALLA ord. (”Annars ser man ju inte var orden slutar och börjar!!”) Min favoritbok som barn var Lilla lammet, av Judy och Phoebe Dunn. Foto: Karin Kronvall Visa alla inlägg av Anna Theorell