Idag har jag och Ava (snart 4 Ã¥r) varit pÃ¥ bio och sett Liten Skär och alla smÃ¥ brokiga. Det var väldigt mysigt och den som sett Vem-filmerna känner igen stilen. Den här gÃ¥ngen är det Stellan SkarsgÃ¥rd som är berättarröst (funkar bra!) och figurerna är förstÃ¥s Liten Skär, Lilla Hjärtat, Ruta, Bosse och Masken – det vill säga det urval av de brokiga som figurerar i bebisbrokiga-serien.
Filmen innehÃ¥ller en rad härliga, busiga scener med figurerna som fÃ¥r utlopp för alla möjliga känslor och är bÃ¥de dumma och snälla mot varandra. Jag känner igen ett par scener frÃ¥n böckerna, framför allt mÃ¥landet i Gul!, men det är en väldigt fri filmatisering. En höjdpunkt är när publiken beordras ställa sig upp och göra gympa – och faktiskt gör det ocksÃ¥. Ett charmigt Ã¥terkommande inslag är när föremÃ¥l ritas upp i bild medan vi ser pÃ¥, som de brokiga sedan kan reagera pÃ¥ och använda.
Det här är en utmärkt första film att se pÃ¥ bio, bÃ¥de för att den är snäll och för att den bara är 35 minuter lÃ¥ng – extra bra förstÃ¥s om man läst böckerna och känner igen sig. Den funkar bra för lite större barn ocksÃ¥, även om Ava tyckte det var lite konstigt att vi skulle gÃ¥ sÃ¥ snart, innan vi ens hunnit äta upp vÃ¥ra popcorn. Medföljande vuxen fÃ¥r ocksÃ¥ en trevlig filmstund!
Det är svårt att skriva om den här filmen utan att nämna anklagelserna om rasism som blossat upp i media på sistone. Efter att ha sett filmen har jag egentligen inte mycket mer att säga än innan. Visst kan man, om man verkligen vill, få det till att varje gång Lilla Hjärtat busar är det ett exempel på svart ondska som angriper vit oskuld, men då tycker jag att man anstränger sig lite väl hårt. Jag håller visserligen med om att det är olyckligt att Lilla Hjärtat liknar gamla rasistiska nidbilder, men detta påverkar garanterat inte barnens upplevelse av filmen och inte min heller.
Filmen får betyg 4 av 5 i SvD såväl som UNT.
Att Lilla hjärtat liknar gamla rasistiska nidbilder var olyckligt men pÃ¥verkade garanterat inte dina barns upplevelse – är det sagt som nÃ¥got positivt eller negativt? Ska inte filmen gÃ¥ ut pÃ¥ att man inte ska göra nidbilder av varandra. Betyder det ocksÃ¥ att vi är sÃ¥ vana vid sÃ¥na nidbilder att vi inte ens reagerar. Mina barn hade garenterat reagerat. Och blivit ledsna!
Jag menar att min dotter inte ser Lilla Hjärtat som en nidbild. Varför skulle hon göra det? Hon känner inte till historiken kring blackface och golliwog och har inte heller lärt sig att svart hud och stora läppar skulle vara något negativt. Jag ser ingen anledning för henne att bli ledsen av filmen.
Kanske har du rätt. Låt oss hoppas det. En gammal nidbild i en ny tid o nytt sammnhang avmagnetiseras på sitt innehåll. Referenserna borta,
ny laddning eller ingen laddning alls.
För små barn är det ju i alla fall betydelselöst just nu. Men jag menar inte att det är ett ickeproblem, historien kan ju inte raderas. Frågan om hur man får visa stiliserade mörkhyade är klart intressant, men att Lilla Hjärtat ger vuxna obehagliga associationer påverkar säkert inte den huvudsakliga målgruppen.
Jag var med barnbarnet och tittade på filmen i Örebro i förrgår. Det var en fin och trevlig film och vi båda (64 och 2 år) hade trevligt. Det är synd att en del recencenter försöker överföra sina egna värderingar till barnen som inte alls tycker det är problem med rollfigurerna.
Det är olyckligt att dessa ”Besserwisser” försöker lära barn att det är rasistiskt att se annorlunda ut. Vi har skillnader bland alla folkslag och breda läppar torde vara ganska vanligt bland vissa folkgrupper. Antagligen har de själva akdrig varit ute i världen eller ocksÃ¥ vill de bara skapa rubriker.
Konstigt at de inte reagerar på att vi accepterat manliga böneutropare! Jag tycker det liknar diskriminering av kvinnor.
Tobbe