Månad: maj 2012

Underverk

Ni som har läst Brian Selznicks En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret (vilket jag själv inte gjort, men jag har bläddrat i den) kommer att känna igen stilen i den här boken. Innan jag började läsa Underverk (Wonderstruck heter den på engelska) kollade jag av ren nyfikenhet upp om det fanns någon boktrailer för den, och hittade ett klipp där Selznick själv berättar om hur han arbetade med boken och hur han tänkte när han skrev och illustrerade den. Intressant tyckte jag! Om du också vill veta så finns klippet här nedanför recensionen.

I Underverk får vi träffa pojken Ben och flickan Rose. Det speciella med den här boken är sättet deras historier berättas på. Roses historia börjar 1927 och skildras med bilder, svartvita illustrationer som är otroligt snygga. Bens historia berättas däremot med ord och tar sin början femtio år senare. Båda barnen letar efter något/någon de saknar.

Boken börjar med en rad illustrationer av vargar; först ser man två vargar som springer i skogen med en norrskenslysande himmel i bakgrunden. På de följande uppslagen zoomas vargarna in så att man till slut ser ögonen och på sista bilden skulle man inte veta alls vad man ser om man inte sett de föregående. Hm, tänker man, vad är detta?

Omväxlande berättas de båda barnens historier. Ben bor hos sin moster och hennes familj eftersom hans mamma nyligen dött. Det är ingen ideal situation för vare sig honom eller kusinen Robby som blivit tvungna att dela rum. För att inte irriteras av kusinens snarkningar vänder sig Ben om i sängen, vänder sitt döva öra till så han slipper höra. Han råkar dock höra hur mostern och hennes man diskuterar huruvida det är inte är dags att sälja Bens mammas hus (som ligger inom ett stenkasts avstånd). Någon pappa har Ben aldrig hört talas om…

Rose bor i ett stort hus i Hoboken, New Jersey där hon sitter i sitt rum och klipper ut bilder och tidningsartiklar om en berömd skådespelerska. Allt samlar hon i en speciell klippbok. I hennes rum finns också vad som ser ut att vara modeller av byggnader gjorda av papper. Man får se att en man kommer åkande i bil, när han knackar på dörren till huset smiter Rose ut genom fönstret på andra våningen, klättrar via ett träd ner på marken och hamnar till slut på en biograf där hon ser en film med favoritskådespelerskan. Rose vänder ändå tillbaka hem och klättrar in i huset samma väg som hon smet ut. På hennes säng har personen som knackade på dörren lämnat en bok med titeln Lära de döva att läsa läppar och tala. Här förstår man att Rose nog är döv; hennes pappa har skrivit en lapp där det står att Roses lärare lämnat boken för att hon ska öva. Det gör hon inte, hon gör byggnader av bokens papper istället. Sen tar hon färjan in till New York!

Ungefär femtio år senare är Ben också på väg till New York, fast med buss. Han har rymt från sjukhuset där han hamnat då blixten slog ner i en telefonlur som han höll intill sitt öra, så nu är han döv på andra örat också. I sin döda mammas hus har han hittat en bok som heter Underverk och en berlock vilka ger honom ledtrådar som får honom att leta efter en viss adress, en adress som hans pappa kan finnas på! Tyvärr visar det sig att han inte finns där, och den som bor där nu vet inte någonting om saken heller. En annan ledtråd får honom att leta efter en bokhandel, men det är också ett dött spår, bokhandeln finns inte längre kvar. En pojke i hans egen ålder försöker visa honom någonting men Ben förstår inte vad han vill, det är svårt att helt plötsligt ha blivit döv och Ben verkar inte vilja avslöja för andra att han är det. Av en slump kommer dock de två snart att bli vänner…

Att Roses och Bens vägar kommer att korsas får man veta i bokens baksidestext; men hur, när och och på vilket sätt får du bara veta om du läser boken. Jag tänker inte avslöja något mer om handlingen utan överlåter med varm hand till dig som läsare att göra dessa upptäckter själv. Det är en annorlunda och vacker bok med en fin och intressant handling. Läs den! Själv ska jag gå raka vägen till bokhyllan där Brian Selznicks En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret står och väntar på mig!

http://www.youtube.com/watch?v=9K2YaVxeTiM

Underverk
Författare och illustratör: Brian Selznick
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 640
ISBN: 9789132161001
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Min första strandkantsbok

Det här är en himla trevlig bok som passar för hela familjen tycker jag, den skulle också fungera utmärkt som ”ge-bort-bok” till både små och större barn (och deras föräldrar). Innehållet i boken är indelat i olika kategorier såsom t.ex. nässeldjur, tagghudingar, grod- och kräldjur, alger, gräs, blommor och småkryp. Det finns också en liten förteckning som talar om var man kan hitta alla dessa; antingen i saltvatten eller sötvatten eller i båda.

Jag gillar både formatet på boken (alldeles lagom att ta med sig), urvalet och alla fina fotografier. En del fakta kan jag redan, men mycket är nytt och jag gillar att lära mig om djur och natur. Ett barndomsminne kommer då jag slår upp sidan med blomman Kabbeleka: när jag var barn sades det att om man tar i sådana blommor får man vårtor på händerna. I den här boken är det inte riktigt så illa, men där står att de faktiskt är giftiga och kan ge hudutslag (och att de förr kallades klådblomster). Det där med vårtor kanske var ett påhitt för att man verkligen inte skulle vilja plocka de frestande gula blommorna och därmed riskera att trilla i vattnet de växte vid.

Det är ju tyvärr inte alla barn förunnat att få åka till havet, men de flesta djur och växter kan man träffa på vid sötvatten, och en del behöver man inte ens vara vid vatten för att se. Fjärilar och trollsländor har jag sett i vår egen trädgård många gånger. Vi får väl se hur många av bokens 40 rutor vi hinner kryssa i under året!

Tidigare har Barnboksprat recenserat ”Min första stjärnbok”, läs den recensionen här.

Min första strandkantsbok
Författare: Anja Baklien
Illustratör: Evelina Thörnberg
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 94
ISBN: 9789132158278
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Max och Spillevillerna

Max och Spillevillerna är en hederlig gammal ljudsaga, fast nyskapad och svenskproducerad.

I centrum står Max, en nioårig pojke som precis flyttat till en ny stad och där blir mobbad av gänget Barfers. I skolan möter han Saga som står upp för honom och blir hans vän. Hon visar honom sedan en hemlighet, ett underjordiskt land där små Spilleviller lever. Nere i underjorden lever också de ondskefulla Dondukterna vilka planerar att komma upp ovan jord och ta över världen. De lierar sig med Barfers och allt hänger på en magisk kula som Max och Saga måste hitta innan Dondukterna gör det!

Bakom det här projektet står Stefan Sundberg som under tiden han arbetade som förskollärare frågade sig varför det inte görs några moderna ljudsagor för barn längre. Flera år senare när han blivit ljud- och radioproducent satte han sin plan i verket och det har tagit sex år att spela in alltihop. Medverkande på skivan är bl.a. Caroline af Ugglas, Kjell Bergqvist, Magnus Härenstam och Annika Lantz.

Så hur låter det då? Jo, det är en välgjord, spännande, humoristisk, medryckande bra story som framförs lysande av både proffs och amatörer. Sångerna är också de välgjorda, medryckande och trallvänliga. De skiftande stämningarna i berättelsens olika skeden gestaltas väldigt tydligt och jag lever mig verkligen in i berättelsen. Fanns det inget som var mindre bra då? Jo, jag tyckte att rösten till onda Dondukten Hess var riktigt obehaglig, särskilt som vi lyssnade vid läggdags. Sagan rekommenderas från 5 år och uppåt och jag lyssnade tillsammans med min nioåring.  Vi lyssnade som sagt vid läggdags och första kvällen blev det lite sent i säng. Jag satte på skivan och efter ett par spår insåg både jag och sonen att vi var tvungna att stänga av, det var alldeles för spännande för att han skulle kunna sova! Vi lyssnade klart nästa dag istället och tredje dagen frågade jag vad han ville lyssna på. ”Max” svarade han och när jag invände att han precis lyssnat på den sa han bara att han ville höra den igen. Det fick mig att tänka på högläsningsdebatten som jag deltog i för några veckor sedan. Lite fritt citerat så uttryckte sig Susanna Ekström, f.d. universitetsadjunkt vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet, så här:

När barnet säger ”igen” – då är det kvalitativ läsning för just det barnet

I det här fallet – kvalitativ lyssning!

Max och Spillevillerna – en ljudsaga
Författare: Stefan Sundberg
Hemsida: www.spillevill.se
Spillevill Produktion (2012)
ISBN: 9789198036909
Längd: 73 min
Köp: t.ex. på Adlibris eller CDON

Söta pojkar är bara på låtsas

Jag har läst Söta pojkar är bara på låtsas under helgen och mja…jag vet inte om det är för att jag är trött på att läsa om tonårstjejer och deras kärleksbekymmer eller om det är något annat…Det är här Moa Eriksson Sandbergs debutbok och bygger på hennes dagboksanteckningar från slutet av nittiotalet. Så visst, man känner igen sig i mycket, det gör man absolut. I ett litet förord av författaren i boken står det: ”[…] nästan allting har hänt, men kanske inte just såhär”.

Bokens huvudperson Ella går teaterprogrammet på gymnasiet. Hennes stora dröm är att bli skådespelerska och drömmer om att stöta på Jonas Malmsjö på Dramaten. Han ska självklart bli förälskad i henne och de ska leva lyckliga i alla sina dagar och han kommer inte alls att tänka på åldersskillnaden.

I verkligheten verkar inte Ella trivas sådär jättebra i skolan, hon har flera kompisar men hamnar ganska ofta i konflikter med dem, när hon väl har gjort sexdebut blir det en hel del killar som passerar revy men ingen av dem verkar bry sig speciellt mycket om henne. Jag blir lite ledsen när hon hela tiden söker bekräftelse och gillande men inte får vare sig kärlek eller respekt tillbaka. Jag blir arg på både henne och killarna i boken! Hon hamnar i en hel del situationer där hon utmanar och har kul, men där det kunde ha gått väldigt väldigt illa om hon hade haft otur. Jag nästan väntar mig att något otäckt ska hända.

Handlingen snurrar mest kring kompisar hon är osams med, killar hon träffar, fester och uteställen hon går på (fastän hon inte har åldern inne). Det är inte tillräckligt intressant för att jag ska tycka att det är underhållande läsning. Men jag tillhör ju inte målgruppen, och kanske hade jag uppskattat boken om jag inte läst en hel del liknande böcker på kort tid. Är du tonåring tycker jag i alla fall att du ska ge den en chans, för en tant på 38 år kan mycket väl ha fel om den här boken.

Söta pojkar är bara på låtsas
Författare: Moa Eriksson Sandberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 288
ISBN: 9789129677621
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

 

I gränslandet

Hanna fyller tolv, hennes och bästa kompisarnas lekar har utvecklats, de smyger på folk, klär ut sig och låtsas att de är något annat än mellanålderstjejer. Skogen är deras lekplats. Men allt som hör till nästa utvecklingsfas nafsar henne i hälarna och gränsen suddas ut bit för bit, dessutom skakas stabila familje- och vänskapsrelationer om rejält. Det som överkuggar hela tillvaron allra mest är nog ändå en trettonårings fasansfulla försvinnande – skogen och närmiljön fylls av faror och skräck.

Från att ha varit pappas (och mammas) lilla flicka och lekbästis med två tjejer, förflyttas Hanna i utvecklingen med stormsteg mot tonåren. Den känsliga tolvårsåldern har infunnit sig och tagit plats i hennes liv. Faktorerna mognad, upplevelser och medvetande kopplas samman och utvidgas. Hennes kroppsliga och mentala utveckling har stor betydelse för möten och upplevelser.

Berättelsen börjar med tårtkalaset i bersån, fortsätter i hänget vid korvkiosken, slutar med flytten till storstaden och återbesöket på den lilla orten. Inom den ramen ryms ’allt’. Det naturligt trygga nätverket av familj och kompisar är en utgångspunkt, den lilla ortens trygghet en annan. Men redan tidigt i handlingen anar man sprickronas närvaro – att marken snart kommer att gunga.

Samtidigt som tjejernas egna kroppar förändras, förändras deras relationer till varandra – och så kommer känslor och killar in i bilden. Vad som är äckligt, naturligt, skönt eller spännande, barnsligt eller lockande förändras under den glimt vi läsare får av Hannas och hennes närmastes liv.

Den trettonåriga Linda har försvunnit, fakta och rykten sprids i bygden, dels om alla killar hon haft och dels om hennes föräldrars relation – spekulationerna bland Hannas närmaste umgänge handlar om våldtäkt och mord. En ständig skräck finns närvarande sedan dess, faran ligger på lur, Hanna ser potentiella spår och mördare i olika sammanhang och jobbar med att hantera sin rädsla. Samtidigt finns en personlig och konkret skräckupplevelse; de flinande och tafsande killarna – och så blir kompisen Sabina, som är lite ivrigare och kanske har kommit lite längre i sin mognad, ihop med en av Hannas plågoandar. Flickorna blir osams, kommer ifrån varandra och Hanna vänder sig mer till den lite barnsligare Jonna, som hon fortfarande kan ’leka’ med.

Tillvarons otrygghet späs på ytterligare när Hanna känner att allt inte är som det brukar i föräldrarnas relation, och inte heller i hennes egen relation till dem. Alla förändringar, skuggor och rädslor som bor i henne förstärks av hormonförändringarna; hon får sin första mens, upptäcker sin kropp och förskräcks av sina egna tankar och av hur hon upplever vuxnas kärlek. När mordet bekräftas och klassen är i sorg finns utrymme att låta känslor välla ut. I mammans frustration över relationen till sin man finns anledning för Hanna att gå sina egna vägar, och i rädslan för trakasserier och i vilsenheten och saknaden efter tryggheten utvecklas hon. Långsamt och fint kommer kärleken henne till mötes och allt slutar i balans med en öppen fortsättning.

En fin och träffsäker skildring av en tolvårings upplevelser av sig själv, och utifrån dessa förhållandet till den vidare förståelsen och relationen till händelserna i hennes egen omgivning. Jag letar bland egna minnen och känner hur väl författaren gestaltar gränsen och det som händer i den aktuella åldern.

Den första flickan skogen möter är en stark, nära och innehållsrik berättelse. Inledningen kan kännas aningen svårgenomkomlig och språkuttrycket är bitvis lite komprimerat, men den som inte låter sig avskräckas blir rikt belönad! Målgruppen 9-12 tycker jag är i yngsta laget – 11-14 känns mer relevant.

Titel: Den första flickan skogen möter
Författare: Moa Eriksson Sandberg
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)

ISBN 9789129681963
Jämför priser
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris