oktober 2011 – Sida 3

Kompisen blir arg

Tredje boken om Kompisen handlar om starka känslor. Kompisen har lyckan att som enda gosedjur få följa med Olivia till förskolan. Men när han kommer hem igen är det sig inte likt. Hans kompis Dockan har börjat hänga med Räven istället och Kompisen får inte vara med. Räven och Dockan viskar och skrattar åt Kompisen. Kompisen blir rasande arg och vet inte hur han ska hantera sina starka känslor. Det är tur att gamla Krigargubben kan komma till hans undsättning.

Moni Nilsson skildrar starka känslor på ett inlevelsefullt och lättförståeligt sätt. Hennes texter är nästintill poetiska och passar mycket bra för högläsning. Boken skildrar problematiken kring att leka tre, bli utanför och svårigheten i att hantera stora känslor.

Känslorna skildras på ett färgstarkt sätt av illustratören Per Gustavsson (känd för böckerna om prinsessan). Ångesten och ilskan går verkligen att ta på i boken.

Jag tror att boken är ett bra utgångspunkt för diskussion med 3-5-åringar om hur det känns att när man inte får vara med kompisarna och leka och hur man ska göra när man blir arg. Liknande konflikter uppstår ju ofta i kompisgrupper och på förskolan och det kan nog vara skönt för barnen att se hur gosedjuren i Olivias rum löser det.

Kompisen blir arg
Författare: Moni Nilsson
Illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129679540
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Stilfull manga om mystisk skog

Vid Hishigaharas 29:e kvarter finns en stor mur och innanför muren tornar en stor skog upp sig. Det berättas en legend om en vindgud som kom till staden och som röjde runt för att sedan stanna kvar och en stor skog växte upp under vindgudens bevakande blick. Det går rykten om att andar och spöken vistas i skogen. Men den första varelsen som möter oss är en cynisk tupp i kostym som somnat i en trälåda i en gammal stuga med en kamin i mitten. Sedan möter vi Soichi, som luktar människa enligt tuppen, och som samlar poängstämplar då han hjälper andra varelser. Lilje luktar inte människa, trots att hon är ganska lik en.Vi träffar på andar och en hel del mystik. Alla lever de i utkanten och alla vill de betyda något för någon.

Hisae Iwaokas sätt att teckna samt att skapa alternativa världar mitt i verkligheten är väldigt förtjusande. Det är melankoliskt och läskigt samtidigt som det är såväl vackert som charmigt. Det är helt enkelt en härlig manga och jag ser fram emot att få läsa del 2.

Aomanjuskogen 1 — Innanför murarna är djur förmänskligade

Det här är inte en berättelse för de allra yngsta, men däremot passar den fint till såväl ungdomar som vuxna.

Aomanjuskogen 1
Författare och illustratör: Hisae Iwaoka
Svensk text: Magnus Johansson
Förlag: Ordbilder (2011)
Antal sidor: 208
ISBN: 9789185269259
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Provläs (OBS provläsningen börjar sist i boken, så om du inte vill veta hur boken slutar ska du inte titta)

Tips till den kreative sakletaren och samlaren

När man går på upptäcktsfärd kan man hitta hur mycket som helst, och tänk så mycket kul man kan göra med det man har hittat. Men till slut kan det bli för mycket även för entusiasten, och då gäller det att leta och hitta nya idéer.

För den annorlunda barnboksfiguren Kubbe tycks inget vara omöjligt, men ibland kan även en kubbe behöva ha någon som stöttar och ger goda råd.

Huvudpersonen Kubbe har med all säkert fått namn efter sitt utseende, han liknar en träkubbe och bor i ett hus i skogen. Kubbes farmors liknar Kubbe, eller tvärt om, hon är bara lite gråare och mera böjd, hon bor i stan. I mötet mellan stadskultur, skogsmiljö och generationer öppnas många möjligheter – det gäller bara att göra något av dem.

I boken Kubbes museum finns verkligen hur mycket som helst att upptäcka, bilduppslagen myllrar av föremål och figurer, och berättelsen sprudlar av aktivitet.

Tisdag är upptäckardag och Kubbe hittar massor med föremål där han går i skogen: paraplyn, pinnar, stenar, kastruller… och allt tar han med sig hem. Tillslut blir det fullt i alla skåp och lådor, då ringer Kubbe till farmor som påminner honom om museet de var på. Nästa dag sätter Kubbe igång att studera, sortera, etikettera och placera. Så småningom blir det dags att annonsera, och när besökarna kommer får han berätta och presentera.

Men att ha museum hemma är jobbigt i längden, Kubbe tröttnar faktiskt på både saker och besökare. En signal till kloka farmor löser problemet och ger Kubbe idéer till nya mindre krävande projekt, som i sin tur för med sig mera kunskap, olika typer av återvinning och nya kreativa satsningar.

Kubbes energi, självklara självständighet och sköna livsinställning leder tillsammans med farmors utvecklande idéer Kubbe och ’läsaren’ in på ett vidareutvecklande och pedagogiskt spår.

Plottrigheten i bilderna ligger i sakens (bokens) natur, Åshild Kanstad Johnsens text och bild utgör helt klart en annorlunda helhet – jag kan inte förneka att den är inspirerande och ganska charmerande.

Titel: Kubbes museum
Text och bild: Åshild Kanstad Johnsen
Svensk text: Suzanne Öhman
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 30
ISBN: 9789129678260
Jämför priser
Provläs
Köp: exempelvis på Bokus
eller Adlibris

Dagspöket

Dagspöket är ett spöke som är svart. Därför kan han inte spöka på natten, för då är det inget som ser honom. Och på dagen är det inte lika lätt att spöka, för då verkar ingen tro på spöken. Istället misstas Dagspöket för att vara filt, kavaj eller Zorro-mantel.

Dagspöket letar efter ett mysigt ställe att bo, men det är inte det lättaste det heller. På sjukhuset sätter sig folk på honom och kastar honom i smutstvätten. Inte zå bra. (Dagspöket läspar nämligen…)

Dagspöket är en äldre bok, som innehåller fyra historier om Dagspöket. Dagspöket på sjukhus (som nyligen kommer ut på nytt och som app), Dagspöket kör buss, Dagspöket blir mantel och Dagspöket hittar hem. Illustrationerna av Jens Ahlbom är svartvita och påminner en del om serieformat. Illustrationerna han gjort i den nya boken och appen är bra mycket snyggare. Men historien är fantastisk!

Det har varit få böcker som vi skrattat så mycket till när vi läst.

Han tryckte på en knapp. Hissen började åka. Det var en hiss som pratade! Den hade plåtröst.

– Våning två
– Vad za du?
– Våning tre
– Jazzå var det det du za? Jag tyckte du za våning två.
– Våning fyra
– Men nu måzte du beztämma dig!

Som vanligt med paret Wieslander så blandas finurligheter med hög igenkänning, men humor för små och stora och en även en hel del sorgligheter. Så här slutar t ex den första berättelsen om Dagspöket på sjukhus.

Den natten sov Dagspöket i parken utanför sjukhuset. Han låg i gräset under en bänk. Det var ett ganska bra ställe. Men mitt i natten vaknade han. Det var kallt. Han frös.

– Ooooo, sa han och huttrade. Enzam i gräzet. Inte zå bra. Ooooo.

Även fast varje kapitel slutar lite sorgligt, så kan jag lova att det går bra för Dagspöket ändå.

Dagspöket

Jag har inte hittat just den här boken om dagspöket i handeln, men den verkar finnas kvar på många bibliotek. Fråga! för när jag letade så bodde den i källaren och stod inte framme.

Gammalt och nytt i härlig blandning

Veckans bokskörd

Den här veckan har det blivit många nya böcker i hemmahuset. Både äldre böcker från biblioteket och nyare böcker från bokhandeln.

Veckans skörd består av:

Lillebror och Nalle av Jujja & Tomas Wieslander
Snälle Pelle i Svarta grottan av Jujja & Tomas Wieslander
Sjömanskistan av Tomas & Egon Wieslander
Dagspöket av Jujja & Tomas Wieslander
Vem städar inte av Stina Wirsén
Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum

Om ni tror att vi gillar Jujja Wieslander så stämmer det. :)

Bibliotek är fantastiska, för flera av Jujja-böckerna verkar inte gå att köpa längre och jag hade aldrig ens hört talas om vare sig Snälle Pelle eller Sjömanskistan, men tack vare en snäll och kreativ bibliotikarie så fick vi testa lite nytt.

Har du hittat någon ny bok senaste tiden?