Böckerna om Vilma och Loppan från Olika Förlag handlar om två både vanliga och ovanliga tjejer. Vanliga för att det är precis som tjejer är mest. Ovanliga för att det sällan skrivs om tjejer som Vilma. Hon är nämligen funktionshindrad och sitter i rullstol.
Olikas devis är ”Böcker ut & in – ut med stereotyper, in med möjligheter!”. De lever upp till denna devis. I böckerna samsas killar och tjejer, svenskar och invandrare, funktionshindrade och det mesta man kan komma på.
Det jag verkligen gillar med de här böckerna är just att de visar att man som funktionshindrad är precis som alla andra. Vilma framställs aldrig som någon det är synd om eller som på annat sätt skulle vara ett offer. Det tycker jag är väldigt befriande. Snarare använder hon sin rullstol till sin fördel. Hon är supersnabb runt brännbollsbanan, t ex. Det är endast på ett ställe där man ens tar upp frågan varför hon sitter i rullstol.
De tre böckerna om Vilma och Loppan vi läst är Modigt, Tillsammans och Kärlek. Stora och viktiga ämnen.
Hur mycket jag än gillar konceptet med de här böckerna, så gillar jag dom inte dom barnböcker. Jag kan inte låta bli att känna att de här böckerna mer är skrivna för vuxna. Lite hårddraget känns de mer som en introduktion till en workshop än en saga. Och med tanke på att det till böckerna även finns en handledning som heter Vilda Verktyg, så kanske det inte är så långt från sanningen.
Modigt med Vilma och Loppan
Författare: Annelie Khayati
Illustratör: Mikael Sjömilla
Förlag: Olika Förlag (2011)
ISBN: 9789185845538
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Tillsammans med Vilma och Loppan
Författare: Annelie Khayati
Illustratör: Mikael Sjömilla
Förlag: Olika Förlag (2011)
ISBN: 9789185845545
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Kärlek med Vilma och Loppan
Författare: Annelie Khayati
Illustratör: Mikael Sjömilla
Förlag: Olika Förlag (2011)
ISBN: 9789185845552
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Synd att du inte fastnade för böckerna ”som barnböcker” Johan. Det finns faktiskt ingen pedagogisk tanke med dem, mer än att de slutar med värdeladdade ord. Men det är mer en form-twist.
Och du har rätt i att det inte är ”sagor” utan mer verklighetsbaserad vardagsdramatik, våra läsningar med barn i målgruppen har visat att i alla fall DE barnen tar till sig böckerna och känner igen sig i tematik och annat.
Och:
Alla våra böcker har så kallade Vilda Verktyg, men det är just för att böckerna i sig inte har någon pedagogisk tanke – men man kan tänka vidare som pedagog. Så någon mer koppling än så finns inte. (Men det är väldigt uppskattat av pedagoger att kunna göra mer av boken än endast läsa den.)
Tyvärr är böcker för dem som just börjat läsa ett eftersatt område, det finns väldigt få böcker som inte spär på stereotyper av alla de slag (rörande vänskap, utseende, kön, etnictet etc). Så vi är glada att du såg att det här är böcker befriade från stereotyper. För det behövs!
med markeringen ”DE” menade jag att just det tyckte så – d v s att jag inte ville generalisera mer än så :)
Hej Karin,
vad kul att du kommenterade!
Kanske era böcker passar bättre som läsa-själv-böcker, än läsa-högt-böcker?!
Jag håller helt med dig om att det är både skönt och viktigt med böcker som visar på att man faktiskt måste få vara precis den man är, alldeles oavsett vem man är.
Det är mycket därför jag tycker så mycket om Pija Lindenbaums böcker. Tycker hon är så otroligt duktig på att få in de stora ämnena mellan raderna, utan att för den skull skriva läsaren på näsan.
// Johan
Källa: http://www.marschen.se/viewpage.php?page=381
Tips till dig som skriver / pratar om oss:
– personer / människor med funktions-nedsättning /ar
• Infallsvinkel: Försök att undvika stereotyper och generaliseringar. Det är väldigt lätt hänt att man omedvetet använder ett kränkande språkbruk, klumpar ihop alla personer med funktionsnedsättning eller använder traditionella mediala fördomar; hjälte- eller tycka synd om-perspektivet. Undvik det! Människor är människor med samma önskningar och känslor, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.
• Språkbruk: Vi rekommenderar dig att undvika ord och uttryck som kan uppfattas kränkande eller nedvärderande. Vi rekommenderar överlag att du använder s.k. ”People first language”, d.v.s. att du sätter personen först (inkluderat i rekommendationerna nedan).
Mera info: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?ProgramID=3139&Artikel=2084758
Rekommenderat språkbruk
Använd Istället för
funktionsnedsättning handikapp och funktionshinder
personer med funktionsnedsättning handikappade, funktionshindrade eller funktionsnedsatta
personer utan funktionsnedsättning icke-funktionshindrade eller friska
personer med synskador synskadade
personer med rörelsehinder rörelsehindrade
personer med utvecklingsstörning utvecklingsstörda
personer med läs- och skrivsvårigheter dyslektiker
studenter med funktionsnedsättning funktionshindrade studenter
riksdagsmän med funktionsnedsättning funktionshindrade riksdagsmän
dykare med funktionsnedsättning funktionshindrade dykare
hon/han har en funktionsnedsättning hon/han är funktionshindrad
person/er som använder rullstol rullstolsburen/rullstolsburna, rullstolsbunden/rullstolsbundna
tillgänglighet handikappanpassning
tillgänglig handikappanpassad
tillgängliggöra anpassa, tillgänglighetsanpassa
• Tänk på att ”funktionshinder” numera betecknar de problem som uppstår för en person med funktionsnedsättning i relation till en otillgänglig miljö. I en miljö som inte är tillgänglig blir personer med funktionsnedsättning funktionshindrade. Den otillgängliga miljön är alltså funktionshindrande och skapar större problem för personer med funktionsnedsättning än vad som skulle kunna vara fallet. ”Funktionsnedsättning” och ”funktionshinder” är således inte synonymer. ”Handikapp” används inte längre. Se vidare Socialstyrelsens rekommendationer
http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio
• Rubriksättning: Vi vill speciellt be journalister att kontrollera med rubriksättarna att de följer våra rekommendationer. En artikel som i övrigt har en positiv infallsvinkel och språkbruk tenderar att tappa i trovärdighet med rubriker som ”Nu kräver de handikappade hårdare lagstiftning”. Ett bättre val för att undvika den utpekande generaliseringen och det felaktiga i att endast personer med funktionsnedsättning kräver hårdare lagstiftning hade varit ”Krav på hårdare lagstiftning”.
Källa: http://www.marschen.se/viewpage.php?page=381
Jag har inte läst böckerna, men har fattat det som att just dessa böcker är just läsa själv-böcker. (Det står ”lätta att läsa” på omslaget.) Vore intressant att höra om det i sådana fall ändrar din uppfattning om dem?
Och det är menat som en genuin fråga, jag lägger ingen värdering i det :)
Nej, det tror jag inte att det gör. När jag skriver om böcker så utgår jag dels från hur jag själv upplever böckerna och hur mina barn tar till sig böckerna.
I de här fallen så vill jag gärna förmedla poängen i böckerna till mina barn för jag tycker det är viktiga ämnen. Men böckerna har inte riktigt nått fram. Nu är egentligen min äldsta dotter lite för liten för dom, men hon gillar att läsa andra kapitelböcker och är van att läsa lite ”större” böcker.
Om man jämför med t ex Pija Lindenbaum som också skriver om stora känslor och rätten att få vara den man är, så är det böcker som både hon och jag vill läsa om och om igen. Och jag är säker på att det hade varit på det sättet även om Pijas böcker var kapitelböcker utan bilder.
// Johan
Tack för svar!
Det är knepigt med barnböcker eftersom de läses både av den vuxne och barnen. Jag håller med om att det är roligast när alla gillar en bok, men det är inte alltid helt enkelt att begripa vari dragningskraften ligger. Det är kanske det som gör barnlitteraturen så spännande!
Verkligen. Vissa böcker vill barnen läsa om och om igen och man förstår inte varför. Vissa vill man själv läsa om och om igen, men barnen vill inte. Och då vet man ju vem som får sin vilja besvarad… :)