Kiwin känner sig trist och skulle gärna vilja vara cool. Apelsinen, äpplet, citronen och bananen ger förslag på hur kiwin skulle kunna bli coolare, men inget verkar hjälpa.
I En cool kiwi återser vi frukterna från En sur citron och denna gång står alltså kiwin i centrum. Är det inte en ganska ovanlig frukt i barnböcker? Roligt att den får en egen bok! Liksom i första boken slingrar sig texten på finurligt rim. Sidorna har hål formade som bland annat en kjol, ger plats för horn och hår. Det är alltid lika spännande att vända sida för att se vad som ska överraska härnäst.
Handlingen kretsar kring att inte vara riktigt nöjd med sitt utseende eller sin stil, att vilja se ut på ett annat sätt men inte riktigt veta vad det är som känns fel. Kiwin har som tur var bra vänner som ger förslag och stöttar kiwins känslor och tankar, men som framför allt kan lyfta fram det som är unikt och fint med just kiwin.
En cool kiwi har en genomtänkt och finurlig story, något som jag tycker kännetecknar Emma Virkes böcker. Illustrationerna är enkla men uttrycksfulla. Boken utmanar läsaren något men snart kan lyssnaren/tittaren hjälpa till att berätta och agera. Jag rekommenderar gärna boken och hoppas vi får se mer från det här sköna gänget framöver.
Med rim och sprakande färger får de allra minsta barnen lära känna både vilda och tama djur i dessa två pekböcker. De har kraftiga omslag vilket är perfekt när små händer vill dra och tugga i böckerna. Rimmen är fiffiga och enkla och ger ett bra flyt genom sidorna. Kul att de nyligen utkommit i större format också.
Nu har det äntligen kommit en pekbok för att lära de minsta barnen den finaste dialekten! Boken finns både som inbunden och som e-bok.
