Inlägg med etiketten "normbrytande"

Senaste i raden av böcker om prinsessan är Prinsessans Rockband. Den handlar om att prinsessan blir ombedd att spela på scen med sitt rockband. Men rockbandet har varit nedlagt sedan en tid eftersom trummis-draken nästan råkade sätta eld på dem. Prinsessan klurar på en lösning medan hon letar upp bandmedlemmarna skelettet, trollkarlen och prinsen och ber dem vara med på en comeback. Alla är de oroliga för drakens eldsprutande, men prinsessan kommer till slut på en smart plan.

Prinsessans rockband är inte särskilt actionspäckad utan håller ett lagom mysigt tempo. Boken handlar om att finna lösningar, hitta varje persons styrka och att tänka utanför lådan.


Som vanligt är prinsessan en sann kvinnlig förebild genom att vara den minst ängsliga av dem och som tar kommandot och drar ihop gänget.

Per Gustavsson har släppt många böcker i prinsess-serien (även två böcker om prinsen). Vad kan man göra  för att förnya sig efter så här många böcker? Jo, man spelar in en musik-cd så klart. Med boken följer en CD med klämmiga poplåtar som jag nästan vågar lova blir succé hos barnen. Texterna finns även nedtecknade i slutet av boken. Låtarna handlar om vänskap, musik, kärlek och de olika karaktärerna i boken. Jag tycker att låtarna är väldigt trallvänliga.

Givetvis har Prinsessans Rockband även en webbplats för alla fans. Du kan även lyssna på skivan på Spotify.


Prinsessans rockband
Författare & Illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789127130692
Köp: t.ex. på Adlibris, Bokus eller jämför priser

Print Friendly

Jag har precis läst kapitelboken Punkpapporna för mina barn. Det är en väldigt rolig bok med mycket humor där ett kompisgängs vardag står i centrum. Det är också en bok som lyckas med den spännande kombinationen att såväl driva med stereotyper som att sätta våra fördomar på pränt.

Vera, Martin och Siv går i samma klass och ska precis börja sitt sommarlov. Men precis innan skolavslutningen kommer en ny tjej till klassen: Cornelia. Hon har precis flyttat till stan och bor i lägenheten mittemot Martins familj. Så kompisarna får en del att tänka på förutom att äta glass och njuta i solens värme. Till råga på allt har Cornelia två jättehäftiga, men också läskiga, pappor. De är nämligen punkare. Har punkare vanliga möbler i sin lägenhet och är det verkligen sant att de bara äter kåldolmar? Kompisarna är jättenyfikna, fast vågar främst betrakta Cornelia och hennes pappor på avstånd. Men så blir de inbjudna till Cornelias födelsedagskalas, ska de våga sig dit?

Punkpapporna handlar om vänskap och det härliga livet då man är barn och har sommarlov. Den handlar också om att våga bryta isen och våga släppa in en ny person i vänskapskretsen och så lite om hur det kan vara att leva i olika sorters familjer.

Att Cornelias pappor är punkare står mer i fokus än att de är två av samma kön. Men familjekonstellationen är inte heller något som ignoreras helt. Barnen har en del roliga funderingar kring det. De är lite rädda för Cornelias pappor, men är ändå sådär härligt nyfikna, vilket gör att de vänder och vrider på våra fördomar. Dessutom bjuder boken på en del överraskningar, som lyfter handlingen lite extra.

Kompisarna spanar på Cornelia

Egentligen är det här en bok som är bättre lämpad för lite äldre barn än mina. Händelser, miljö och humor är anpassad för barn i de tidiga skolåren. Om jag skulle varit lärare inom de åldrarna hade jag direkt valt Punkpapporna som högläsningsbok, för det är verkligen en bok som blir väldigt trevlig att läsa tillsammans. Att den har flera huvudkaraktärer gör dessutom att det blir lättare att hitta någon att känna igen sig i för alla.


Punkpapporna
Författare: Liz Wennberg
Illustratör: Andrea Femerstrand
Förlag: Vombat
Antal sidor: 82
ISBN: 9789186589035
Köp: Direkt från förlaget eller jämför pris

Print Friendly

Gör mig en tjänst! Titta på bilden här nedanför (klicka på den så ploppar den upp större). Försök att inte se vad som står under bilden förrän du läst och begrundat det som står i bilden.

Klar? Bra. Titta inte på bilden nu, försök att svara på frågan ändå: vad heter björnen och bofinken i bilden?

Okej, jag luras. Det framgår inte vad de heter. Men jag tänker mig att du vid det här laget har en föreställning om vilka djuren är. Säg mig nu, i din föreställning, vilket kön har djuren? Om du inte genomskådade mitt experiment, eller lyckades stänga av hjärnan medan du läste, är chansen stor att du tänkte att de är pojkar. Det är norm att djur kallas för han (handen på hjärtat, vad säger du om gosedjuren där hemma?). Det är norm att anta att de är manliga när inget annat anges tydligt med en gång, men i Björnen som längtade hem får vi veta först på den tredje textsidan att björnen är en hon.

Björnen som längtade hem är en bok från Olika förlag, som gör sitt bästa för att bryta de gamla mossiga mönstren. På samma gång som jag blir glad över att björnen är en flicka blir jag väldigt ledsen över att jag ska behöva bli glad för en sån sak. Ska det verkligen vara så konstigt att det krävs ett förlag med särskilt normbrytande inriktning för att det ska hända?

Ett uppslag ur boken

Den tjattrande bofinken är förresten en han, men det får man veta först mot slutet av boken.

Björnen som längtade hem är en söt bok, en finurlig saga om den stackars björnen som anlitar Djurens bostadsförmedling inför vintern. Inget av bostadsförslagen passar henne. Hon vill inte bo med fiskarna i vattnet, med ormarna i rotvältan eller i fågelboet i trädet. Till slut kommer lyckligtvis en lösning, på ett fyndigt sätt.

Det är en bok med ganska mycket text och den rekommenderas från cirka 3 år. I slutet finns även ett avsnitt med fakta om djuren som figurerar i berättelsen.


Björnen som längtade hem
Författare: Karin Blixt
Illustratör: Mikael Sjömilla
Förlag: Olika
Antal sidor: 40
ISBN: 9789185845224
Smakprov: hos Adlibris
Köp: jämför priser

Print Friendly

När jag bläddrade i den här boken i väntan på bussen sa damen som satt bredvid mig plötsligt att hon hade läst den för sina barnbarn. ”Jag fick läsa den många gånger!”, sa hon. Och det kan jag förstå, Tesslas mamma vill inte! är nämligen både rolig och mysig.

Tesslas mamma vill inte gå hem från parken, inte klä av sig, inte äta och absolut inte gå och lägga sig. Tessla får vara påhittig och göra allting roligt för sin bångstyriga mamma. Kanske hon vill tvätta händerna om de tar blomsprutan? Ja, det vill hon! Kanske vill hon tvätta håret om hon får blåsa såpbubblor samtidigt? Ja, det vill hon! Kanske vill hon borsta tänderna om hon får använda många borstar? Ja, det vill hon!

Om det vore på riktigt vore det en ganska hemsk historia, men i boken blir det komiskt och det är lätt att tänka att det är en lek med ombytta roller. Kanske handlar det egentligen om en väldigt bra mamma, som brukar hitta fantasifulla sätt att göra allt det vardagsgrå lite mer färgsprakande för sitt barn – just den här gången genom att leka att de bytt kropp. Det är verkligen härligt att få se en så livfull och sprudlande mamma i en barnbok!

Tesslas mamma vill inte gå hem från parken.

Tessla är en unikaraktär, alltså en karaktär som inte könsbestäms på något vis i boken. Unikaraktärer är ett intressant koncept, men en stor risk är att läsaren utgår från att karaktären är en pojke, eftersom det är normen. Kanske är det här första gången jag varit med om att i stället missta en unikaraktär för en tjej. Alltså, det är såklart inte fel att läsa Tessla som en tjej, men jag utgick från att hen var uttalat tjej. Det beror kanske mest på att namnets slutbokstav är det klassiskt feminina A:et – hur många mansnamn slutar på A? Gösta, Ola, Loa, Noa och smeknamn som Kenta och Berra, men inte så många fler.

Hur som helst, det här är en härlig bok! Som bonus får man en massa bra tips på hur man kan hantera bångstyriga barn (eller mammor…) som inte vill göra ditten och datten – knepet med många tandborstar har vi provat tidigare, men jag fick några nya idéer också.

Ava, snart 2 år gillar också boken. Hon brukar komma med den och säga ”mamma nej, mamma nej”.


Tesslas mamma vill inte!
Författare: Åsa Mendel-Hartvig
Illustratör: Caroline Röstlund
Förlag: OLIKA förlag
Antal sidor: 28
ISBN: 9789185845231
Köp: jämför priser

Print Friendly

Världens mamma och en katt handlar om ett barn som berättar om sitt liv, om önskan att få en katt, om kompisen Sandro och om mamman, som inte har något hår eftersom hon är sjuk. Hon är världens tröttaste mamma, som inte längre orkar gå till simhallen eller baka bullar med russin och kanel.

Den här boken ger en del vemodshugg. Att vilja, men inte orka baka eller åka rutschkana med sitt barn, det är allvarliga saker. Sjukdomen ger en dimension, som inte bara kan beskrivas som lite vardagströtthet, utan här finns det också fula peruker och födelsedagskalas med tanken på att man kanske inte kommer att leva uti hundrade år.

Men jag är inte lika säker på att vemodet hugger tag i ett barn på samma sätt. Jag har levt längre än mina barn med normer om att sjukdom är något hemskt, lite unket och ofta tabubelagt. Men så är däremot inte mammans sjukdom i boken. Det här är främst en bok om kärlek och glädje mitt i livets alla svängar. Det är en bok om ett barn som älskar katter och en mamma som har en kille med en cool bil. Trots att mamman inte alltid orkar tycker barnet att mamman är världens finaste… och tokigaste också för den delen. Det här är en bok som ger intryck, men av så många olika slag och framförallt lämnar den efter sig en varm känsla.

Ja må hon leva uti hundrade år

Kristina Murray Brodin på Bokmässan 2010

Att boken är normöverskridande på flera sätt värmer förstås också. I en barnboksvärld där normen är barn med klassiska svenska namn som lever i kärnfamiljer där mamman definitivt orkar baka bullar, sticker Världens mamma och en katt definitivt ut. Men det fina är att normbrytandet inte påtalas som något avvikande utan bara finns där. Dessutom kan berättarbarnet vara både flicka och pojke. Men eftersom berättelsen är i jag-form blir det inga konstigheter vid vårt språks begränsning kring pronomen.

Bilderna, av Bettina Johansson, är väldigt talande och charmiga. I bilderna är det karaktärerna som är i fokus, vilket gör att det är lätt att lära känna dem. Jag måste också skriva att det verkligen är ett underbart språk i boken. Barnet, som är bokens berättare, är verkligen charmig. Kristina Murray Brodin är en författare som lyfter fram barnet med en oerhörd språklig skicklighet. Att lyckas fånga de där små språkliga detaljerna gör att en barnbok verkligen blir en bok för barn. Jag känner så väl igen min femåring i berättarbarnets sätt att uttrycka sig, det där lekfulla men ändå allvarliga och tron på att man verkligen vet allt.

Det är tur att min kompis Sandro och hans pappa bor i huset bredvid oss. För när de bakar bullar då får vi alltid smaka. Men de har inga russin i, det är synd.


Världens mamma och en katt

Författare:Kristina Murray Brodin
Illustratör: Bettina Johansson
Förlag: Vombat förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789186589066
Köp: jämför priser

Print Friendly

Annonser



Barnboksprat var en av fem nominerade!

Sök på Barnboksprat

Följ bloggen

RSS-flöden
Inlägg
Kommentarer

Bokbloggar.nu
Litteratur

Följ oss på Twitter

Barnboksprat på Facebook

Andra barnboksbloggar

Författarbloggar

Annonser