Kickboxaren

Eremias bor med sin mamma och två småsyskon i en förort till Stockholm. Han har just börjat första året på gymnasiet och är en kille som har lätt för att lära så skolan är inte ett problem, däremot gör sig bristen på pengar påmind rätt ofta i familjen. Pappan i familjen är borta sedan många år, han dog i kriget i Eritrea. Eremias ensamstående mamma har genom att jobba extra lyckats köpa en ny mobil till honom, för hon förstår att det är viktigt för honom.

Tyvärr får inte Eremias vara glad särskilt länge över sin nya telefon, för han blir ganska snart rånad av den. Killen som rånar honom har namnet ‘Robin’ tatuerat på knogarna, men Eremias låter honom inte ta den utan protest. Han hänger sig fast i killens ben men blir sparkad och slagen. Riktigt otäckt är det. Det här Eremias och Robins första möte, men inte det sista.

Eremias vill lära sig att försvara sig mot sparkar och slag, han vill också lära sig slåss. Han vill hämnas. Han blir tipsad om en kickboxningsklubb, men det är ju så att det man lär sig där, det får man inte använda ute på gatan. Eremias får ändå börja lära sig hur man undviker slag och sparkar på bästa sätt, och de visar sig att han blir riktigt duktig på det. Men kommer han att använda sina kunskaper på rätt sätt? Eller kommer hämndbegäret att ta överhanden?

Jag gillade boken, som jag tror kan bli en sån där bok som vandrar runt mellan eleverna på skolan där jag jobbar. Man känner med Eremias, och vill att det ska gå bra för honom. Boken slutar inte alls som jag hade tänkt mig så först blev jag lite besviken på det, men sen kom jag på att det var nog ett bra slut om man tänker sig att det ska öppna upp för en fortsättning.

squoosh.se (en sida för ungdomar som gillar att skriva) kan man vinna boken genom att skriva en fortsättning på en textbit som publicerats där, tävlingen pågår till den 29/4.


Kickboxaren
Författare: Maria Björn & Niklas Krog
Förlag: LL-förlaget
Antal sidor:
ISBN: 9789170534263
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Havet (Legenden om Tann 6)

Legenden om Tann tar oss med till fantasilandet Unadan. Det här är den sjätte boken om dvärgen Tann (Tanarog) och jag kastas rätt in i en för mig obekant fantasyvärld eftersom jag inte läst någon av de tidigare böckerna. Egentligen är jag en sån person som vill läsa serier från bok ett, men ibland får man frångå sina principer. Barnboksprats Emma Lindström har tidigare skrivit om de fyra första delarna i serien: läs hennes recensioner av del 1 och 2, del 3 och del 4.

Jag gillar fantasy som genre, men har inte direkt läst något som riktar sig till så unga läsare. Som ofta i en bok där författaren skapat en fantasivärld finns en karta över världen att titta på innan man kommer till själva texten. Det finns också en innehållsförteckning och en prolog. Kapitlen är korta vilket gör att boken lämpar sig väl för ovana läsare eller för högläsning. Trots prologen känner jag att det hade varit trevligt att få följa Tann från första boken, och om barnen blir nyfikna tänker jag låna hem de fem första böckerna från biblioteket.

Jag gillar det jag läser; jag tycker om vänskapen mellan Tann och den stora eken Bladhus, jag tycker om att läsa om Tanns längtan efter skogsflickan Aina som han har lämnat bakom sig, och jag tycker att de båda vännernas lilla äventyr på väg mot havet är lite småspännande. I tidigare böcker har Tann tydligen träffat på ett monster som kallas Dräparen och ett yxgalet troll vid namn Ztark, dessa två dyker upp även i denna bok. Den roligaste karaktären i den här boken är dock en enorm maktgalen gran som blir så arg för att Tann och Bladhus finns i hans skog att han börjar jaga dem. Under resans gång kan Tann inte sluta tänka på Aina…varför tyckte inte hennes mamma om honom?

Aina, som man också får följa lite då och då i boken, befinner sig långt bort från Tann men har återförenats med sina föräldrar som tydligen har varit borta. Hon försöker berätta om sin saknad efter Tann och vill dela med sig av sina upplevelser som hon haft tillsammans med honom, men mamman vill först inte lyssna. Hon tinar dock upp efter ett tag, och börjar förstå att den trångsynta idén om att skogsfolk och dvärgar inte ska beblanda sig med varandra kanske måste ändras…

En fin liten fantasybok som innehåller spänning, vänskap, kärlek och en hög knasiga karaktärer. Jag kan tänka mig att läsa mer om Tann.

Läs författaren Niklas Krogs egna tankar om Havet här.


Havet
Serie: Legenden om Tann (del 6)
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 120
ISBN: 9789132161124
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Legenden om en mossig dvärg eller ett spännande äventyr?

Jag har precis läst fjärde delen i legenden om bergsdvärgen Tanarog för mina barn. Det är en lite mysig fantasyserie om Tanarog och hans vänner skogsflickan Aina och den gamla levande eken Bladhus, som tillsammans ger sig ut på äventyr.

Tanarog är kortvuxen, lite klumpig och hör egentligen inte riktigt hemma ute i de djupa skogarna och vida slätterna. Men han lyckas ändå komma långt ut i sina äventyr och ju längre man läser i boken desto tydligare visar författaren hur långt man kan komma enbart med godhet, som här personifieras i Tanarog, en mästare på att visa just godhet och välvilja mot andra individer trots att vissa av dem verkar riktigt läskiga.

Men hur snälla, mysiga och spännande böckerna än må vara har såväl jag som mina barn lite svårt att känna med Tanarog. För mina barns del kan det bero på att Tanarog ser ut som en gubbe och för min del att jag tycker att han är en aning mossig och patriarkal. Till exempel beskrivs Tanarogs vän Aina, genom Tanarogs repliker, dels som något vackert att titta på, dels som någon som behöver hjälp att hålla ordning på sig, och det är jäkligt irriterande. Men trots att varken jag eller mina barn är så förtjusta i huvudkaraktären är det ändå inte dåliga böcker. Mina barn är snarare väldigt förtjusta i serien. Det är stort fokus på vännernas gemensamma äventyr och där tänker man inte Tanarogs utseende eller attityd. Så, om jag fick bestämma hade fokus i berättelsen legat på skogsflickan Aina istället för bergsdvärgen Tanarog eftersom hon är mycket häftigare.

Läs tidigare inlägg kring Legenden om Tann


Legenden om Tann: Nidaros vrede
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: B Wahlströms (2011)
Antal sidor: 100
ISBN: 9789132159770
Köp:  t.ex. från Adlibris eller Bokus

zp8497586rq

Drakmötet

Mina barn blev överlyckliga när vi fick hem den tredje delen i legenden om Tann: Drakmötet. Legenden om den nyfikna och goda bergsdvärgen Tann, skogsflickan Aina och eken Bladhus är riktigt härliga fantasyböcker. Trots att de är kapitelböcker med relativt få illustrationer tycker jag att de passar utmärkt för även lite yngre barn.

I den tredje boken har vännerna kommit till en den stora slätten, där gräset sträcker sig flera dagars vandring framåt. Men precis när de kommit ut på slätten försvinner Aina! Dessutom kan inte eken Bladhus följa med och leta efter henne. Det är nämligen så att drakkungen Nidaros är på jakt efter Tann och med Bladhus vid sin sida på ett stort och öppet fält skulle han bli upptäckt direkt. På sin vandring mot Aina möter Tann nya karaktärer, vilka han behandlar med hygglighet och hjälpsamhet, vilket gör att han skaffar sig vänner som av många andra betraktas som ovänner. Men några som verkar riktigt läskiga är de där smådrakarna och det är även de som bär ansvaret för Ainas försvinnande. Han måste bege sig mot deras berg, för han vill ju hitta Aina!

En sak som är lite synd med de här böckerna är att så mycket fokus läggs på Tann, när händelseförloppet utspelas kring skogsflickan Aina också. Aina är inte något initiativlöst våp, utan istället väldigt modig och spontan och det är oftast hon som för äventyret framåt. Därför är det lite märkligt att serien just kallas ”Legenden om Tann”.

 

Läs om del 1 och 2 i serien


Legenden om Tann: Drakmötet
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 100
ISBN: 9789132159657
Köp:  t.ex. från Adlibris eller Bokus

Krigarens sista strid

”Kejsarinnan Nooriam lät glad i sin bärstol. Förväntansfull. som ett barn på sin födelsedag […] – Jag har sagt det förut, Biko. Första gången du faller kommer mina livvakter att hugga av en arm. Du får själv välja vilken. Men de hugger inte av armen för att döda dig. Så lätt ska du inte komma undan.” Krigarens sista strid är den tredje och avslutande delen i fantasyserien om krigaren Biko (första delen heter Krigare utan minne, andra delen I krigarens spår). Trots att jag inte läst de två första böckerna funkar det bra att läsa Krigarens sista strid. Man kastas direkt in i handlingen och förstår omedelbart att här är det något riktigt otrevligt som pågår.

Krigaren Biko har blivit lurad och tillfångatagen av kejsarinnan Nooriam och hennes anhängare. Alltsedan han vägrade bli far till hennes barn har han haft ett pris på sitt huvud, och nu är han riktigt illa ute. Det enda Biko vill är att träffa sin familj igen, sin fru Saesha och barnen Parn, Cora och Gorden. För deras skull fortsätter han kämpa för sin överlevnad.

Efter en lång plågsam vandring kommer kejsarinnans följe till hennes huvudstad Mangoria. Där låses Biko in i en fängelsecell, där han får mat och vatten och tid att läka sina sår. Men varför? Varför hålls han vid liv? Tids nog får Biko veta, en dag hämtas han och släpps ut på en gladiatorarena och står öga mot öga med en kämpe med en spikklubba i handen. Här är det att dödas eller att döda som gäller! Om Biko klarar sig med livet i behåll får han leva ännu en dag. Biko som är en van krigare lyckas övervinna de fiender kejsarinnan ställer honom mot, men egentligen vill ha inte döda. Han är inte längre samma grymma person han varit. Dagarna går och han talar till publiken och vinner sakta men säkert deras sympati. Men, att vägra slåss går inte får han erfara då kejsarinnans bågskyttar står beredda att skjuta honom om han vägrar.

En dag när Biko äntrar arenan kommer det dock in en motståndare som han bara inte kan förmå sig att döda: ”Det var en pojke som rusade mot honom. Ingen man. Ingen kvinna. Inget rovdjur. En pojke […] En pojke som kunde ha varit hans egen son, Parn.” Vad ska Biko ta sig till? Han vill inte dö, han ville inte döda! Han vill överleva och träffa sin familj! Men han vet inte än att kejsarinnan har ännu värre planer för honom den här dagen…

Det här är en spännande och riktigt otäck bok! Jag faktiskt riktigt illa berörd av kejsarinnans ondskefullhet och iskyla, särskilt i slutet av boken där hon överträffar sig själv i grymhet. Mats Minnhagens häftiga bilder hjälper till att illustrera berättelsen på ett bra sätt. Det hade gärna fått finns fler bilder – så snygga är de! Att boken tillhör fantasygenren tycker jag inte märks nämnvärt förutom när det gäller en av slagskämparna som Biko möter, utan att avslöja alla detaljer…Det här blir en perfekt bok att sätta i händerna på mina tonåriga elever när jag återvänder till lärarjobbet i höst.


Krigarens sista strid
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Mats Minnhagen
Förlag: LL-förlaget
Antal sidor: 143
ISBN: 9789170533297
Köp: jämför priser