Danska bilderböcker, är de så olika de svenska?

Eftersom vi på Barnboksprat inte har så stort underlag av danska bilderböcker behövs det hjälp utifrån för att kunna prata om frågan här ovanför. Litteraturprofessorn Maria Nikolajeva har skrivit en artikel om just danska bilderböcker där hon jämför dem med svenska bilderböcker. Enligt Maria Nikolajeva  finns det mycket som skiljer de danska bilderböckerna från de svenska. Historiskt sett har danska bilderböcker fått en del inspiration från sovjetiska bilderböcker, med bilder i klara färger och få detaljer samt en text som inte följer någon tydlig röd tråd. Maria Nikolajeva skriver också att den danska bilderboken ofta är djärvare än den svenska och att gränsen mellan barn- och vuxenlitteratur tillåts vara lite mer otydlig.

Maria Nikolajeva ger även förslag på några danska bilderböcker med en surrealistisk bildvärld. I inlägget här efter recenserar Barnboksprat Idiot med Oskar K. som författare och Dorte Karrebæk som illustratör. Dorte Karrebæk är även författare och Maria Nikolajeva berättar lite om hur hon i sina bilderböcker vågat sig på att angripa stora frågor så som könsmaktsordning och även frågor om människans mentala bilder jämfört med verkligheten.

Vidare beskriver Maria Nikolajeva ordet metafiktion, vilket innebär förmågan att se på fantasi i förhållande till verkligheten. Enligt Maria Nikolajeva är alltså de danska bilderböckerna modigare med att låta barn utforska gränserna mellan det fiktiva och verkligheten.

Och då frågar du dig kanske vad som egentligen är rätt. Ska barn sättas in i allt och förstår de verkligen skillnaden mellan fantasi och verklighet?
Mitt svar på detta blir inte ett vetenskapligt svar, utan ett väldigt vardagligt: se på barnet som leker. Vilka reser gör hen inte i fantasins värld? Skulle hen ha svårt att komma tillbaka till verkligheten?
Nä, jag tycker att det är ganska häftigt att våga tro på barns kompetens. På ett sätt kan jag förstå att inte fler av de djärva danska bilderböckerna har blivit översatta till svenska, men samtidigt tycker jag att det är lite synd.

Referens: Maria Nikolajevas artikel